Medierna frossar
i vårdskandaler

Mediernas skriverier om vårdskandaler har fått enorma proportioner. De senaste tio åren har orden ”vårdskandal” och ”vanvård” förekommit 21 500 gånger i svensk press. Under de senaste två åren har användandet av orden exploderat.

Tycker du att det här är intressant?

Den här artikeln publiceras i tidningen Dagens Samhälle. Du kan prova en gratis prenumeration här.

DS granskar Personal blir av med jobbet. Socialstyrelsen hötter med fingret. Vårdgivare ber om ursäkt. De mediala vårdskandalerna har haft effekt.

Men när dammet lagt sig så är det business as usual för de flesta som varit i fokus för negativ mediebevakning. Viktigaste konsekvenserna är att arbetet ses över, rutiner skärps, bemanning och schemaläggning diskuteras. 

Det är mycket sällsynt att boenden får stänga, bara ett fall de senaste tio åren, enligt Dagens Samhälles granskning. 

Annons

– Det finns inga belägg för att äldrevården har blivit sämre. Det visar till exempel SKL:s Öppna jämförelser och den nationella brukarenkäten, säger Anna Ingmanson, biträdande sektionschef på Sveriges Kommuner och Landsting.

Dagens Samhälle har gått igenom samtliga fall som har benämnts som vårdskandaler i medierna mellan 2002 och 2012. Sökningen har gjorts via artikeldatabasen Medie­arkivet. 

Vi har granskat händelserna, noterat vilka vårdgivare och kommuner som varit inblandade, vad myndigheter har sagt och studerat konsekvenserna. 

Läs också:

Kommunals egen utredare: ”Carema oskyldigt anklagat”

Granskningen av artiklar och myndighetsbeslut visar följande:

Totalt har vi hittat 137 så kallade vårdskandaler 2002–2012. Av det som kunnat utläsas i mediernas rapportering bedömer DS att 45 av dem kan avföras som isolerade händelser eller utslag av fel och brister.

92 fall har vi kategoriserat som allvarliga systemfel i organisation, ledarskap och/eller personalkultur. Merparten av dessa vårdskandaler har skett inom äldreomsorgen. I de här 92 fallen ingår Socialstyrelsens jätterazzia 2010 då hela 67 boenden i 48 kommuner ertappades med att låsa in dementa utan tillsyn.

85 procent av de 92 allvarliga vård­skandalerna har inträffat i den offentliga, kommunala vården. 15 procent hos privata vårdgivare. Det motsvarar andelen äldre- och handikappomsorg som drivs i offentlig respektive privat regi. 

I två av de mer allvarliga fallen är Carema Care inblandat (Linnégården, Enskede Nya Servicehus i Stockholm). Det enormt uppmärksammade boendet Koppargården faller, enligt DS genomgång, inom ”fel och brister”. (Läs mer i reportaget om Kommunal och Koppargården på sidorna 22–24.)

Undersökningen visar också att mediernas intresse för vårdskandaler har vuxit enormt de fem senaste åren. Varje påstådd vårdskandal genererar i genomsnitt cirka 400 nyhetsartiklar. 

De 137 påstådda och verkliga skandalerna genererade 2002–2012 21 500 träffar på orden ”vårdskandal” och ”vanvård”. Bara ”vanvård” resulterade i 19 500 träffar. 2011–2012 dubbleras förekomsten av ordet i samband med skriverierna om Carema och Koppargården.

Oftast dyker vårdskandaler upp genom Lex Maria och Lex Sarah-anmälningar, vilket inte automatiskt tolkas som ”vanvård” av Socialstyrelsen. Men hur definierar Socialstyrelsen vanvård? 

– Vi använder inte det ordet. I stället kan vi tala om brister på kvaliteten i vård och omsorgen. Men enskilda som vänder sig till oss för att klaga på vård och omsorg kan ju använda det ordet, säger Margareta Florin Mæhlum, som är utredare på Socialstyrelsen.

Enligt henne kan definitionen av ”brister på kvalitet i vård och omsorg” betecknas av att vårdgivaren inte uppfyller de kvalitetskrav som ställs i lagar, förordningar och föreskrifter. Mer generellt eller specifikt än så, vill hon inte uttala sig.

Alla hukar när ”v-orden” svingas i etern och spalterna. Ingen vill bli träffad, allra minst ansvariga politiker och tjänstemän, för blåmärket bleknar långsamt. 

– Vi ser tydliga tecken på att vård­skandaler får för stort genomslag i politiska beslut, särskilt på nationell nivå. Svenskarnas bild av äldreomsorgen är sämre än vad den förtjänar, säger Anna Ingmanson.

Stina-Clara Hjulström, ordförande i Demensförbundet, tycker att det är bra att medierna granskar vård och omsorg.

– Visst kan anhöriga blir skrämda och det kan kännas tungt för personalen. Det kan bli så att man skjuter på personalen när det borde vara politikerna som har ansvaret. Fast när tidningarna skriver så händer det ju något i alla fall.

En annan tendens är att medier tar efter varandra och gör sina egna versioner, inte sällan baserat på vad andra skrivit. 

När Socialstyrelsen friskriver en vårdgivare kan det bli en notis längst ner på sidan 27. Sådan är medielogiken, menar Bengt Johansson som är professor i journalistik vid Göteborgs universitet.

– Det har inte samma nyhetsvärde som ett avslöjande, så är det bara. Det ger inte samma braskande rubriker, säger han.

En av anledningarna till genomslaget hänger ihop med att vi har en kollektiv bild av hur vård och omsorg ska vara: fläckfri och korrekt, enligt Bengt Johansson.

– Vi tycker att vi lever i ett rikt land och att de här sakerna ska fungera, säger han.

För att en vårdskandal ska utvecklas till ett mediedrev måste alla journalister springa i flock. Finns det ingen som ger en motbild i det läget – ja, då har vi ett mediedrev, enligt Bengt Johansson. 

Läs också:

Kommunals egen utredare: ”Carema oskyldigt anklagat”

Läs mer i Dagens Samhälle nummer 6, 2013

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här 

Senast publicerat

Idag 14:26

Parterna ska göra upp – inte upphandlare

Anna-Karin Hatt m fl, vd Almega
Idag 12:16

M: Bonus till studenter del av ett större paket

Camilla Waltersson Grönvall, skolpolitisk talesperson (M)
Idag 11:39

Snabba bostäder skapar osunda samhällen

Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna