Doktorn kan kompa - i fyra år

Ur tidningen nr 7, 2015. Landstingens kompskuld till läkarna motsvarar 1,6 miljarder kronor. Sjukhuschefen i Torsby är den läkare som har samlat på sig mest, 7 600 timmar. Det är mer än fyra års komptid.

Tycker du att det här är intressant?

Den här artikeln publiceras i tidningen Dagens Samhälle. Du kan prova en gratis prenumeration här.

Varje år samlar läkarna på sig komptid för jour och beredskap som de inte kan eller vill ta ut.

Den totala innestående kompen är nästan 3,5 miljoner timmar, vilket motsvarar 1,6 miljarder kronor. Det visar Dagens Samhälles enkät till landsting och regioner.

Enkäten har gått ut vartannat år sedan 2008 och kompberget brukar ligga på den här nivån, trots att landstingen försöker reglera skulden regelbundet. Bakom ligger en brist på doktorer.

Annons

Enstaka läkare kan samla på sig flera tusen timmar. Allra mest har Karin Lundin, sjukhuschef på Torsby sjukhus, med 7 600 timmar. Det är mer än fyra år. 

Hennes förklaringar är att hon tillhör de trofasta och jobbat i Torsby sedan 1980, älskar sitt arbete och är både läkare och chef.

– Jag har envist hållit mig kvar som doktor också, för mig är det en förutsättning för att vara chef, säger hon.

– Jag har svårt att ta ut kompledighet i tid så länge jag är chef. Och jag vill inte ha pengar, jag kan köpa min avokado ändå om jag vill.

Karin Lundin tycker inte ens att hon jobbar särskilt mycket.

– Jag går inte över de 200 timmar man får ha i komp.

Men hur ska du kunna ta ut kompen?
– Jag vet inte, det har jag inte funderat på.

Du skulle kunna gå i pension fyra år tidigare?
– Ja, säger Karin Lundin, som är 62 år.

I Värmland är den samlade komptiden runt 200 000 timmar, och ledningen vill ha ner nivån. Skulden regleras genom ett avtal med Värmlands läkarförening.

– Men vi har läkarbrist och då tar ibland läkare på sig arbete för att de vill stötta verksamheten och då drar de på sig mycket jourkomp, säger HR-chefen Annica Lidén.

Problemet blir dubbelt.

– Det ena är arbetstidsperspektivet. Det finns regler att hålla sig till och vi som arbetsgivare har ansvar att skydda anställda mot att arbeta för mycket. Det andra är att vi får ett så kallat jourkompberg.

Det blir dyrare när landstingen ska betala ut kompen eftersom det skett löneökningar under tiden.

Läkarnas jour och beredskap dyker då och då upp som en tvistefråga. Läkarförbundet anser att det är ett effektivt och billigt system. Men arbetsgivarna tycker att det försvårar planering och understödjer hyrläkarsystemet. Därför har de ibland försökt schemalägga nätter och helger som ordinarie arbetstid. 1995 gick läkarna ut i strejk i protest. Sedan dess gäller att vardagar 7–21 är ordinarie arbetstid och övrig tid jourtjänstgöring.

Frågan har aktualiserats av den nationelle samordnaren Göran Stiernstedt, som i några landsting vill testa om mer schemaläggning av läkarna kan förbättra för patienterna. Långa jourledigheter kan påverka kontinuiteten, påpekar han (DS nr 3/2015).

Läkarförbundet är skeptiskt, som sagt, men även i landstingen finns tvivel på att det skulle fungera. Tobias Kjellberg, hälso- och sjukvårdschef i Värmland, säger att en allt högre specialisering och subspecialisering sätter käppar i hjulen.

– Det är väldigt få generalister kvar i läkarkåren. Det krävs att alla kan göra allt om det ska fungera bra med schemaläggning, säger han.

Värmland har exempelvis två bröstkirurger och tre kirurger som är specialiserade på ändtarmscancer.

– Skulle vi schemalägga dem på natten blir det väldigt lite bröstkirurgi och operation av ändtarmscancer dagen efter, säger Tobias Kjellberg.

– Om vi bara hade akut vård vore det inget problem, men vi har också planerad vård som vi måste lösa.

Just i akutvården har en del landsting schemalagt akutläkarna, bland annat i Östergötland, Stockholms län och Sörmland.

– Akutläkarna är schemalagda till midnatt måndag till torsdag. Det infördes när akutläkarna etablerades som en ny specialitet för några år sedan, säger Ingbritt Kylbergh, personalchef i hälso- och sjukvården i Sörmland.

Landstingen/regionerna reglerar kompskulden lite olika. Vanligtvis får läkarna ha 200 timmar i innestående jourkomp per år och övrig komp som inte tas ut betalas ut i pengar, exempelvis vid varje årsskifte. Region Skåne betalar varje månad ut all komp som är äldre än tolv månader.

Några har högre gräns, som Östergötland och Västmanland med 300 och 280 timmar.

Fakta

Flera miljoner timmar i skuld

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här 

Senast publicerat

Idag 05:45

Sverige behöver Chinatowns och Little Italys

Andreas Bergh mfl, välfärdsforskare och docent i nationalekonomi
Igår 14:54

”Dags att börja styra studie- och yrkesval?”

Gudrun Brunegård, oppositionsråd (KD) Landstinget Kalmar län
Igår 14:46

”Ni står på kommunens - inte elevens sida”

Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund
Igår 14:44