Omöjliga krav på renovering av miljonprogrammen

Miljonprogrammens bostäder kan aldrig renoveras till modern standard överallt. Ekonomin håller inte. På sikt leder det till sämre bostäder på mindre attraktiva marknader.

Tycker du att det här är intressant?

Den här artikeln publiceras i tidningen Dagens Samhälle. Du kan prova en gratis prenumeration eller köpa enstaka nummer av tidningen via vår Infobank.

Miljonprogram 870 000 lägenheter byggdes under miljonprogramsåren på 60- och 70-talet. Kommunernas bostadsbolag äger cirka 390 000. Bostäderna är väldigt likartade över landet. Fart och standardiserad storskalighet gällde.

Men olikheter i standard och attraktivitet kan börja växa sig stora. Förutsättningarna för att förvandla 40–50 års slitage till moderna åtråvärda bostäder skiljer sig stort över landet.
– Företagen på svaga marknader kan aldrig gå in och göra de stora genomgripande åtgärderna och rusta till nystandard. De ekonomiska förutsättningarna finns inte, säger Sophia Mattsson-Linnala, ekonomi- och finanschef på Sabo.

Fullskaliga ombyggnader till tipp-topp standard har när de skett i exempelvis Stockholm ibland lett till hyreshöjningar på 40–50 procent. Många hyresgäster har inte råd. Men åtgärden fungerar ändå eftersom det finns ett utbud av andra hyresgäster som har plånbok stor nog. På många marknader finns inte det utbudet.

Annons

Ombyggnadsbehovet har i affärspressen räknats till 1 000 miljarder. En utopi. Redan en begränsad rustnings- och energiinsats i 600 000 orenoverade privata och kommunala miljonprogramslägenheter går på cirka 300 miljarder – och är förmodligen överoptimistisk.
– Företagen måste ta ansvar för den egna ekonomin, det går inte att driva verksamheten som om det ska komma manna från himlen i framtiden.

Det innebär att kvaliteten kommer att renoveras upp mycket mer på starkare marknader än på svaga, säger Sophia Mattsson-Linnala.

Och på sikt blir följden?
– Det skapar en segregation i bostadskvalitet, om man ska vara ärlig. Det blir svårt att se hur vissa bolag ska kunna tillhandahålla bostäder av den goda kvalitet vi hittills tagit för självklar.

Cirka 300 000 av allmännyttans lägenheter återstår ännu att renovera. Undersökningar gjorda av branschanalytikern Industrifakta pekar på att renoveringsbehovet är akut de närmsta fem åren i 40 procent av husen.

Statistiken intill visar hur renoveringstakten ligger långt därifrån. Beroende bland annat på att det vare sig är försvarbart eller ekonomiskt möjligt att sätta i gång renoveringsprogram på många orter.

Allmännyttiga Hyresbostäder i Karlskoga har rivit stora delar av bostäderna från miljonprogramsåren. Det som finns kvar behöver renoveras och i stor utsträckning anpassas för en äldre befolkning. Ägaren, kommunen, vill se större möjligheter till kvarboende för äldre. Då krävs stora insatser i till exempel badrummen. Men ekonomin? Svårt att ta ut hög­re hyror.
– Vi är inte i storstädernas situation. Vi tittar på hur vi kan tillgänglighetsanpassa och energieffektivisera med små medel, säger vd Ann-Christine Kvist.

Inte ens så nära Stockholm som i Sigtuna går det att genomföra fullskaliga upprustningar och tro att hyresgästerna klarar det. Sigtunahem provade för några år sedan på 300 lägenheter i området Brännbo. Två tredjedelar av hyresgästerna flyttade inte tillbaka när det var klart.
– Det är klart att vi inte vill bygga bort våra hyresgäster, säger vd Kicki Björklund.

2 200 av bolagets 4400 lägenheter är byggda på 50-, 60- och 70-talen. Nu ska de byggas om, cirka 300 per år. Sigtunahem har tagit fram en trappstegsmodell: Mini, Midi eller Maxi. Maxi innebär standardhöjande ombyggnad och ger en hyreshöjning runt 30 procent. Mini stannar vid det nödvändigaste och ger cirka 10 procents hyreshöjning. Grundtanken är rust efter önskemål.
– I den här branschen till skillnad från alla andra branscher kan vi tvinga på kunderna sådant de inte vill ha, det är ganska unikt. Men vi måste se till vad hyresgästen önskar och kan betala. Många är ganska nöjda som det är, säger Kicki Björklund.

Hon är i vissa delar kritisk till allmännyttans stora ambitioner på energisidan. Många gör sådant som inte är ekonomiskt försvarbart, menar hon.

Men allmännyttan måste väl energieffektivisera om de nationella målen ska klaras?
– Vi gör allt för att få ner e­nergiförbrukningen, men vi måste se till ekonomin också. Ska man snabba upp det med nationella mål får det allt komma med nationella pengar också!

 

Läs också:

Rikshems Ilija Batljan: Fastigheter för 250 miljarder till salu

Mer i Dagens Samhälle nummer 34, 2012.

Dela artikeln

Debatten på nätet – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Läs mer och prova

Senast publicerat

Idag 05:30

Ett hållbart samhälle behöver naturnära barn

Sara Revell Ford m fl, Friluftsfrämjandet
Igår 14:57

Björklunds GY-reform ger katastrofresultat

Johan Svensk & Max Ljungberg, Miljöpartiet
Igår 12:03
Igår 10:50

Flyglobbyn vill stoppa snabbtågen med fula knep

Gunnar Söderberg, f d planeringsdirektör