Inkomstklyftorna ökar i 286 kommuner - här är hela listan

Inkomstklyftorna växer. I 273 kommuner har antalet rika hushåll ökat de fem senaste åren. Samtidigt ökar antalet fattiga hushåll i 264 kommuner och mellangruppen minskar. Skillnaderna ökade mest under 2014 och 2015.

Tycker du att det här är intressant?

Den här artikeln publiceras i tidningen Dagens Samhälle. Du kan prova en gratis prenumeration här.

Vårt land ska sluta klyftorna, säger statsminister Stefan Löfven. Klyftorna måste slutas, sa Annie Lööf på Centerpartiets kommundagar nyligen. Båda vill att de ekonomiska och regionala klyftorna ska minska.

LISTAN: Så ökar inkomstklyftorna i kommuner och län

Men inkomstklyftorna har ökat oavsett vilka som sitter i regering. Det har de gjort ­sedan 1980. De rikaste blir ­rikare, de fattiga fattigare. Och gapet mellan storstäder och övriga landet ökar.

Annons

Dagens Samhälle har granskat inkomstutvecklingen för de svenska hushållen under fem år. Vår granskning visar att i 286 av 290 kommuner minskar antalet hushåll som befinner sig i mellan­skiktet, som varken kan betraktas som låginkomsttagare eller som höginkomsttagare. I stället ökar ytterligheterna. Mest dramatisk är utvecklingen under 2014 och 2015.

Vår kartläggning visar att 30 av de 50 kommuner där låginkomsttagarna ökar mest också finns bland de 50 där kommunmottagandet av flyktingar varit högst de senaste fem åren.

Av de 20 kommuner som har högst andel höginkomsttagare finns 14 i Stockholms län. Två utanför Malmö (Vellinge och Lomma) och en utanför Göteborg (Kungsbacka). Extremen är Danderyd där vart tredje hushåll har minst dubbla medianinkomsten. 

Bara två ligger utanför storstadsområdena, Båstad och Trosa, där 11 procent av hushållen i båda kommer över 200 procent. Inkomststarkaste kommunen i Norrland, Umeå, kommer först på 65:e plats.

Andelen hushåll med låg inkomst, under 60 procent av medianinkomsten, minskar bara i 16 kommuner. Åtta av dem är Stockholmskommuner, ytterligare åtta är pendlingskommuner nära storstad eller starka regioncentrum (som Uppsala, Linköping och Luleå).

Jesper Roine, docent i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm som forskar om inkomstfördelning, förklarar att det växande inkomstgapet inte beror på större skillnader i löner. 

– Generellt sett har inte löne­skillnaderna ökat så mycket. Att höginkomst­tagarna drar ifrån beror framför allt på kapi­talinkomster. Att de med låga inkomster ökar berror på att ersättningarna från inkomst- och socialförsäkringarna inte ökat i samma takt som lönerna, säger han.

Jesper Roine. Foto: Paul Hansen

Nu är inte de växande inkomstskillnaderna ett fenomen som uppstått de senaste fem åren. Snarare de senaste fyra decennierna.

– Från 1980 ser vi ett trendbrott, att skillnaderna ökar. Under 1950- och 60-talen minskade inkomstskillnaderna, och under den ekonomiska nedgången på 1970-talet fortsatte det.

– Mellan 1980 till 1995 ser vi att löneskillnaderna ökar en hel del, men den avstannar sedan. Men under hela perioden sedan 1980 har betydelsen av kapitalinkomster ökat skillnaderna.

Vad består då kapitalinkomsterna av? Ett förenklat svar är bostäder och aktier.

– Bostädernas prisuppgång har på lång sikt varit en drivkraft till ökade skillnader. Men kapitalvinsten gör du när du säljer. De som placerar sig i inkomsttoppen för att de sålt en bostad kan alltså skifta mellan åren, säger ­Jesper Roine.

– Men sedan 1980 svarar uppgången på börsen för en betydande del av kapitalinkomsterna. De ger utdelning varje år och de är mer koncentrerade än andra inkomster.

SCB gör samma konstaterande i siffror: 1995 stod kapitalinkomsterna för 3 procent av hushållens totala dispo­nibla inkomst, år 2015 svarade de för 15 procent. Och nästan 90 procent av kapitalinkomsterna hamnade hos den tiondel av befolkningen som har högst inkomst. 

Fast det går inte att tala om en historiskt stor klyfta mellan fattiga och rika i dag, menar Jesper Roine.

– Inkomstskillnaderna i Sverige är lägre i dag än i början av 1900-talet, vilket är en skillnad mot till exempel USA där de är högre. Och jämför vi med 1960-talet är Sverige kanske på ungefär samma nivå i dag som då.

Den fackliga centralorganisationen LO har just tillsatt en jämlikhetsutredning som ska analysera de växande klyftorna och komma med förslag på förändringar. Att klyftorna ökat har LO visat i en rad rapporter, senast i höstas i ”­Regional inkomstojämlikhet i Sverige”.

– Inkomstojämlikheten har ökat i många länder, men Sverige är det land i OECD där den ökat mest. Vi hade tidigare en tätposition som mest jämlikt, men är i dag på elfte plats inom OECD, säger Anna Almqvist, LO-ekonom som skrivit rapporten. 

På länsnivå är antalet hushåll med låga inkomster högst i Värmland, Skåne och Jämtland, lägst i Stockholms län och Halland. 

– Störst andel relativt fattiga finns i inlandskommuner och glesbygd. Undantaget är Malmö, som också har en hög andel relativt fattiga jämfört med andra storstäder. 

Men ojämlikheten ökar mest i storstadslänen.

– Det beror på att många med höga inkomster dragit ifrån i toppen, säger Anna Almqvist. 

Minst ojämlikhet på länsnivå hittar man i Norrbotten, antalet ”medelinkomsttagare” är nästan 8 procentenheter högre där än i Stockholms län. 

Anna Almqvist ser till stor del samma orsaker till de ökade skillnaderna som Jesper Roine:

– Toppen drar ifrån, hos dem med högst inkomster har kapitalinkomsterna ökat och koncentrerats. De med låga inkomster har halkat efter. Försäkringssystemen är inte lika utjämnande längre, vilket framför allt slår igenom under 2000-talet, säger hon. 

LO:s regionala rapport baseras på data fram till och med 2014. När Dagens Samhälle granskar utvecklingen 2011–2015 syns de mest dramatiska ökningarna de två sista åren, 2014 och 2015. Där kan den ökande andelen flyktinginvandrare som inte kommer i jobb ha bidragit.

– Det kan ha bidragit lite grann i vår rapport. Men om nyanlända inte kommer in på arbetsmarknaden kan det framöver vara ytterligare en faktor som bidrar till ökad ojämlikhet, säger Anna Almqvist.

LÄS OCKSÅ: Lessebo en av de kommuner där andelen fattiga växer mest

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Fakta

Se hela listan

Så gjorde vi

Siffrorna visar andel personer i kommunen i hushåll med hög respektive låg inkomst i förhållande till riksmedianen från 2011 till 2015. Med låg inkomst avses en inkomst som är lägre än 60 procent av medianen, hög är över 200 procent. De som inte faller inom någon av de grupperna kallar vi medelinkomsttagare. Vi utgår från disponibel inkomst som är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga transfereringar. Siffrorna kommer från SCB.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här 

Senast publicerat

21 april
21 april

”Nolltolerans mot prestigebyggen inför OS”

Karin Ernlund & Per Lodenius, gruppledare (C) Stockholms stad resp idrottspolitisk talesperson (C)
21 april

M: Fokusera på kvalitet istället för lottning

Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson (m)
21 april

Vänsterns slagord om vården stämmer inte

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef, Vårdföretagarna