Ja till partistöd - trots brister och regelbrott

Drygt 40 lokala partiorganisationer blir utan skattepengar i år. Men ännu vanligare är att politikerna sagt ja till partistöd trots att reglerna inte följts. ”Allvarligt”, säger korruptionsforskare.

Tycker du att det här är intressant?

Den här artikeln publiceras i tidningen Dagens Samhälle. Du kan prova en gratis prenumeration här.

Partistöd med skattemedel är den i särklass viktigaste intäkten för alla politiska partier. I kommunerna saknades länge all kontroll över hur pengarna användes. 

Efter växande kritik mot bristen på öppenhet och kontroll, bland annat från Europarådets Group of States against Corruption (Greco), har Sverige skärpt lagstiftningen. I kommunerna måste alla partier sedan förra året redovisa vad de gjort för bidragspengarna.

Dagens Samhälle har grans­kat hur det har gått. De relativt enkla reglerna har lett till många hårda diskussioner och en rad överklaganden. Helt olika bedömningar har gjorts när landets fullmäktige tagit ställning: ja eller nej till stöd? 

Annons

Se sammanställningen här.

Det tuffaste beslutet har tagits i Essunga. Sju partier blir utan kommunalt partistöd 2017. Det enda partiet som skött sig enligt regelboken är Sverigedemokraterna. För M, C, L, KD, S, V och MP blir det 0 kronor.

– Vi har gjort fel. Då ska vi inte ha några pengar. Sådana krav har vi ju på andra föreningar också. Om inte vi politiker följer regler så kan vi inte begära det av någon annan heller, säger Daniel Andersson (M), ordförande i kommunstyrelsen. 

– Det blir en dyr läxa. Verksamheten blir lidande. Men det är inget att göra åt. Att vi slarvat är förstås hemskt pinsamt!

De redovisningar av det gångna årets verksamhet som numera krävs för att få partistöd var bristfälliga eller för sent inlämnade i sju fall av åtta i Essunga.

Och så ser det ut på många håll i landet. Men Dagens Samhälles enkät om hur kommunerna hanterat de ­skärpta reglerna visar hur bedömningarna spretat.

Drygt 40 lokala partiorganisationer i knappt 30 kommuner får klara sig utan partistöd ett år. Det har handlat om undermåliga redovisningar, missad tidsgräns och villkor som inte uppfyllts, till exempel tomma stolar i fullmäktige. SD är det parti som har nekats flest partistöd, och i sex fall handlar det om att man inte lyckats fylla sin platser. 

Men i mer än 40 kommuner har fullmäktige valt att bevilja stöd, trots samma typ av brister som i de kommuner som sagt nej. 

Argumenten för den mjuka linjen: Det är en ny och ovan rutin för partierna, ”Vi såg det som ett prövoår”, vissa frågetecken kring vad som skulle redovisas, pengarna anses viktiga för den lokala demokratin, ”Det är ett nytt system, vi ville vara lite schysta”, ”Nästa gång blir bedömningen tuffare” och liknande.

Det duger inte, enligt statsvetaren och korruptionsforskaren Gissur Erlingsson vid Linköpings universitet. 

– Det är direkt svagt att inte klara att leva upp till så enkla regler, det borde vara en självklarhet. Att blunda för brister och ge stöd i alla fall sänder signaler till medborgarna, det ger bilden av att politikerna håller varandra om ryggen. Essunga är ett föredöme!

Gissur Erlingsson påminner om kritiken från Greco mot de svenska partistöden, och anser att det är läge att överväga en extern instans som har koll på hur reglerna efterlevs.

Flera kommunpolitiker är inne på samma linje som ­Gissur Erlingsson.

I Uddevalla tyckte kommunstyrelsen att Väns­terpartiet skulle få pengar trots att ingen redovisning inlämnats. Det beslutet har överklagats av fullmäktigeledamoten Roger Johansson (L).

– Det är ju stötande! Skulle vi blunda för regler som gäller oss själva? Det retar naturligtvis medborgarna enormt.

I Höör hade alla partier utom V brister i sina redovisningar. Ändå tog majoriteten i fullmäktige beslutet att bevilja stöd åt alla. Det fick moderaten Johan Svahnberg att protestera.

– Det här underminerar förtroendet för politiker. Reglementet är glasklart. 

Men överklaganden duggar åt olika håll. I Kumla blev det stopp för stöd till MP och SD. Här ansåg majoriteten att det är viktigt att inte politikerna beviljar sig själva undantag från efterlevnaden av regler.

Men SD överklagade. Det gjorde också Centerns gruppledare Jan Engdahl, som alltså inte talar i egen sak:

– MP borde ha fått partistöd, deras redovisning var korrekt fast den kom för sent. Det borde ha räckt med en varning. Jag vill testa hur lagen ska tolkas.

På Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har förbundsjuristen Helena Linde fått en skur av frågor om hur kommunerna ska tackla reglerna kring partistöd. 

– Det är lite grus i början, men jag tror att systemet sätter sig. Det är något av ett paradigmskifte just nu.

Det var i betänkandet ”Vital kommunal demokrati 2012” som en reglering av det kommunala partistödet lyftes fram. Det levererades av en statlig utredning ”för förstärkning av den kommunala demokratins funktionssätt”.

Utredarna konstaterade att ingen kommun hade ställt några krav på redovisning av hur pengarna användes. Reglering saknades. Samtidigt hade partistödet successivt blivit allt viktigare som den dominerande inkomstkällan. 

Medlemsavgifter har fått allt mindre betydelse. Antalet partimedlemmar har drastiskt minskat de senaste decennierna. 

De regler som kommittén föreslog (se text här intill) antogs senare av riksdagen. Syftet är att öka transparensen och stärka medborgarnas förtroende för skattefinansiering av de politiska partierna.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Fakta

Frivilligt att betala ut partistöd

Ingen kommun är skyldig att betala ut partistöd. Men alla gör det. Det ses som en grundbult för den lokala demokratin. 

Storleken på stödet ­varierar kraftigt, kommunerna bestämmer själva. Oftast ges ett grundstöd till alla partier med plats i full­mäktige, och stöd per mandat.

De nya reglerna i kommunallagen tydliggör att kommuner kan säga nej till stöd om stolar i fullmäktige står tomma. Tidigare var det oklart, med en rad rättsfall som följd. 

Stödet ska användas för lokal partiverksamhet. Många skickar dock pengar uppåt i partiorganisationerna. Något förbud mot detta har inte införts, gränsdragningar anses svåra. Lokala partiavdelningar kan sägas köpa tjänster från regional och central nivå.

Fullmäktige måste ta ­beslut om partistöd varje år. 

Partierna måste numera redovisa hur stödet används. En särskilt utsedd granskare måste skriva under redovisningen. 

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här 

Senast publicerat

Idag 06:15
Idag 05:45

”Välfärdsdebatten måste handla om medborgarna”

Lena Dahlstedt & Klara Palmberg Broryd, Nacka kommun
Idag 05:45

”Utveckla de regionala järnvägarna”

Helena Leufstadius mfl, vd Svensk kollektivtrafik