Pensionärer äger Carema

Inte en krona har lämnat Carema. Vinster har inte förts över till skatteparadis. Alla överskott har återinvesterats i äldreomsorg och sjukvård, visar en unik redovisning till Dagens Samhälle.

Tycker du att det här är intressant?

Den här artikeln publiceras i tidningen Dagens Samhälle. Du kan prova en gratis prenumeration eller köpa enstaka nummer av tidningen via vår Infobank.

Riskkapital Carema ingår i Ambeakoncernen – moderbolag till Carema Care, Carema Healthcare och finska Mehiläi­nen – som ifjol omsatte nästan 9 miljarder kronor. Rörelseresultatet slutade på knappt 740 miljoner (se grafiken).

En fjärdedel av omsättningen svarade Mehiläinen för – men hälften av rörelseresultatet. I Finland är privat äldreomsorg betydligt vanligare än i Sverige. Mehiläinen hade i fjol en rörelsemarginal på hela 18 procent.

De svenska bolagen har lägre marginaler. Av äldrevårdsjätten Carema Cares omsättning på 4,5 miljarder blev det 322 miljoner över i rörelsen (7 procent). Carema Healthcare omsatte 2 miljarder, men resultatet stannade på bara 59 miljoner kronor ­
(3 procent).

Annons

Kostnader för stora banklån och ett tidigare aktieägarlån raderade dock ut Ambeakoncernens samlade överskott. Efter räntor och amorteringar gick koncernen med förlust på över 500 miljoner kronor. En annan bild än den gängse, som utmålar ett företag som skär guld med täljkniv på vård av gamla.

Ambeas verksamhet finansieras från två håll: banklån och så kallade ägarlån från externa investerare. Överskotten i vårdrörelsen ska täcka kostnaderna för lånen. Inga pengar har hittills plockats ut till investerarna eller riskkapitalbolagen, men Nordea och affärsbankerna har förstås fått ränta på sina lån.

Att ränteavdragen ”flyttas till skatteparadis” är däremot en utbredd myt. Ambea återinvesterar allt i verksamheten, där pengarna används till bolagsförvärv, amorteringar på banklån eller vårdinvesteringar.

– Syftet med ägarlånen är att minska skatten. Men räntorna stannar i bolagen och används för att bygga upp ett mer värdefullt bolag, säger Per Strömberg, professor och riskkapitalexpert vid Handelshögskolan i Stockholm.

Ambea gör stora investeringar, 415 miljoner kronor i fjol. Hälften av pengarna gick till förvärv, men betydande belopp användes till IT, inventarier, vårdlokaler och medicinsk utrustning.

Vårdkoncernen har vuxit kraftigt de senaste åren. I dagsläget sysselsätter Ambea runt 13 000 anställda. I Sverige betalar koncernen in runt 2 miljarder kronor per år i sociala avgifter och källskatter.

Först när Ambea säljs vidare om några år uppstår det en vinst för ägarna. Den tillkommer då i första hand till investerarna; oftast livbolag, pensionsfonder och försäkringsbolag. De är genom särskilda fonder (som förvaltas av riskkapitalbolagen Triton och KKR) Caremas verkliga ägare.

I detta fall bland andra Länsförsäkringar Liv, Skandia Liv, Inter Ikea, det fins­ka försäkringsbolaget Tapiola och finska kommunernas pensionsförsäkring Kuntien Eläkevakuutus.  

Skattepengar som svenska kommuner betalar för att köpa tjänster av Carema skickas alltså inte till riskkapitalister utan går till vården av gamla och sjuka.

När Ambea säljs i framtiden blir det mer pengar till pensionssparare i Sverige och Finland. I andra hand får Triton och KKR, som förvaltat investeringsfondens placering, en rejäl hacka av försäljningsvinsten.

Betalningen kommer från det köpande företaget, inte från skattebetalare.  Under förvaltningstiden tar Triton och KKR också ut en avgift på ett par procent av det satsade pensionskapitalet, men inga avgifter belastar kommuner och skattebetalare.

Att anlita ett riskkapitalägt vårdbolag kostar inte kommunerna mer, oftast mindre, än att driva verksamheten i egen regi.
– Riskkapital är en ägarform som skapar livskraftiga bolag. Man bygger bolag som ska bli värda mer. Det gör man inte genom att erbjuda usla tjänster i usla bolag, säger professor Per Strömberg.

Läs mer i Dagens Samhälle nummer 18/2012

Dela artikeln

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här 

Senast publicerat

Idag 12:44

Låt tiggarnas barn gå i svensk skola

Micael Grenholm, Stefanushjälpen
Idag 11:04

"Staden lika privilegierad som mannen"

Christel Gustafsson, landsbygdstrateg
Idag 10:04
Idag 08:34

"Ge oss en chans till ett bra flyktingmottagande"

Roland Kemppainen, kommunalråd (S)