Kommunala flygplatser går back med 400 miljoner

Kommunerna slåss för sina flygplatser med hänvisning till att de är livsviktiga för det lokala näringslivet. Men de kommunala flygplatserna i Sverige gör en gemensam förlust på runt 400 miljoner kronor per år.
Richard Björnelid

Tycker du att det här är intressant?

Den här artikeln publiceras i tidningen Dagens Samhälle. Du kan prova en gratis prenumeration eller köpa enstaka nummer av tidningen via vår Infobank.

Flygtrafik  Sten Norinder var näringslivschef i Jönköping i fem år in­nan han sommaren 2011 gick in som vd för Jönköping Airport. Bara knappt ett år senare, den 22 maj i år, gick flygbolaget Skyways i konkurs.

Redan före det hade flygplatsen gjort årliga förluster på 15–20 miljoner kronor. Trots att Luftfartsverket skickade med 33 miljoner till kommunen för eftersatta investeringar och driftsunderstöd i samband med det kommunala övertagandet årsskiftet 2009–2010.

Målsättningen är att visa ett positivt resultat senast 2013. Men 2011 blev ännu ett förlorat år, med en förlust på 15 miljoner före skatt.
För innevarande år har Sten Norinder budgeterat en förlust på 19 miljoner. Det kunde ha varit mycket värre om inte den lokala operatören Flyglinjen gått in och täckt upp en del trafik efter Skyways bortfall. Kvar från konkursen finns även en kundförlust på 2 miljoner kronor.

Annons

Var går smärtgränsen?
– Det får du fråga politikerna om. Men 19 miljoner är för mycket, medger Sten Norinder, som har ett år på sig att infria målsättningen om att gå med vinst.

Med terrorattacken den 11 september 2001 fick flygresandet i världen ett stort avbräck. I Sverige blev nedgången särskilt märkbar i början av 2003 då en femtedel av resenärerna försvann i det regionala flygsystemet. Dåvarande generaldirektören för Luftfartsverket, Lars Rekke, ville ha frågan utredd om nedgången var konjunkturellt eller strukturellt betingad. Han ville veta hur länge Luftfartsverket skulle ta ansvar för flygplatser som minskade i passagerarantal – och som ständigt tärde på kassan.

Efter flera års utredande och förhandlingar med några kommuner om övertagande av flygplatser beslutade den borgerliga regeringen 2009 att staten och Luftfartsverket (numera Swedavia vad gäller flygplatserna) i fortsättningen enbart skulle äga tio flygplatser, mot tidigare nitton. Ett helt koppel av flygplatser fick sin kommun till ägare sedan Luftfartsverket för sista gången försett var och en med mångmiljonbidrag.

Samtidigt som staten tryckt ut ansvaret för många flygplatser till kommuner och regioner har utformningen av driftsbidraget ändrats. Av de runt 100 miljonerna går 40 miljoner till den upphandlade Norrlandstrafiken, medan resterande får ansöka om bidrag ur potten på 60 miljoner.
– Men från och med i år får regionerna bestämma vad pengarna ska gå till och om de ska gå till annat än flygverksamhet. De två till fyra miljonerna som varje flygplats tidigare tilldelades har varit viktiga tillskott, säger Peter Larsson, vd för Sveriges regionala flygplatser, som representerar 36 flygplatser från söder till norr.

Genom att staten har släppt ansvaret för nästan alla mindre flygplatser har man överlåtit det till kommuner och regioner att själva avgöra om de anser det vara värt att hålla en flygplats vid liv. Kommunalråden är ofta överens om att flygplatsen måste få kosta. Annars flyttar företagen och vi får inga nyetableringar, argumenterar de. De lutar sig mot konsultrapporter som visar att betydande värden går förlorade om flygplatsen läggs ner.

Företagen själva tycks däremot vara måttligt intresserade av att stötta flygplatser. Undantag är Ängelholm-Helsingborg där byggföretaget Peab gick in som ägare, och Göteborg City där Volvo är delägare tillsammans med kommunen och Swedavia. Ett tredje undantag är Skavsta som till 90 procent ägs av ett spanskt flygplatsföretag, med Nyköpings kommun som minoritetsägare.

Ytterst handlar de kommunala flygplatsernas överlevnad om politiska prioriteringar. Medan socialdemokrater och borgerliga politiker ute i kommunerna är beredda att slåss för sina flygplatser är miljöpartisternas lösning enkel: Lägg ner alla kommunala flygplatser söder om Sundsvall.

Jublet var också stort hos Miljöpartiet när regeringen nyligen avslöjade den stora satsningen på Ostlänken som binder samman Stockholm och Nyköping Skavsta flygplats med Linköping.
– Nu blir flygplatserna i Norrköping och Linköping ännu mer onödiga, säger Annika Lillemets, MP:s representant i riksdagens trafikutskott.

Men alla är inte lika övertygade. Dan Lundvall, direktör för affärsutveckling vid LFV Consulting, har utrett tvillingflygplatserna i Östergötland.
– I det långa perspektivet tror jag att vi kan få en viss dränering av trafiken till Arlanda och Skavsta. Men jag tror ändå att flygplatserna i

Norrköping och Linköping kommer att överleva även med Ostlänken, säger Dan Lundvall, som i sin utredning föreslagit ett starkare samarbete mellan flygplatserna.

Såväl flygplatserna i Linköping som i Norrköping dras årligen med förluster på mer än 20 miljoner. Många kommuner hamnar på de här nivåerna eller strax därunder. Några exakta siffror på hur stora förluster som görs av de 36 medlemmarna i Svenska regionala flygplatser, SRF, finns inte.
– Jag skulle tro att det kan handla om sammanlagt 400 miljoner kronor i förluster under 2011, säger Ralf Lundblad, ledamot i föreningen.

 

Läs mer

"EU-krav hotar sänka de kommunala flygplatserna"  i Dagens Samhälle nummer 32, 2012

Dela den här artikeln

Debatten på nätet – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Läs mer och prova