Miljarder krävs för att bli bäst på e-hälsa

Sverige ska bli bäst i världen på e-hälsa till 2025. Det har regeringen och SKL slagit fast. Men i själva verket halkar vården snabbt efter i digitaliseringen. Pengarna räcker inte och ­juridiken sätter käppar i hjulen.

Tycker du att det här är intressant?

Den här artikeln publiceras i tidningen Dagens Samhälle. Du kan prova en gratis prenumeration här.

År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på e-hälsa. Det bestämde regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i mars i fjol i en ny nationell vision. I december kom handlingsplanen – samverkan är nyckeln till framgång.

Men mål är en sak, verkligheten en annan. För trots politisk digitaliseringsiver satsas relativt lite pengar på innovation i landsting och ­regioner. 

IT-budgetarna som andel av landstingens omsättning ligger kvar på 2004 års nivå. I snitt går 2,8 procent (eller 9,1 miljarder kronor) av alla pengar till IT, enligt den så kallade Slit-rapporten för 2016 från landstingens IT-chefer. 

Annons

Övrig offentlig sektor satsar 3,3 procent, snittet för statliga myndigheter är 9 procent och till exempel finansbranschen ligger på över 10 procent, enligt IT-analys­företaget Radar Ecosystems.

Och inte blir det mer 2017. IT-chefer i 13 landsting och ­regioner anger att de ligger kvar på samma nivåer som tidigare, trots uppstart av digitaliseringsprojekt på flera håll, visar Dagens Samhälles enkät till landstingens och ­regionernas IT-chefer. ­Region Gotland krymper till och med IT-budgeten.

– Landstingen ligger generellt långt under andra sektorer i samhället. Trots att det är svårt att hitta något mer informationsintensivt än vård, säger Lars Jerlvall, tidigare IT-direktör i Region Öster­götland och författare av Slit-rapporten tillsammans med Thomas Pehrsson, tidigare IT-strateg i Blekinge läns landsting.

Samtidigt ökar efterfrågan på digitalt stöd och digitala vårdmöten. Nästa generation läkare är till exempel angelägna om bra lösningar, visar en enkät från Sveriges yngre läkares förening (Sylf) och IT-bolaget Tieto.

– Man förväntar sig tillgång till samma digitaliserings­nivå på jobbet som i hemmet, med intuitiva system som samlar all nödvändig information som behövs för att göra ett bra jobb på ett ställe, säger Emma Spak, ordförande för Sylf.

15 IT-chefer uppger till Dagens Samhälle att pengarna inte räcker till nyutveckling av e-hälsa, och efterlyser budgetuppräkningar på 10–20 procent. Det skulle innebära IT-kostnader på 3–4 procent av landstingens omsättning, eller ett totalt tillskott på ett par miljarder.

– Bara för att komma upp i samma nivå som övrig offentlig sektor skulle ytterligare 1,5 miljarder behövas, säger Lars Jerlvall.

Men det är inte tillräckligt tror Göran Stiernstedt, som nyligen på regeringens uppdrag utredde effektiviteten och resursutnyttjandet i vården.

– Det är svårt att sätta en siffra på underfinansieringen. Men jag är övertygad om att landsting och regioner skulle behöva ligga på 4,5–5 procent av omsättningen. Det betyder att det behövs 4–6 miljarder till, säger han.

Göran Stiernstedt.

Det mesta av landstingens IT-pengar används till system som redan är i drift. I snitt går 10 procent till nyutveckling. Men räknas ett par storsatsande regioner, framför allt Region Skåne, bort blir snittet 5 procent, att jämföra med 20 procent i många företag. 

I Region Gävleborg går 6–7 procent av pengarna till nyutveckling.

– Vi lägger större delen av våra medel på befintliga system. Vi skulle vilja lägga mer på utveckling, men det tillåter inte ekonomin. Å andra ­sidan är det inte säkert att mer pengar skulle förbättra vården. För att gå vidare krävs också att vi förändrar våra arbetssätt, säger ­Staffan Johnson, IT-chef i Region Gävle­borg.

I Region Jämtland Härje­dalen går bara ett par procent till nya lösningar.

– Det finns inga möjlig­heter att satsa mer med ­tanke på regionens ekonomi. Det ­leder till hårda prioriteringar och försenade utvecklings­initiativ, säger Marit Nilsson, IT-chef i Region Jämtland Härjedalen.

Marit Nilsson.

Men brist på medel är inte det enda problemet på vägen mot mer e-hälsa.

– Hittills datoriseras det som förr fanns på papper. Nu måste vi kliva in i verksamhetsutveckling, säger Christer Blomstrand, IT-direktör i Landstinget Sörmland.

– Vården måste in i samma paradigmskifte som andra redan lever i. Gamla mönster måste brytas och utveckling drivas utifrån digitala möjligheter. Det måste tas fram nya arbetsformer, processer och ledningsstrukturer.

Det stannar dock inte där. Tekniskt och juridiskt finns också hinder att hantera.

– Ska landstingen utbyta information måste system kunna prata med varandra, och det kräver standarder. Här måste någon sätta ner foten, för vi kan inte utreda frågan mer. Det har vi inte tid med, säger Christer Blom­strand.

– Vi måste också utmana lagstiftningen, som är krånglig och ibland motsägelsefull, och hitta en ny balans mellan integritet, patientsäkerhet och informationsutbyte.

Det är framför allt Personuppgiftslagen (PUL) och Patientdatalagen (PDL), som IT-cheferna uppfattar som otidsenliga hinder som bör ses över.

– Integritet går tyvärr alltid före patientsäkerhet, säger Lars Jerlvall.

Ute i verkligheten blir konsekvenserna nästan bisarra.

– I dag har vi till och med begränsade möjligheter att göra så förhållandevis enkla saker som att skicka detaljerade sms-påminnelser inför läkarbesök eller sätta upp konsultationer via video. Det anses för osäkert ur integritetssynpunkt säger Staffan Johnson i Region Gävleborg.

Bristen på pengar och trögheten i dagens organisationer gör många IT-chefer tveksamma till det nationella målet. Hälften av dem ser det som irrelevant.

– Målet är kaxigt, och jag tycker att det är bra med högt ställda ambitioner. Men det är verkligen ingen enkel resa. Men får vi ordning på standarder, processer, verksamhet och lagstiftning är det en bra ledstjärna, säger Christer Blomstrand.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Fakta

E-hälsomålet

”År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och del­aktighet i samhällslivet.”

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här 

Senast publicerat

Idag 06:15
Idag 05:45

”Välfärdsdebatten måste handla om medborgarna”

Lena Dahlstedt & Klara Palmberg Broryd, Nacka kommun
Idag 05:45

”Utveckla de regionala järnvägarna”

Helena Leufstadius mfl, vd Svensk kollektivtrafik