Flyktingstöd gav rekordstora vinster

Trots stigande kostnader gjorde kommunerna förra året ett bättre resultat än någonsin med mäktiga 21,5 miljarder kronor i överskott. Och största vinnare var små kommuner som tog emot många asylsökande.

Tycker du att det här är intressant?

Den här artikeln publiceras i tidningen Dagens Samhälle. Du kan prova en gratis prenumeration här.

Ett hyggligt normalår växer skatteintäkterna med cirka 4 procent. Kostnaderna ska inte växa fortare, då blir det bekymmer. Förra året ökade kostnaderna i kommunerna med 7,4 procent. I vanliga fall hade en sådan jätteökning beskrivits i kristermer. Nu: vinstrekord.

Förklaringen ligger i att intäkterna ökade ännu mer. Kommunerna kunde sammanlagt räkna in 58 miljarder kronor mer på intäktssidan 2016 jämfört med året innan, och 21,5 av miljarderna landar som vinst i boksluten.

– Intäkterna ökade exceptionellt, normalt ökar de med kanske 20 miljarder kronor, säger Sveriges Kommuner och Landstings chefsekonom Annika Wallenskog.

Annons

Det extra stora tillflödet av pengar kommer från flera olika källor.

Skatteintäkterna växte 5,5 procent, dryga 22 miljarder kronor. Konjunkturen är god och skatteökningen är långt större än snittet över tid.

Reavinsterna var stora. Bostadsbyggandet har fått mycket skäll, men historiskt är det högt nu. En stor andel av byggandet sker i trakter med frisk dynamik i markvärdena, och kommuner med högt byggande har gjort vinster på markexploatering och försäljning.

– Vi vet inte riktigt ännu hur stora, men intäktsökningarna vid sidan av skatteintäkter och statsbidrag är 27 miljarder kronor och reavinsterna utgör en väsentlig del, säger Annika Wallenskog.

I många kommuner råder också ett stort investeringstryck på skolor och förskolor. Om något år ökar behovet av nya äldreboenden. För att möta det behövs pengar och vissa kommuner rustar sig nu genom att sälja tillgångar.

Ett tredje penningflöde blir tydligt vid studium av vilka kommuner som gjort de allra största överskotten per invånare. Här toppar nämligen kommuner som Ljusnarsberg, Överkalix, Munkfors, Lessebo, Borgholm, Norberg och Laxå. 

Gemensamt för dem är att de tillhör de största mottagarna av asylsökande. Och därmed de största mottagarna av det tillfälliga statliga flyktingstödet som kom sent 2015, med 8 miljarder kronor till kommunerna. 

– Det är ju inte riktigt så här den typen av lista brukar se ut. Skälet är förstås att de fått stora pengar för asylsökande, både ersättningar från Migrationsverket och flyktingmiljarderna, säger Annika Wallenskog.

Stödet, som är beräknat på antal mottagna asylsökande, gav mycket pengar till landsbygdskommuner som hade tillgång till stora lokaler som snabbt kunde bli flyktingboenden.

Stödet var fritt att fördela mellan 2015 och 2016, och en kraftig majoritet av pengarna har landat på 2016. 

Överskotten i vissa flyktingkommuner rör sig runt 10 procent av skatter och stats­bidrag, att jämföra med 2 procent som är kommunsektorns tumregel för god ekonomisk hushållning. 10 procent liknar mer börsföretagsnivå.

– Vi har i grunden en stabil och bra ekonomi. Sedan kan vi konstatera att staten betalat bra för flyktingmottagandet också, speciellt för ensamkommande flyktingbarn, säger Björn Fogelberg, ekonomichef i Munkfors.

I asylskedet ska staten stå för individens kostnader. Statsbidraget blir ett stöd för att snabbt kunna bygga ut välfärdsservicen, till exempel skapa plats i skolor och förskolor. Ett tufft uppdrag – men kostnaderna har uppenbart inte motsvarat stödet. Inte än.

För de flyktingar som får uppehållstillstånd och stannar i kommunen kommer kostnader, det vet man. Men många som får uppehållstillstånd rör på sig.

– Vi har en exceptionell situation. Kommer alla flyktingar att lämna oss samtidigt? Läget är jätteosäkert, säger Sara Jonsson, ekonomi­chef i Ljusnarsberg.

Överskottet 2016 blev över 7 600 kronor per invånare i Ljusnarsberg. Sammanlagt 38 miljoner kronor. Pengarna kommer dock att behövas, menar Sara Jonsson.

– Vi har byggt ut lokaler i förskola, skola och stödboenden. Vi planerar att behöva en hel del till avvecklingskostnader. Över tid kommer vi att vara tillbaka i de resultat vi brukar ha, säger hon.

Kommunernas rekordresultat kommer samtidigt som SKL varnat för behov av stora skattehöjningar kommande år om inte kommunerna får hjälp.

Snabbt växande och snabbt åldrande befolkning skjuter hög fart på kostnaderna, högre än intäkterna. SKL har skissat behovet av skattehöjningar till närmare 2 kronor om inte statsbidragen höjs. 

Vad betyder rekordresultatet för möjligheterna till höjda statsbidrag kommande år?

– Risken är ju att man tycker att det är så starkt att vi inte behöver några nya resurser. Men det stora demografiska trycket har inte försvunnit, påpekar Annika Wallenskog.

Hon är glad över att 75 procent av kommunerna nådde resultatmålet på 2 procent av skatter och statsbidrag. 

– Men kommande år blir besvärligare, vi växlar upp kostnaderna och konjunkturen håller inte i sig.

LÄS OCKSÅ: Markaffärer gav stora vinster i Stockholms län

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här 

Senast publicerat

Igår 16:31

Replik: Politiker ska inte styra över teaterscenerna!

Saga Axmalm , vice ordförande Liberala ungdomsförbundet Göteborg
Igår 15:40

Stoppa regeringens upphandlingslag - igen!

Carina Lindfelt & Birgitta Laurent, avdelningschef Arbetsmarknad / expert på upphandlings- och konkurrensfrågor, Svenskt Näringsliv
Igår 11:41

Låt funktionsnedsatta arbeta i omsorgen

Monica Lingegård, vd Samhall