"Höginkomsttagarna tvivlar på privat vård"

Mats Olsson, framtidsforskare på Kairos Future, ser en tydlig förskjutning i attityden till privat driven vård. Och det är främst höginkomsttagarna som tappat tron på privata alternativ.

Tycker du att det här är intressant?

Den här artikeln publiceras i tidningen Dagens Samhälle. Du kan prova en gratis prenumeration eller köpa enstaka nummer av tidningen via vår Infobank.

Privatiseringar Mats Olsson har ägnat fem år åt att speja efter förändringar i svenskars beteende och attityder och hur det påverkar förväntningarna på vården och omsorgen.

Han leder konsult- och analysföretaget Kairos Futures långtidsstudie Opinion Hälsa, som finansieras av en rad organisationer och företag, till exempel Sveriges Kommuner och Landsting, Länsförsäkringar, Carema Care och Astra Zeneca.

– Det är ett drömprojekt. Studien löper över lång tid, vi gör opinionsundersökningar ur ett medborgarperspektiv som vi kalibrerar med enkäter till personal i vård och omsorg. Ingen annan har gjort något liknande.

Annons

Projektets allra senaste opinionsundersökning, som gjordes i mars, visar att fler svenskar har blivit skeptiska mot privatiseringar. För två år sedan ansåg 24 procent av de tillfrågade att offentligt finansierad vård blir bäst om den drivs i privat regi, i år är det 18 procent som tycker det.

61 procent har i år svarat att offentligt driven vård ger bäst kvalitet, vilket bara 46 procent ansåg för två år sedan. Och det är främst personer med höga inkomster som förlorat sin tilltro till privata företag.

Kairos Future kallar det en ”privatiseringströtthet”.

– Svenskarna kräver alltmer av systemen och tycker att det börjar bli dags för leverans. Folk levde tidigare i tron att privat drift skulle innebära nya grepp och friska satsningar, men nu nyanserar de sina uppfattningar och det sker ett spännande värderingsskifte. Vi kan se att attityder förändras och det kommer att märkas ännu mer fram emot valet 2014, säger Mats Olsson.

Men valfrihet vill väl många fortfarande ha?
– Jo, men de börjar tröttna på att det inte finns några kvalitetsredovisningar och inga tydliga specifikationer av vad vi ska få. Så utifrån vad ska vi välja?

Just detta fanns det väl förhoppningar om att privata företag skulle driva fram?
– Ja, man hoppades på det. Men förutom ett och annat lysande undantag har de privata företagen inte gjort så mycket som är annorlunda. Man har bytt skylt och kört på. Och hur stort är utrymmet egentligen när det är lägsta pris som gäller för att vinna affären?

Förtroendet för äldreomsorgen är nu rekordlågt, vilket tros bero på den bild av äldreomsorgen som många medier gett. Men inte bara den, hävdar Mats Olsson.

– Medierna spelar roll, men det handlar ganska mycket om egna upplevelser eller beskrivningar man fått genom anhöriga.

Äldreomsorgen har stora problem att locka kompetent personal och vårdens resurser är mer begränsade än de me­dicinska möjligheterna. Enligt Mats Olsson är nya tekniska lösningar räddningen. Om personalen används där den bäst behövs har vården och omsorgen chans att klara sitt uppdrag.

– Politikerna behöver allvarligt fundera på i vilken utsträckning ny teknik skulle kunna hantera personalunderskotten.

Han ser framför sig hur apparater vakar över sjuka människor i deras hem och att det är tekniker och inte vårdutbildade som åker runt och kollar att allt är okej.

Att montera upp kameror i människors hem kan vara känsligt, men sensorer borde användas mycket mer än i dag, tycker Mats Olsson. De kan sitta i kläder, i rollatorn eller i mattor och signalera när det förekommer aktivitet. Och en GPS i armbandsuret gör det lätt att hitta den som ofta går vilse.  

– Sådant kan skapa trygghet både för brukare och anhöriga.

Sensorer i mattor kan också läsa av hur människor går. Då kan en dator tidigt upptäcka förändringar som till exempel är tecken på annalkande fallolyckor.

– Vården och omsorgen behöver skapa fler testmiljöer och pröva sig fram. Undersöka nyttan med ny teknik, säkerheten och hur integriteten påverkas.

För medan det är tungrott att införa ny teknik i vården och omsorgen ligger många patienter redan långt framme och förväntar sig betydligt fler digitala lösningar. Mats Olsson har spanat efter framtidens hälsokonsument och konstaterar att den välinformerade och krävande patienten redan är här. Och vid läkarbesöket har hon med sig både sjukdomshypotes och förslag på åtgärder.

– Våra mätningar visar att var tredje patient själv brukar föreslå en behandling. Detta bekräftas också i studierna med läkare.

Om tio år kommer en majoritet av patienterna att söka information på nätet och delta i diskussionsgrupper där personer med samma sjukdomar delar med sig av tips och erfarenheter. De kommer också att samla information om sitt eget hälsotillstånd, mata in det i dataprogram och servera läkaren kurvor och staplar.

I en färsk rapport från Opinion Hälsa beskrivs hur de nya möjligheterna att hantera enorma datamängder också kommer att revolutionera vården. Snart kanske datorn ställer diagnos både snabbare och tillförlitligare än doktorn.

Men hittills har det gått trögt med IT-utvecklingen i vården. Varför?
– Man kan lätt få för sig att en massa förändringar ska drivas fram snabbt, men utvecklingen triggar också motkrafter. Många måste förändra sig, jobbet och rollerna i systemet påverkas, säger Mats Olsson.

Och eftersom sjukvårdssystemet redan är så utvecklat och komplicerat är det svårt att vidareutveckla det. Det innehåller också mycket kunskap, även om den har åldrats. Så att införa ny teknik kan vara svårt, men att mönstra ut de gamla metoderna kan vara ännu svårare.

Vården kan heller inte hantera information lättvindigt. Det ställs helt andra krav på sekretess och integritet där, än när ett privat företag ger privatpersoner möjlighet att registrera uppgifter om sin egen hälsa.

Men att vården och omsorgen tar till sig ny teknik så långsamt gör Mats Olsson bekymrad.
– Jag är inte förvånad, men frustrerad. Tiden rinner bara iväg utan att kostnadseffektiviteten förbättras. Om vi inte tar vara på den tid vi har är jag orolig för att vi senare tvingas till dramatiska förändringar.

Vad som kan hända i länder som har kniven på strupen ska Opinion Hälsa undersöka i höst. Då specialstuderas Spanien, ett av de europeiska länder som står inför drastiska nedskärningar.

Slutsatserna kan bli matnyttiga för svenska politiker, de som Mats Olsson gärna vill påverka.
– Jag vill få dem att bli mer proaktiva i stället för reaktiva. Når jag dit är jag nöjd.
 

Läs mer i Dagens Samhälle nummer 19/2012.

Dela artikeln

Debatten på nätet – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Läs mer och prova

Senast publicerat

Idag 11:29

Så kan Stockholm växa vackert och trivsamt

Lotta Edholm m fl, skolborgarråd
Idag 09:59

Blockpolitikens död ställer nya krav på lokalpolitiker

Staffan Werme, fd kommunalråd Örebro
Idag 06:09

Sluta diskriminera äldre - rädda liv

Susanne Rolfner Suvanto m fl, projektledare Även äldre har ont i själen
Idag 05:24
Igår 15:16

Inför miljöskatt på konventionellt jordbruk

Artur Granstedt, docent och kooordinator Beras