Kommunerna blundar
för översvämningshotet

Klimat I sommar har vi sett stora översvämningar på flera platser i landet. Och det som kan verka osannolikt i rapporter om framtida klimatförändringar kommer med tiden att bli alltmer sannolikt. Åtgärderna bör därför få ta plats i kommunala budgetar redan nu.

Det menar Jan-Olov Andersson vid Centrum för klimat och säkerhet, Karlstads Universitet. Han har varit ansvarig för projektet ”Kartering av översvämningsrisker vid Vänern” som precis har avslutats. Rapporten ägs gemensamt av Vänerkommunerna, som under sommaren har funderat över hur de vill presentera resultatet av de nya mätningarna för invånarna. Att resultaten från översvämningsstudier inte alltid blir offentliga – det känner inte allmänheten till.
– Jag kan tänka mig att kommunerna kommer att lägga vissa restriktioner på hur innehållet ska presenteras. Så gjorde man vid Göta Älv-studien och vid Mälarstudien, säger Jan-Olov Andersson.

Vid en konferens kallad ”Klimat & Säkerhet” som hölls i Karlstad i vårvintras visade Jan-Olov Andersson med hjälp av Google Earth kommunrepresentanterna hur dramatisk en framtida översvämning av Kristinehamn skulle kunna bli.

Du sa då att det här var resultat som man inte kunde visa upp för allmänheten. Varför inte?
– Kartorna blir så sensationsskapande och svepande, en sådan presentation skulle göra mer skada än nytta. Men en del kommuner, som Kristinehamn, Karlstad, Lidköping och Vänersborg kommer att bli utsatta även i sina centrala delar vid en större översvämning. Men i vilken omfattning och i vilka delar kan jag inte gå in på.

Många kommuner tar inte översvämningsrisker på allvar. Jan-Olov Andersson tror att länsstyrelserna känner sig uppgivna i diskussioner om till exempel sjönära nybyggen. Kommunerna vill bygga så mycket som möjligt i attraktiva lägen – och väljer ofta att förlita sig på den lägsta beräknade översvämningsnivån.
– Det är kortsiktigt tänkande som gynnar kommunkassan just nu. Men beräkningarna finns där redan om de vill ha dem. De kan säkra upp VA-system och elförsörjning om de vill, det är de områden som ofta får problem i första skedet. De har underlaget.

En svårighet är att avgöra hur ofta översvämningar kan komma att inträffa. Det som man kallar hundraårsnivåer, sådant som tidigare hänt i genomsnitt vart hundrade år, kan nu komma att inträffa vart tjugonde år. Det krävs modiga politiker till att förklara det för allmänheten – något som Jan-Olov Andersson inte ser så många av.

Men det finns undantag. I Karlstad ligger sjukhusets elcentral i ett lågt läge. Den ville politikerna säkra upp genom att bygga en hög gångväg, som en vall längs med älven. Men det blev motstånd eftersom det skulle förstöra utsikten för en del av de boende där. Då beställde kommunen en animerad film som visade hur det skulle kunna komma att se ut vid en större översvämning. Därefter fanns det inte längre något motstånd mot cykelvägen.
– Det gäller att visualisera de här frågorna på rätt sätt, säger Jan-Olov Andersson.

Reporter: Anna Fredriksson, redaktion@dagenssamhalle.se

Reporter: Maria Korpskog, redaktion@dagenssamhalle.se
 

Läs mer i Dagens Samhälle nummer 26/2012.

Länsstyrelsen: Vi är förtvivlade över hur ofta det byggs i känsliga områden
Kristinehamn: Hela centrum kan dränkas
Karlstad fortsätter bygga vid vattnet