Kommunerna tar över nyhetsmatchen

Ur tidningen nr 23, 2015. På tio år har mediehusen krympt redaktionerna med 25 procent. Samtidigt har antalet kommunala kommunikatörer ökat med 106 procent. Och nu har det hänt: kommunikatörerna i kommuner, landsting och regioner är fler än dagspressjournalisterna.

Tycker du att det här är intressant?

Den här artikeln publiceras i tidningen Dagens Samhälle. Du kan prova en gratis prenumeration här.

Media är en krisbransch. På två år har 1 000 journalistjobb försvunnit och antalet journalister på dagstidningar uppgår i dag till 3 531 stycken (2014). I år väntas ytterligare 400 få gå. Och betalande tidningsläsare är en krympande skara i trakterna av pensionsåldern. 

Samtidigt exploderar antalet kommunikatörer i kommuner, regioner och landsting. På fyra år har de blivit 30 procent fler. På ett knappt decennium har de ökat med 106 procent och uppgår sammanlagt till 3 813 (2014). Det visar en kartläggning som Dagens Samhälle har gjort i samarbete med Sveriges Radios Medierna i P1.

Göteborgs stad toppar utan konkurrens den kommunala kommunikatörsligan, visar granskningen. Här finns hela 145 kommunikatörer, att jämföra med tvåan på listan, Stockholm, som har 93.

Annons

Men är kommunikatörerna husbondens röst eller en viktig kanal till medborgarna? I Gävle rasar debatten. I ena ringhörnan: mediehuset Mittmedia, som äger nästan alla tidningar i Gävleborg. I andra: kommunerna och regionen.

Medierna gör fel om de sätter likhetstecken mellan fler kommunikatörer och krympande massmedier, menar Johan Adolfsson, kommunikationschef i Gävle.

– När vi skickade ut pressmeddelanden ifrågasatte ingen vår roll att informera, då var redaktionerna mellanled. Nu riktar vi oss direkt till medborgarna i digitala kanaler, säger han.

– 90 procent av det vi gör är det vi alltid har gjort, samhällsinformation. Vi har också ett glasklart uppdrag från fullmäktige att stärka Gävlebornas självkänsla. Det gör vi genom vårt berättande och vi har anställt tre journalister. Medierna har inte monopol på att berätta vad som händer i Gävle.

På Arbetarbladet i Gävle tycker de att kommunal information är bra, men inte om den enbart ger en positiv bild under journalistisk täckmantel.

– Bilden de ger är att det är så mycket bättre än det är. De använder nya sätt att kommunicera och slirar ofta på sanningen. Det är propaganda, säger Daniel Nordström, chefredaktör.

Johan Adolfsson slår tillbaka:

– Propaganda är för mig att avsiktligt vilseleda. Vi vill ge en annan bild och är ärliga. Vi har aldrig sagt att vi ägnar oss åt journalistik, men använder de metoderna, säger han, som själv tidigare var reporter på SR och kommunikationschef på landstinget.

– Man lägger mycket krut på att vi anställer tre journalister av 7 000 anställda. Mind­re krut på att Mittmedia säger upp 40 anställda, centraliserar bevakning och inleder samarbete med Svenska Dagbladets ägare Schibsted.

Nu har Arbetarbladet i protest hoppat av kommittén som ansvarar för den snudd på världsberömda Gävlebocken. Tidningen och Johan Adolfsson har olika uppfattningar om vad som hände med senaste bocken. Skickades den intakt till Kina, som kommunen sa? Eller var det nytt virke som skickades, som Arbetarbladet avslöjade?  

Gunilla Kindstrand, tidigare chefredaktör för Hudiksvalls Tidning, är nu kulturchef för Mittmedias tidningar. Hon har attackerat det som i debatten kallats Region Gävleborgs ”Nordkorea-tv”.

– Det blev ofrivilligt komiskt när landstinget ville ge sin ”egen” bild av världen i stället för att kännas vid debatt och kritik. Men de brände sig nog på det och backade på sin tv-satsning.  Nu är den under utvärdering, säger hon.

Medieforskaren Gunnar Nygren vid Södertörns högskola har myntat begreppet medieskugga om de områden som saknar både bevakning och läsare. Senast i en rapport i höstas om bevakningen av landsbygden. 

– Kommunikatörerna står för information, inte granskning. Det kan de inte lastas för. Fast det är ett annat perspektiv i dag. På 60- och 70-talet var invånarna medborgare. I dag ses de som kunder och brukare. Det har lett till att kommunal information är alltmer marknadsföring, säger han. 

Gunilla Kindstrand gör en liknande analys:

– Kommuner och landsting pratar om varumärke och uppträder som aktörer på en marknad. Deras självbild är under förändring. De gör sitt bästa för att ta plats i det vakuum som uppstår när me­diehusen transformeras, säger hon och tillägger att medierna måste inse att de inte har kvar sitt tolkningsföreträde.

– Det är smärtsamt för oss att gå in i det nya medielandskapet. I den förändringen är det logiskt att kommunikatörerna rustar sig.

Men debatten om kommunala kommunikationssatsningar förs inte bara i Gävle. Jens Runnberg, politisk redaktör på Dalarnas Tidningar, skriver till exempel att de ”propagerande informationskontoren” byggs ut i kommunerna. Och tar Leksand som exempel, som för några år sedan hade tre journalister och en kommunal informatör: ”Nu är förhållandet det omvända”, tre informatörer och en journalist.”

Liknande kritik finns från Helsingborgs Dagblad: ”Positiva nyheter pumpas ut. Problem möts av tystnad. När staden kommunicerar är ett putsat varumärke viktigare än att visa helsingborgarna hela verkligheten”, skriver tidningen.

På andra ställen är det inte lika påtagligt. Om Uddevalla kommun kallar till pressträff kommer Bohusläningen och SR P4 Väst. Är det något stort kommer kanske SVT:s Västnytt.

– Kommunerna hos oss är i dag mer offensiva på sina hemsidor, men de har nog inte utökat personellt. Mitt intryck är att politikerna inser att vi har en viktig roll. De är inte glada åt vad vi skriver alla gånger, men det finns i grunden en respekt, säger Wiveca Ström, kommunreporter på Bohusläningen.

Att färre bevakar allt fler som har till uppgift att förmedla, eller i värsta fall förtiga, nyheter är ett problem. Men det finns egentligen ingen tidningskris, menar forskaren Gunnar Nygren.

– Gratistidningarna går generellt bra, och står i allt högre grad för journalistiken i till exempel Stockholms kranskommuner, säger han.

– Och det finns lokal journalistisk som hittar nya former, till exempel genom lokala webbplatser och endagstidningar. Den nya medie­utredningen borde titta på möjligheter att stödja lokal journalistik på andra sätt än genom presstöd. 

LÄS MER I TIDNINGEN! 

TIPS: Medierna i P1 sänder på lördag 13 juni klockan 11.03 ett inslag om hur kommunerna satsar mer på kommunikation och konkurrerar med annan media. Dagens Samhälles reporter Janne Sundling intervjuas.

Fakta

Så satsar kommunerna på kommunikatörer

Göteborg i topp

Så ser ökningen ut i kommuner respektive landsting

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här 

Senast publicerat

Idag 05:45

”Byggbranschen är skrämmande ineffektiv”

Mats Williamson, vice vd Skanska
Idag 05:45

”Nu behövs självrannsakan i EU”

Carl Lindstrand, advokat och civilekonom