Männen dominerar i kommunernas bolag

Knappt var tredje styrelsepost i de ­kommunala bolagen innehas av en kvinna. Bara 55 kommuner når upp till målet om 40 procent ­kvinnor. – Absolut inte bra, säger SKL:s ­ordförande Lena Micko.
Av: Hans Perkiö & Gustav Halth , Reporter/researcher

Tycker du att det här är intressant?

Den här artikeln publiceras i tidningen Dagens Samhälle. Du kan prova en gratis prenumeration här.

Dagens Samhälle har kartlagt styrelse­representationen i knappt 1 300 kommunala bolag i 274 kommuner. Den manliga dominansen är stor – bara 31 procent av posterna innehas av kvinnor.  I 193 bolag saknas kvinnliga ledamöter helt.

När det gäller uppdragen som styrelseordförande och vd i bolagen är andelen kvinnor 24 respektive 18 procent.

I kommunerna är det partierna som utser kandidater till bolagsstyrelser. Styrelserna utses sedan av kommunfullmäktige, även om de formellt väljs på bolagsstämmorna.

Annons

Lena Micko (S), ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), är inte nöjd med hur det ser ut i de kommunala bolagen.

– Nej, det är absolut inte bra. Det är lika viktigt med jämställdhet i styrelser som i nämnder, säger hon.

Frågan om kvinnors representation i bolagsstyrelser är het. EU-kommissionen har lagt fram förslag till direktiv om könskvotering, och rege­ringen har försökt införa en sådan lag när det gäller börs­bolagen. Lena Micko ser inte det som en väg att gå i kommunerna, åtminstone inte i dag.

– Jag tror inte att kvotering är lösningen i de kommunala bolagen. Men sker inget radikalt inom de närmaste åren kommer det att behövas även där, säger hon.

Vad som krävs är att partierna samordnar sig.

– Vi behöver stimulera en förändring. Frågan har diskuterats mellan de politiska partierna i SKL och vi har pratat om hur riksdagspartierna skulle kunna hjälpa till vid nomineringarna, säger Lena Micko.

Hennes eget parti har principen varannan damernas, vilket ger ett förändringstryck.

– Inget sker av sig självt. Partierna måste ta sitt ansvar och det behövs ett medvetet arbete, säger Lena Micko.

Anna Thomasson, docent vid företagsekonomiska institutionen i Lund som forskat mycket om styrning av kommunala bolag, ställer sig frågan varför könskvotering bara skulle gälla börsbolagen.

– Jag tar inte ställning om kvotering, men tycker det är konstigt att använda en typ av argument när det gäller börsbolagen men inte för de kommunala bolagen.

Kvinnorepresentationen blir något högre, 33 procent, om man ser till de största kommunerna och bolagen (de med miljardomsättning). Stockholm och Sundsvall har 54 respektive 53 procent kvinnor i bolagsstyrelserna.

– Vi har under lång tid i vårt parti, framför allt under de två senaste valen, försökt få till varannan damernas. Men vi har inte samordnat oss med de andra partierna, säger ­Arianne Sundman (S), ord­förande i kommunfullmäktige i Sundsvall.

LÄS OCKSÅ: Göteborg Energi bröt mansdominansen

Hon är även ordförande i Sundsvall Energi, en manlig bastion som håller på att förändras.

– Nu finns en hel del kvinnor på vd-poster och som ordförande. Det gjorde det inte för ett tiotal år sedan.

Varför är det svårare att få kvinnor till bolagsstyrelser än nämnder? Anna Thomasson har några förklaringar.

– Bolagsstyrelser är ofta attraktiva poster. Kanske utses man för lång trogen tjänst, männen har dominerat länge och det kan vara strukturer som lever kvar, säger hon.

– Vi har absolut inte haft några problem med att få kvinnor att ställa upp, säger Ann-Margarethe Livh (V), bostads- och demokratiborgarråd i Stockholm och ordförande i två kommunala bostadsbolag, Svenska Bostäder och Stockholmshem.

– Vi i Vänsterpartiet har medvetet arbetat med jämställdhet i både bolag och nämnder, och även de andra partierna anstränger sig, säger hon.

Använder man regeringens mått på jämställdhet, minst 40 procent kvinnor, är det 55 kommuner som klarar det.

Tolv kommuner har inga kvinnor alls – bland annat Ljusdal, som har ett bostadsbolag och ett energibolag med fem dotterbolag. På posterna sitter 30 män och noll kvinnor.

– Det vore önskvärt att få in kvinnor. Men det sker ingen samordning mellan partierna för att det ska bli en jämn könsfördelning, säger Björn Brink (C), ordförande i Ljusdal Energiföretag och fullmäktigeordförande i kommunen.

I en liten kommun är det svårt att få människor att engagera sig i politiken, inte minst kvinnor.

– Det allmänna politiska klimatet i landet underlättar inte att få kvinnor till kommun­politiken. Det är många tuppar i farten, säger Björn Brink.

Partierna måste diskutera nomineringarna med varandra till nästa val, menar han.

– Vi har också tillsatt en demokratiberedning, där ­aspekten kvinnor och män ingår.

Borgholm har heller inte lyckats hitta några kvinnor till sina bolag.

– Partierna nominerar sina representanter och olyckligtvis blir det inte en jämn könsfördelning när vi tittar på helheten. Vi eftersträvar förstås en jämn fördelning, säger Carl Malgerud (M), ordförande för Borgholm Energi.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Hans Perkiö, Reporter
Gustav Halth, Researcher

Fakta

Regeringens kvoteringslag stoppades

I de svenska börsbolagen är 32 procent av styrelse­ledamöterna kvinnor. Det är för dåligt, anser regeringen, som ville införa en lag om könskvotering. Senast 2019 skulle andelen ledamöter av vardera kön i börsbolagens styrelser vara som lägst 40 procent.

Men förslaget stoppades i ­januari i år i riksdagens civilutskott av ­Alliansen och Sverigedemokraterna.

Mest jämställda är de statliga bolagen. 48 procent av styrelseledamöterna är kvinnor i de 50 företag där staten är hel- eller del­ägare. Enligt regeringens ägarpolicy ska minst 40 procent män eller kvinnor vara representerade, alltså samma som förslaget till könskvotering. 

Flera länder har infört kvotering, bland annat Tyskland, Nederländerna, Frankrike och Norge. 

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här 

Senast publicerat

Idag 06:15
Idag 05:45

”Välfärdsdebatten måste handla om medborgarna”

Lena Dahlstedt & Klara Palmberg Broryd, Nacka kommun
Idag 05:45

”Utveckla de regionala järnvägarna”

Helena Leufstadius mfl, vd Svensk kollektivtrafik