De är Sveriges mest kostnadseffektiva kommuner

Ur tidningen nr 32, 2015. Förortskommuner dominerar stort bland de kommuner som driver den mest kostnadseffektiva kärnverksamheten i förhållande till förutsättningarna. Solna är billigast av alla.

Tycker du att det här är intressant?

Den här artikeln publiceras i tidningen Dagens Samhälle. Du kan prova en gratis prenumeration här.

Förortskommuner är överlägsna i grenen billig kommunal drift. Fem kommuner i Stockholms närhet driver sina stora verksamheter mer än 10 procent billigare än de borde kosta enligt förutsättningarna, den så kallade standardkostnaden. 

Allra billigast är Solna. Kommunens faktiska kostnader för de största verksamhetsområdena var förra året 16 procent lägre än standardkostnaden i utjämningssystemet.

– Det här är en viktig indikator för om vi använder skattepengarna på rätt sätt. Även om det inte är något självändamål att vara billigast så visar vi att det går att driva bra verksamhet för en låg peng, säger Pehr Granfalk (M), kommunstyrelsens ordförande i Solna.

Annons

Genom att ta hänsyn till olikheterna i främst ålderssammansättningen visar standardkostnaden vad verksamheten i varje kommun ”borde” kosta vid genomsnittliga ambitioner. Dessutom ger standardkostnaden alla kommuner möjligheter att jämföra sig med varandra – oavsett förutsättningar. 

Ett exempel: I Dorotea är mer än 10 procent av befolkningen över 80 år. Det är fyra gånger så stor andel 80-plussare som Nykvarn har. Doroteas äldreomsorg är dömd att bli väldigt mycket dyrare. Kostnaderna per invånare ligger på 214 procent av riksgenomsnittet medan Nykvarns ligger under 50 procent. 

Ändå driver båda kommunerna billig och effektiv äldreomsorg! Båda ligger under sin standardkostnad. 

Jämförelse med standardkostnaden tar däremot ingen hänsyn till skillnad i kvalitet. Statistisk effektivitet skulle kunna förklaras av litet utbud eller dålig verksamhet som följd av för små resurser. Så är dock inte fallet i Solna, menar Pehr Granfalk.

– Det tror jag inte! Tvärtom vet jag att många kommuner tittar på oss hur vi gör. Vi är inte bäst överallt, men generellt sett ligger vi bra till i kvalitetsundersökningar. Hade vår verksamhet varit dålig är jag säker på att vi hade haft en stor politisk diskussion om det, säger han.

Rankningarna av kostnadseffektiviteten visar att det inte tycks spela roll om belastningen i en verksamhet är extra stor eller liten. I listan över billigast driven äldreomsorg samsas kommuner med högt tryck, som Emmaboda och Valdemarsvik, med kommuner där andelen äldre är betydligt mindre, som Staffanstorp och Linköping. 

Däremot tycks närhet till Stockholm vara gynnsamt, medan ytstora kommuner med få invånare har högt kostnadsläge. 

Kirunas kommunverksamhet är dyrast av allas. Mest beroende på största verksamheten, äldreomsorgen. Här ligger Kirunas kostnader mer än 60 procent över riksnormen och har gjort så under gans­ka lång tid.

– Jodå, och vi har studerat det här ihop med expertis. Men vi blir inte kloka på varför, säger Kristina Zakrisson (S), kommunstyrelsens ordförande i Kiruna.

Hon hittar bidragande orsaker: hög ambition, ineffektiva lokaler, uttalade önskemål om en hög personaltäthet i kärnverksamheterna och hög andel ”yngre äldre” i omsorgen som inte ger så bra penningutdelning.

– Vi har högt skatteuttag därför att vi tycker att vård, skola och omsorg är viktigt. Men det här är ändå inte bra. Vi måste titta vidare på varför våra kostnader sticker ut, säger Kristina Zakrisson.

Skillnaderna kommuner emellan är i vissa fall häpnadsväckande stora. Några ligger 25 procent under riksnormen, andra 50 procent över.  I många fall utan bevis för att det ena ger bättre verksamhet än det andra. Det finns tre tänkbara orsaker: skillnader i ambitionsnivå, skillnader i prestation eller att standardkostnaden inte fångar upp vad den ska. 

Enligt Anders Folkesson, expert på utjämningssystemet hos Sveriges Kommuner och Landsting, kan förklaringen ha inslag av alla tre orsaker.

– Standardkostnaden är på många sätt det bästa kostnadsmått vi har, därför att den tar hänsyn till befolkningens sammansättning och skillnader i behov och produktionsförutsättningar. Därmed inte sagt att den är optimal, säger han.

Bilden av förortskommuner som billiga och små glesbygdskommuner som dyra överraskar inte. Den politiska retoriken spänner från att hos vissa påtala omsorg om skattebetalarnas pengar till att hos andra främst poängtera skolans och äldreomsorgens behov. Orden ser ut att avspegla sig i bokföringen.

– Det finns sannolikt stora skillnader mellan kommuner både i ambition och i effektivitet, säger Anders Folkesson.

Många av kommunerna i de glest befolkade landsdelarna får ett särskilt strukturbidrag. Det kan bidra till att man har råd att ha högt kostnadsläge.

Fakta

Billigast & Dyrast

Bästa och sämsta kommunerna inom: förskola, grundskola, gymnasieskola, individ- och familjeomsorg och äldreomsorg.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här 

Senast publicerat

Idag 11:18

Låt privata aktörer bygga äldreboenden

Sabina Joyau, näringspolitisk expert, Vårdföretagarna
Idag 05:30

Alarmerande många elever borta från skolan

Lena Hök & Aggie Öhman, Skandia/Prestationsprinsen
Idag 05:30

ESO-rapport om friskolors etablering vilseleder

Boel Vallgårda, strateg Uppsala kommun
Igår 15:59

Låt taxibranschen skapa fler jobb åt nyanlända

Mikail Yüksel , vice ordf Centerpartiet Göteborg
Igår 13:20

Ny spellag äventyrar civilsamhällets finansiering

Stefan Bergh mfl, generalsekreterare Riksidrottförbundet