Kommunerna som lyckas bäst i skolan

Ur tidningen nr 37, 2014.. Kommunernas förmåga att omsätta skolpeng till betyg hos eleverna varierar stort. Vissa överlevererar. Andra underpresterar. I veckans tidning granskar DS vilka resultat som egentligen uppnås i de kommunala grundskolorna.

Tycker du att det här är intressant?

Den här artikeln publiceras i tidningen Dagens Samhälle. Du kan prova en gratis prenumeration här.

Forskningen visar att faktorer som föräldrarnas utbildningsnivå och andra socioekonomiska förhållanden spelar en avgörande roll för elevernas prestationer i skolan. Men hur mycket pengar olika kommuner lägger på skolan och hur resurserna används mot bakgrund av elevernas förutsättningar skiljer sig åt kraftigt.

Det visar Dagens Samhälle analys av kommunernas kostnad per betygspoäng (KPB) i grundskolan – med hänsyn tagen till elevernas socioekonomiska bakgrund och kommunernas storlek, befolkningstäthet och invånarnas inkomster. 

Dals-Ed, som toppar listan, har betydligt lägre kostnader för sina elevers resultat i förhållande till socioekonomiska förutsättningar, det vill säga än vad kommunen teoretiskt borde ha givet sina förutsättningar. Detsamma gäller till exempel Perstorp, Högsby och Vaggeryd, som alla hör till de överpresterande kommunerna (se tabellen till höger, eller i mobilen nedan).

Annons

I Dorotea, Valdemarsvik och Stockholm är det tvärtom. Här borde kostnaden per betygspoäng vara betydligt lägre mot bakgrund av sammansättningen av elever och socioekonomiska faktorer.

Björn Lindeberg, förvaltningschef med ansvar för Dals-Eds skolor, tror att orsaken till kommunens överprestation framför allt beror på att de två grundskolorna samarbetar nära varandra, med gemensam elevhälsa och stödfunktion. På så sätt delar man på resurserna och det blir lättare att ha koll på eleverna och sätta in rätt stöd vid rätt tillfälle.

– I större kommuner kan man byta skola och stadsdel för varje stadium, men här följer informationen om varje elev med på ett enkelt sätt. Vi gör täta uppföljningar kring elevernas utveckling och behov av stöd för att se hur allt fungerar. Det har gett bra resultat, säger Björn Lindeberg.

Han påpekar också att kommunen har hög kompetens bland lärarna. Men snart väntar pensionsavgångar.

– Det kan bli svårt med nyrekrytering de närmaste åren. Personalens kompetens är avgörande för hur det går för eleverna och det har haft stor betydelse för oss.

I Dorotea landade skolpengen per elev, exklusive lokalkostnader, på 147 900 kronor förra året. Om alla kostnader räknas in blir summan 239 200 kronor. Då ingår lokaler, undervisning, läromedel, måltider och elevhälsa. I Valdemarsvik och Stockholm ligger skolpengen på totalt 114 700 respektive 107 900 kronor.

Det kan jämföras med den kommun som har den billigaste kostnaden per elev, Falköping, där skolkostnaden ligger på totalt 72 800 kronor per elev.

Doroteas höga kostnader per elev beror framförallt på det låga elevantalet. Kommunen måste likväl servera mat och ha lärare i alla ämnen.

– Vi kan inte skära ner lärarkåren hur mycket som helst. Vill vi ha behöriga lärare måste vi skapa attraktiva tjänster även om det är svårt att få folk att söka sig till mindre kommuner, säger Lars Simonsson (V), ledamot i kultur- och utbildningsnämnden.

Att elevernas socioekonomiska bakgrund har fått en allt större betydelse för prestationerna i skolan beror enligt skolforskarna på att barn med språksvårigheter och föräldrar med sociala och ekonomiska svårigheter ofta koncentreras till vissa skolor. 

Samtidigt har den så kallade kamrateffekten, där elever från olika bakgrunder blandas och de duktiga eleverna drar med sig dem som har sämre förutsättningar, minskat. Därmed blir skolans ansvar för att kompensera för elevernas bakgrund viktigare. 

I OECD:s Pisa-rapport hamnar Sverige på tionde plats över de länder som lägger mest pengar på skolan. Men enligt OECD avtar effekten av mer resurser när kostnaderna överstiger en viss nivå. Mer pengar innebär alltså inte att skolan per automatik blir bättre.

– Viktigast är hur resurserna används. Det spelar sannolikt ingen roll hur mycket man sätter in om man inte har kvalificerade lärare eller rektorer som kan organisera arbetet på ett bra sätt, säger Maria Jarl, lektor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik på Göteborgs universitet, som forskar på vad som kännetecknar framgångsrika skolor.

Hon påpekar också att de organisatoriska förutsättningarna att leverera bra utbildning inte beror på vem som driver skolan. 

– Det finns inget per definition som säger att staten skulle vara bättre på att organisera skolorna än kommunerna. Lärarnas kompetens är en av de viktigaste faktorerna.

Fakta

HELA LISTAN
Här kostar skolan mer respektive mindre än den borde göra - alla kommuner

______________________

SÅ GJORDE VI

Kostnad per betygspoäng (KPB) mäter kommunernas faktiska kostnad per elev (exklusive lokaler) fördelat på det genomsnittliga meritvärdet för eleverna i kommunens skolor. 

För att ta hänsyn till kommunernas olika socioekonomiska förutsättningar tar vi även fram en "förväntad KPB", med följande faktorer:

• Andel elever med utrikes bakgrund
• Andel elever med högutbildade ­föräldrar
• Medelinkomst i kommunen 
• Kommunens befolkningstäthet
• Kommunens befolkningsstorlek

Att en kommun har lägre faktisk KPB än förväntad innebär att kostnaderna för skolresultaten är lägre än vad de borde vara givet kommunens förutsättningar.

Antagandet är att allt som inte förklaras av modellen beror på kvalitet i undervisningen och skolornas organisation. Detta mäts genom skillnaden mellan faktisk KPB och förväntad KPB.

Modellen förutsätter att alla faktorer har lika stor statistisk påverkan i alla kommuner. Den säger inget om skillnader mellan kommunala skolor i en enskild kommun.

Data från Skolverket och SCB. Medelvärdet de två senaste åren, i regel 2012 och 2013.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här 

Senast publicerat