Fattig eller rik? Så mår din kommun

Ur tidningen nr 28, 2014. De ekonomiska klyftorna i Kommunsverige blir allt större. I veckans tidning har Dagens Samhälle granskat tillståndet i kommunerna och rankar landets fattigaste och rikaste kommuner.

Tycker du att det här är intressant?

Den här artikeln publiceras i tidningen Dagens Samhälle. Du kan prova en gratis prenumeration här.

Kommunernas kärna, den skattefinansierade verksamheten, gick med rekordöverskott förra året. Dryga 15 miljarder blev plusnoteringen i resultaträkningarna. Till det bidrog stort återbetalningen av försäkringspremier från AFA med 8 miljarder kronor. 

De kommunala bolagen har gått på högvarv de senaste åren och bidragit med vinster på runt 10 miljarder eller mer till kommunkoncernerna. Men 2013 var ett sämre bolagsår för kommunerna. Den samlade vinsten i bolagsdelen stannade vid dryga 7 miljarder, 4 färre än året innan. 

Bostäder och energi dominerar kommunernas bolagsverksamhet på alla vis. De omsätter mest, sysselsätter flest, betyder mest och står för den absoluta huvuddelen av överskottet. 

Annons

Bostadsbolagens vinster har på senare år drivits av större utförsäljningar, med huvudstaden i täten. Men 2013 gjorde inte Stockholms tre bostadsbolag så stora affärer och överskottet i Stockholm stads kommunkoncern föll med dryga 2 miljarder till 2,5 miljarder. Det är ändå högsta resultat i landet i kronor räknat.

Göteborgs bolagsflora är den klart ymnigaste. 2013 skapade staden en ny koncernorganisation. Den krävde ett antal interna aktie­överlåtelser. Dessa leder till att kommunens bokföring visar det hisnande årsresultatet 9,5 miljarder på sista raden. Men 8,7 av dessa är redovisningstekniska specialeffekter av internaffärerna. Verksamhetens mer rättvisande resultat lyder på 1,6 miljarder kronor och härstammar till ungefär lika delar från bolagen som från kommunen. Det är 1,5 miljarder lägre än 2012.

Energibolagen såg ett 2013 med mild vinter och fungerande kärnkraftverk. Det bidrog till att både priserna på elen och förbrukningen av den hölls låg. För somliga kommunala energibolag, framför allt de större elproducenterna, betydde det fallande vinster. Normalt urstarka Skellefteå Kraft orkade till exempel bara just över nollstrecket. Året innan drev bolaget upp resultatet i kommunkoncernen till över en halv miljard.

När resultaten ställs i relation till antalet invånare hamnar huvudstadens grannar i topp. Botkyrka och Järfälla gör vinster på över 9 000 kronor per invånare; 840 respektive 663 miljoner i reda pengar. Huvudingrediens i receptet är efterfrågan på bostäder – vinst på försäljningar. 

I likhet med andra kommunala bostadsförsäljningar blev Järfällas hårt omdebatterade. Ska kommunen sälja ut egendom? Ska bostadsbolagets vinster som hyresgästerna bidragit till verkligen användas till hus åt nya invånare?

– För mig är det väldigt naturligt att vårt bostadsbolag är en aktiv förvaltare och det betyder ibland att till exempel sälja för att kunna bygga nytt.

Pengarna behövs. Järfälla har möjligen landets största behov av nya bostäder. Kommunens cirka 70 000 invånare ska bli 100 000 till 2030. Och det är ingen drömvision. Det är reella planer. 

Kommunen ska medfinansiera tunnelbaneutbyggnaden i Stockholm med modiga 800 miljoner. Tunnelbana till Järfällas växande kommersiella centrum i Barkarby är nyckel till ett nytt stort bostadsområde, viktigt för Stockholmsregionens utvidgning. I gengäld får Järfälla bland annat ett större markområde av staten, värt mellan 300 miljoner och 1,4 miljarder beroende på om det går att exploatera som man tänkt. Och, inte minst, hög­re värde på egna marken tack vare tunnelbaneförbindelsen.

– Även med en försiktig kalkyl så ser vi det som en klar plus­affär för Järfälla, trots den stora medfinansieringen, säger ks-ordförande Cecilia Löfgreen (M).

– Det är enorma investeringar vi har framför oss. Att ta sig an att bygga en ny stadsdel närmar vi oss med re­spekt. Vi har ju en massa välfärdsverksamheter som pågår också, och det är viktigt att de fortsätter att utvecklas.

201 kommunkoncerner redovisar vin­s­ter på över 1 000 kronor per invånare. Det är en nivå som i de flesta fall är god ekonomisk hushållning. Men några har bekymmer. 28 uppvisar förlustsiffror. I vissa fall beroende på enstaka olyckliga omständigheter, i andra på strukturella långsiktiga problem. 

Avesta har en mix av båda. Kommunen har sedan 90-talet satsat stora pengar på att rusta upp Koppardalen, nedlagda områden av Avesta järnverk. Men vakanser plågar projektets ekonomi. Till sist gjordes en värdering. Resultat: det som kostat 186 miljoner bedöms värt 114 miljoner kronor. 

Efter het politisk debatt fick det kommunala bolag som äger kommunens verksamhetsfastigheter och en del bostäder gå in och täcka förlusten. Ekonomichefen Siv Karlsson hoppas att förlusterna ska stanna där. 

– Långsiktigt har vi ingen god ekonomi, vi måste göra ännu bättre resultat.

Kommunens ekonomiska mål säger 2 procents överskott långsiktigt. Men när det blir skarpt läge i budgetarbetet håller inte målet.

– Nej. Man har velat satsa stora pengar på nystartsjobb, för att få ner ungdomsarbetslöshet och försörjningsstöd. Då blir det inte så mycket kvar på sista raden, säger hon.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här 

Senast publicerat

Idag 05:45

”Regeringen måste satsa på byggpersonal”

Roger Mogert, stadsbyggnads- och kulturborgarråd (S) Stockholm stad
Idag 05:45

”IS-kvinnorna är ett underskattat hot”

Jessica Katz, författare till rapporten ”Svenska kvinnor i Islamiska staten: ett underskattat hot”
Igår 16:50

”Dags att agera Olle Burell”

Cecilia Brinck, oppositionsborgarråd (M) Stockholms Stad
Igår 16:31

Vem försöker egentligen de söndercurlades chefer lura?

Jan Kallberg, statsvetare och jurist verksam i USA