Kvinnorna tar täten i löneracet

Kvinnliga kommunchefer och toppolitiker har bättre betalt än manliga. Men gapet mellan chefslöner och politikerarvoden fortsätter att växa. Det är nu uppe i 40 procent.
Av: Magnus Wrede & Kina Lundqvist , reporter resp researcher

Tycker du att det här är intressant?

Den här artikeln publiceras i tidningen Dagens Samhälle. Du kan prova en gratis prenumeration här.

Dagens Samhälle har kartlagt vad samtliga kommunchefer och kommunstyrelseordförande tjänar. Uppgifterna gäller januari 2016.

Cheferna fortsätter att dra ifrån. Klyftan mellan vad de högsta cheferna och de ledande politikerna får betalt är nu rekordstor: 40 procent. Ingen kommun har i dag en ks-ordförande som drar in mer än kommunchefen.

39 kommunchefer har en lön på över 100 000 kronor i månaden. För två år sedan låg 27 chefer över den gränsen. Endast en politiker platsar i 100 000-klubben: finansborgarrådet Karin Wanngård (S) i Stockholm.

Annons

En helt ny trend är att kvinnorna har bättre betalt än männen i toppen – både bland cheferna och politikerna. 

– När kommunchefer rekryteras har det på senare tid varit klart fler kvinnor än män. Att kvinnorna fått jobbet senare förklarar att lönerna ligger högre, säger Staffan Isling, ordförande i Kommundirektörernas förening.

Han ser inget konstigt i lönegapet mellan politiker och chefer. 

– På vårt område råder en marknad och ett konkurrensläge. Lönerna drivs också upp av den stora rörligheten. För kommuner som ofta byter chef höjs ju kostnaderna varje gång.

Fortfarande ligger dock motsvarande chefer i den privata sektorn på en klart högre lönenivå, påpekar Staffan Isling. Lönestatistik hos fackförbundet Ledarna bekräftar den bilden. 

– Skillnaden mot den privata sektorn är inte rimlig, kommunerna måste kunna konkurrera om de bästa cheferna, säger Ledarnas ordförande Annika Elias. 

Att kvinnorna gått om männen i kommunerna överraskar henne.

– Det är mycket intressant! Så ser det definitivt inte ut på den privata sidan. Jag tror det visar att kvinnliga chefer blivit bättre på att löneförhandla. Att de ofta är mer välutbildade än männen vet vi.

Också på den politiska sidan kan det växande antalet kvinnor i toppen vara en förklaring till deras löneryck. Här finns också en storleksfaktor; allt fler kvinnor leder större städer där arvodena ligger högre.

De flesta kommunerna har någon typ av måttstock för politikernas arvoden. Vanligast är att relatera till riksdagsledamöternas arvoden, med olika procentsatser. I dag tjänar 66 ks-ordförande mer än riksdagsarvodet på 62 400 kronor i månaden.

Härom veckan var just den frågan uppe till debatt i Nykvarn. Ks-ordföranden, Bob Wållberg (Nykvarnspartiet), låg på 90 procent av riksdagsarvodet. Rimligt? Nej! tyckte Thomas Lindstedt (Nykvarnspartiet), ordförande i arvodesberedningen.

– Det är orimligt att ett kommunalråd ska tjäna mindre än en riksdagsman! Det är ju inte precis så att de har mindre att göra.

På det senaste fullmäktigemötet togs därför beslut om att höja från 90 till 100 procent. En höjning för Bob Wållberg på nästan 14 procent. Det väckte inte politiskt motstånd, men Thomas Lindstedt konstaterar att frågor om att ge politiker bättre betalt är ”jävligt känsliga i små kommuner”.

– Det är så fruktansvärt tabubelagt att man knappt kan prata om det.

I Stockholm har inga protester hörts mot att finansborgarrådet Karin Wanngård (S) drar in 125 000 kronor i månaden. Själv har hon inget med arvodet att göra. Principen är att borgarråden i Stockholm får 80 procent av statsrådens arvode, plus att den ledande politikern får en summa ”som med 10 procent överstiger högsta arvodet för övriga borgarråd”.

– Jag leder landets huvudstad och har ansvar för en budget på 43 miljarder. Det är jag som är högst ansvarig, så principiellt är det tveksamt att cheferna ligger så mycket högre. Men jag inser ju marknadens villkor, säger Karin Wanngård.

I Västerås sitter en ordförande i kommunstyrelsen som bara drar in knappt hälften av vad kommunens högste chef tjänar: 61 000 kronor för Anders Teljebäck (S) och 141 000 kronor för stadsdirektör Bo Dahllöf.  

Hur känns det?

– Jag är jättenöjd, I´m not in it for the money, säger Anders Teljebäck.

Han tycker att han har så mycket annat att fundera över än vad han har betalt, och konstaterar att det ändå är mycket pengar jämfört med vad medelinkomsttagaren får. Han har haft högre lön i tidigare jobb.

Motpolen till Västerås är Haparanda – i den meningen att toppolitikern och toppchefen här har i stort sett samma lön. 

Lena Ekh anställdes i mars förra året och gör alltså sitt första år som kommunchef.

Hon har 65 000 kronor i månaden, ks-ordföranden Peter Waara (S) 64 856 kronor. Han är lönesättare för henne och den 8 mars, på internationella kvinnodagen, ska de två ha ett lönesamtal.

– Hon är en skicklig förhandlare. Hon har redan påtalat att hon ligger lägst i Norrbotten. Kan du inte vänta med den här artikeln? undrar Peter Waara.

– Det jag haft är ju en nybörjarlön. Jag ser fram emot artikeln – och lönesamtalet! säger Lena Ekh.

Magnus Wrede, politisk reporter Dagens Samhälle
Kina Lundqvist, researcher Dagens Samhälle

Fakta

Hela listan över kommuntopparnas löner:

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här 

Senast publicerat

Idag 09:36

Dags att agera för ett tryggare företagsklimat

Monika Lozancic, (M) ledamot, Stockholm Business Region AB
Idag 08:33
Idag 05:45

Nu är rätt läge för satsningar på infrastrukturen

Britta Lejon & Peter Lennartsson, Fackförbundet ST
Idag 05:45

"Det är inte bara polisen som lämnat förorterna"

Lars Stjernkvist, kommunstyrelsens ordförande (S), Norrköpings kommun
Igår 14:02

Nyckfull byråkrati drabbar utsatta cancerpatienter

Christina Franzén mfl, ordförande Hiv-Sverige