Här är vården farligast

Ur tidningen nr 35, 2014. Varje år drabbas 80 000 patienter, eller var tionde patient, av infektioner som orsakats av vården. Det betyder 750 000 extra vårddygn per år på sjukhus. Och inget tycks bita på infektionerna. År efter år ligger de kvar på samma nivå. Värst är läget i Kronoberg. I veckans nummer granskar DS värstingarna i infektionsligan.

Tycker du att det här är intressant?

Den här artikeln publiceras i tidningen Dagens Samhälle. Du kan prova en gratis prenumeration här.

Vårdrelaterade infektioner har pekats ut som ett av de stora hoten mot patientsäkerheten. Vid över 100 000 vårdtillfällen per år infekteras patienter. Minst 80 000 personer drabbas, en del av dem flera gånger. De tillbringar 750 000 extra vårddygn per år på sjukhus, vilket kostar omkring 6,5 miljarder kronor. 

Ungefär en tredjedel av de vårdrelaterade infektionerna går att undvika. Om vårdpersonalen lyckades göra det skulle 600 vårdplatser per dag frigöras, vilket i stort sett skulle lösa hela vårdplatsbristen i svensk sjukvård.

En minskning av infektionerna är en viktig del i regeringens patientsäkerhetssatsning. Åren 2011–2014 satsade regeringen 950 miljoner kronor på åtgärder som ska ge färre infektioner och sparsammare antibiotikaförskrivning. 

Annons

Men inget händer. Varje år de senaste fem åren har omkring 9 procent av patienterna drabbats av vårdrelaterade infektioner.  

Att utvecklingen står still beror enligt Sveriges Kommuner och Landstings samordnare av patientsäkerhetsfrågor, Eva Estling, på att landstingen inte slagits mot infektionerna på flera fronter.

– Det har varit mycket fokus på hygien- och klädregler, och det är viktigt för att inte sprida smittor, men det kan inte ensamt förebygga infektioner, säger Eva Estling.

Hon poängterar att både vård- och städpersonal måste ha rätt kompetens och att chefer måste prioritera kampen mot de vårdrelaterade infektionerna och inte acceptera att det ser ut som det gör. 

– Men variationen är ju stor, både mellan landstingen och inom landstingen, säger Eva Estling. 

Stockholms läns landsting var tidigare ett av de landsting där flest patienter fick vårdrelaterade infektioner. För sex år sedan drabbades drygt 14 procent av dem som vårdades på sjukhus. 2012 antogs en handlingsplan och enligt den senaste mätningen har andelen infekterade sjunkit till genomsnittsnivån i landet, 9 procent (se hela listan över värstingarna i infektionsligan till höger, eller under artikeln i mobilen). 

– Fler i personalen har blivit medvetna om både vilket lidande de vårdrelaterade infektionerna innebär och vilket resursslöseri de leder till, säger landstingets chefläkare Anna Nergårdh.

I våras drog landstinget i gång en tre dagar lång utbildning kring patientsäkerhet som det är meningen att alla chefer ska gå. Och i höst lanseras en ny, interaktiv webbutbildning för alla anställda. Den ska få fler att reflektera över sin egen roll i patientsäkerhetsarbetet.

– Alla i organisationen måste känna att de kan påverka, säger Anna Nergårdh.

Nu är det i stället patienterna i Landstinget Kronoberg som löper störst risk att få en vårdrelaterad infektion. Enligt den senaste nationella mätningen drabbas 12,9 procent av patienterna.

Siffrorna tyder på en kraftig ökning i Kronoberg, men landstingets biträdande smittskyddsläkare, Christian Blomkvist, tror att de tidigare mätningarna har underskattat antalet drabbade patienter.

Landstinget har nämligen inte nöjt sig med resultaten i de nationella mätningarna utan gjort egna mätningar varje månad. De visade på fler vårdrelaterade infektioner än man tidigare hittat.

– När vi dubbelkollade hittade vi 40–50 procent fler patienter med vårdrelaterade infektioner, säger Christian Blomkvist.

För att minska antalet vårdrelaterade infektioner ska personalen se till att antibiotika används rätt vid operationer och att patienter inte har katetrar i onödan eller under för lång tid. 

Vårdpersonalen påminns också om att sprita händerna både före och efter kontakt med patienter.

– Vi försöker mangla på om att det är viktigt att patienterna kan se att personalen spritar händerna, säger hygiensjuksköterskan Lena Nilsson.

Hur väl personalen följer alla regler kring hygien och klädsel mäts också två gånger per år, över hela landet. I den senaste mätningen låg Stockholms läns landsting och Region Halland sämst till. 

Bara 60 procent av vårdpersonalen i Halland följer alla hygien- och klädregler, men de anställda har ändå ryckt upp sig. År 2010 följde bara 30 procent av de anställda reglerna fullt ut.

– Vi har utbildat och informerat, säger Arne Kötz, läkare och verksamhetschef för Vårdhygien Halland.

Men det finns inget tydligt samband mellan följsamhet till hygienrutiner och antalet patienter som infekteras.

– En god hygien är naturligtvis viktig, så att inte personalen för smitta vidare mellan patienter, men oftast uppstår de vårdrelaterade infektionerna inte så. Det handlar i stället om att patienter blir sjuka av sin egen bakterieflora i samband med olika ingrepp, säger Arne Kötz. 

I Jämtland är andelen patienter med vårdrelaterade infektioner lägst i landet. Där har det skett en remarkabel förbättring sedan hösten 2008, då mätningen visade att över 13 procent av patienterna drabbades. I dag infekteras 4,6 procent av patienterna.

Enligt Maria Omberg, verksamhetschef på landstingets patientsäkerhetsenhet, beror minskningen på att antalet infektioner hela tiden mäts. Varje avdelning på sjukhuset noterar en dag varje månad hur stor andel av patienterna som infekterats. Även följsamheten till hygien- och klädregler mäts månatligen och visas upp.

– Det bidrar till att hålla frågan levande och till att alla ser kopplingen till vad de själva gör i vardagen, säger Maria Omberg.

Hon tycker att täta mätningar ger mer tillförlitliga resultat än de nationella mätningar som görs två gånger per år och tenderar att bli mer slumpmässiga. 

– Det är viktigt att frågan är ständigt aktuell.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här 

Senast publicerat

Idag 14:32

Omställning till fossilfria bussar kräver stabila regler

Anna Grönlund & Helena Leufstadius , vice vd Sveriges Bussföretag / vd Svensk Kollektivtrafik
Idag 12:55

Positiva känslor gör lärandet enklare

Melanie Malmgren, elev i årskurs åtta i Fjällenskolan, Järfälla
Idag 11:38

"Dåliga" skolor ska inte finnas, de ska åtgärdas

Lars Leijonborg, ordförande Friskolornas riksförbund
Idag 10:43

Politikernas besök till vissa moskéer misstolkas

Sameh Egyptson, islamolog Lunds universitet
Idag 10:20

Kritiken mot Academedia en tankevurpa av stora mått

Paula Hammerskog, kommunikationsdirektör Academedia