De är vinnare och förlorare i regionernas kamp

Ur tidningen nr 3, 2015. Vilka delar av landet har starkast ekonomi? Var är tillväxten snabbast, sysselsättningen högst, inflyttningen störst? Var är det flest välutbildade eller var skapas mest nya jobb? I veckans tidning har Dagens Samhälle granskat regionernas utveckling.

Tycker du att det här är intressant?

Den här artikeln publiceras i tidningen Dagens Samhälle. Du kan prova en gratis prenumeration här.

Alla regioner vill ha fler invånare, ett spirande näringsliv och stärka sin position genom tillväxt. Men fakta är att Sverige allt mer delas upp i regioner med positiv utveckling, och regioner med allt sämre förutsättningar. Det visar konsultföretaget WSP i rapporten Regionernas kamp.

WSP har studerat regionernas utveckling utifrån ett antal faktorer: befolkningsutveckling, sysselsättning, utbildningsnivå, företagsklimat och bredd i näringslivet. 

– Det är ett sätt att beskriva den nya ekonomiska geografin. Det är i allt högre grad på regional nivå som både konkurrensen och förutsättningarna för utveckling finns, säger Mattias Frithiof, avdelningschef för samhällsutveckling på WSP.

Annons

Att storstadsregionerna ligger väl till i många av jämförelserna förvånar inte. Där samlas många av drivkrafterna för tillväxt. Men deras position är inte så självklar som man kan tro. 

– Skåne har till exempel haft en stark befolkningstillväxt. Men de har en ekonomisk tillväxt som är bland de sämre bland regionerna och har lägst sysselsättningsgrad, säger Mattias Frithiof.

Stockholms län har i särklass högst bruttoregionprodukt per invånare, ett mått på den ekonomiska aktiviteten i regionen, och har samtidigt haft en stark befolkningsökning.

– Men befolkningstillväxten är starkt präglad av två källor: födelseöverskott och utrikes flyttnetto (invandring). Stockholm tömmer inte landsbygden på folk, delvis för att trösklarna på bostadsmarknaden här är höga. Det är dyrt för unga välutbildade att flytta hit.

Fast närhet till storstadsregioner betyder mycket. Hallänningarna har blivit över 100 000 fler sedan 1970, den starkaste befolkningsökningen i landet, och Halland har högsta sysselsättningen i landet.

– Vi har ett bra läge, säger Catarina Dahlöf, regiondirektör i Halland, och menar både det geografiska läget och regionens placering i olika tillväxtfaktorer.

– Två starka arbetsmarknadsregioner närmar sig varandra i Halland: Göteborg i norr och nordvästra Skåne, med Helsingborg i söder. Och vi har en lagom stor identitet, vi är sex kommuner och en region. Då får vi plats runt ett bord och kan lättare komma fram till samarbeten och gemensamma mål. 

Halland har haft en nettoinflyttning varje år sedan 1970 och har det i alla åldersgrupper, utom bland 15–24-åringarna. 

Och inflyttningen är avgörande, menar Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi på Internationella handelshögskolan i Jönköping och expert på städers och regioners utveckling.

– Det är det bästa måttet på om en plats är attraktiv – om fler flyttar in än ut. Befolkningsstorlek, befolkningstäthet och var man ligger geografiskt är helt avgörande faktorer för regional tillväxt, säger hon. 

– Storstadsregionerna har dragit iväg rejält i sin utveckling. Därefter kommer kärnkommunerna som Växjö, Karlstad, Örebro eller Jönköping. Men ju längre bort från de större kommunerna man kommer desto tuffare är det, säger Charlotta Mellander. 

När det handlar om de ekonomiska faktorerna finns ett annat mönster. Norrbotten är Sverigetvåa i bruttoregionprodukt efter Stockholms län. Att man placerar sig så väl beror på en väldigt stark utveckling i en enskild industri – gruvnäringen. Råvarupriset på järnmalm var som högst i mitten av 2011. Sedan dess har priserna sjunkit med över 40 procent, vilket dämpat utvecklingen i gruvnäringen rejält. 

– En hög och förbättrad sysselsättningsgrad kan också vara lite missvisande. I en region där den arbetsföra befolkningen minskar genom utflyttning eller av åldersskäl kan sysselsättningsgraden gynnas, färre tävlar om de jobb som finns, säger Mattias Frithiof på WSP. 

– Och det finns bruksorter med nästan bara en arbetsgivare där industrin går bra. Men händer något är de väldigt sårbara och det är mindre sannolikt att nästa generations jobb finns i tillverkningsindustrin, tillägger han.

En del i Hallands framgångar med landets bästa sysselsättning är att man redan i utgångsläget inte var beroende av stora företag. 

– Vi har inga storföretag utan många små- och medelstora företag. Det gör oss inte så konjunkturkänsliga och riskscenarierna blir inte lika hotfulla. Fast vi har mycket kvar att göra i kompetensutveckling, att bättre använda oss av högskolan i Halmstad liksom närheten till universiteten i Göteborg och Skåne, säger Catarina Dahlöf.

Även turismen ska utvecklas. Under våren ska man lägga fram en ny destinationsstrategi för Halland. Och Catarina Dahlöf bor själv på den plats som är Sveriges mesta resmål. Halländska Ullared besöktes förra året av 4,8 miljoner människor.  

I december i år krymper också avståndet söderut när Hallandsåstunneln öppnas för trafik, även om 27 kilometer enkelspår söder om Hallandsås fortsatt är ett problem.

Få saker talar för ett avbrott i utvecklingen, att de större städerna och starka regionerna plötsligt skulle tappa i attraktion. 

– Det som kallas ”gröna vågen” var bara ett litet hack i utvecklingen på 70-talet, några få år då till exempel Stockholmsregionen minskade. Urbaniseringen har pågått i 200 år och kommer att fortsätta, säger Charlotta Mellander. 

De regioner som backar kommer att fortsätta att backa?

– Ja, det är förbaskat svårt att göra något åt det. Men visst finns det de som lyckas. I Sverige är nog Åre bästa exemplet. De hade vinterturismen men utvecklade också sommarturismen. Nu är det en attraktiv plats att bo på året runt.

– De som har det motigt i dag kan inte räkna med att vända trenden fullständigt. Men de kan fundera på hur man behåller livskvaliteten för dem som bor kvar. De kan krympa med kvalitet. Men då behövs ett mer effektivt samarbete över kommungränserna, och även med näringsliv och fastighetsägare på platsen. Med hjälp av bättre kommunikationer till starkare regionala centra kan de ytterligare öka attraktiviteten, säger Charlotta Mellander. 

Fakta

Bästa och sämsta regioner i de sex "grenarna"

1. Andel i förvärvsarbete

2. Sysselsättningsökning

3. Befolkningsökning

4. Bruttoregionprodukt

5. Ekonomisk utveckling


6. Eftergymnasial utbildning

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här 

Senast publicerat

Igår 14:30

Fel att IB-lärare blir utan lönelyftet

Åsa Fahlén m fl, ordförande Lärarnas riksförbund
Igår 13:28

”Nyckfull hantering av läkemedel måste stoppas”

Finn Bengtsson (M) & Barbro Westerholm (L), riksdagsledamöter
Igår 11:49

Integrationen kräver enklare företagande

Magnus Ek, förbundsordförande CUF
Igår 11:03

M: Socialdemokraterna sviker löften om hyresrätter

Joakim Larsson, oppositionsborgarråd (M) i Stockholms stad
Igår 10:58

Se barnmorskors samvete som en tillgång

Jacob Rudolfsson, bitr Generalsekreterare Svenska Evangeliska Alliansen