Medborgarlön låter staten checka ut – men på fel sätt

Basinkomst har kommit på tapeten genom en folkomröstning i Schweiz och en statlig utredning i Finland. Men är en så pass genomgripande reform verkligen rätta svaret på de frågor som framtiden ställer på arbetslivet och socialförsäkringarna? LO-utredaren och adjungerade professorn Sten Gellerstedt reder ut fördelar och nackdelar med medborgarlön.
Av: Sten Gellerstedt , utredare LO, adjungerad professor Luleå tekniska universitet

Basinkomst, eller medborgarlön, diskuteras som ett alternativ till dagens offentliga system för ekonomisk trygghet. Idén är att varje månad ge varje vuxen samma summa pengar. Utan motkrav. I stället slopas sociala försäkringar och andra offentliga transfereringar. Staten ger en check och checkar ut.

Ett skäl som ofta nämns för att införa basinkomst är den accelererande automationen av tjänster som medför stor arbetslöshet. Ett annat skäl är nedrustningen av vårt samhälleliga skydd mot fattigdom. Basinkomst ses i båda fallen som medlet för att omfördela pengar. 

Vad skulle basinkomst kosta? Lägsta lön för 18-åringar i Sverige ligger på 15 500 kronor per månad. Om alla över 18 år får det beloppet blir kostnaden 1 400 miljarder per år. Hela offentliga sektorns utgifter är drygt 2 000 miljarder. Även om alla andra stöd avskaffas blir det en mycket kraftig ökning av statens utgifter. Var finns den makt som kan omfördela så stora belopp?

Annons

Höjd skatt på det automatiserade kapitalet är en tilltalande lösning för att finansiera basinkomst. Men utan ett rejält språng i produktivitet är en rejält höjd kapitalskatt vare sig politiskt eller ekonomiskt möjlig. Ett hinder är att produktiviten i vår tjänstesektor stått still de senaste sju åren. Det lär dröja innan automation nått bredd nog för att i stor skala utföra det nödvändiga arbetet för samhällets fortlevnad.  

Basinkomst kanske kan finansieras genom höjd skatt på arbete, fastigheter och konsumtion. Men vill verkligen de som arbetar betala för dem som kan men inte vill arbeta? Samhället har tidigare prioriterat den som behöver hjälp. Under senare år har sänkt årsarbetstid, delpension, föräldraledighet och under alliansåren även sänkt skatt prioriterats vid ökad produktivitet. Den avtalade veckoarbetstiden har inte minskat på länge, men den faktiska har gjort det. Enligt SCB var den faktiska medelarbetstiden för heltidssysselsatta 31,3 timmar/vecka i mars 2016.

Förespråkare ser positivt på att basinkomst medför färre betalda arbetade timmar. I diskussionen om den åldrande befolkningen hävdas det motsatta. Vi arbetar för lite för att trygga allas välfärd. Där diskuteras i stället hälsofrämjande arbetsmiljö, utbildning, omställning, arbetsanpassning och tillsvidareanställning på heltid. Basinkomst misstänks leda till att funktionsnedsatta förtidspensioneras.  Eftersom de redan har sin försörjning blir arbetsanpassning och kompetensutveckling mindre angeläget för dem. Basinkomst kan också medföra att betydligt mer obetalt hemarbete görs, och då framförallt av kvinnor. 

Basinkomst utreds på flera håll och i olika former runt om i världen. Basinkomst anses minska fattigdom, utanförskap, ohälsa, kriminalitet och prostitution samt göra att man slipper brännmärkas av prövningen för att få pengar av samhället.

Både tänkare till höger och till vänster talar för basinkomst. Vänsterpartierna Podemos i Spanien och Syriza i Grekland tilltalas av basinkomst. Den borgerliga regeringen i Finland utreder om basinkomst kan minska byråkratin, ge färre tröskeleffekter och kunna subventionera småföretag utan att missgynna andra. Den 5 juni 2016 röstade 23 procent av schweizarna för basinkomst. Men valdeltagandet var bara 48 procent. 

I Sverige finns stöd för basinkomst i Miljöpartiet, i en miljövänster och i en arbetskritisk liberal strömning. Miljöpartister menar att basinkomst gynnar en ekologiskt hållbar utveckling genom subvention av reparationer och minskad konsumtion av onödiga prylar. De anser också att basinkomst vitaliserar demokratin genom dess subvention av ideellt arbete och kulturliv. Värdekonservativa ser basinkomst (grundbelopp) som ett vårdnadsbidrag, som gör det möjligt för kvinnan att själva ta hand om sina barn, sjuka och gamla.

Det finns en mängd olika förslag till basinkomst. Några liknar ett grundbelopp där alla behövande får samma låga belopp. Men grundbelopp är knappast basinkomst eftersom det finns en prövning. Lite närmare basinkomst är förslagetet om ett socialförsäkringstillägg med en förenklad prövning av behov. 

Negativ skatt ligger ännu närmare basinkomst. Den som inte har inkomst och därmed inte betalar skatt får i stället pengar av samhället. Ytterligare ett steg mot den ideala basinkomsten är att både rejält höja grundavdraget (gräns för inkomstskatt) och att införa negativ skatt. 

Negativ skatt med ett högt grundavdrag anses av ekonomer vara ett projekt för sänkt skatt. Det förslaget och även grundbelopp kan passa i länder med låg skatt och liten statsbudget.  Där får den enskilde köpa en privat försäkring som täcker inkomstbortfall vid sjukdom och arbetslöshet. Ideologin är att demokratin så lite som möjligt ska blanda sig i den enskildes liv.

Basinkomst som ett förenklat tillägg till andra socialförsäkringar passar i en solidariskt finansierad välfärdsstat. Det gynnar de fattigaste samtidigt som det finns kvar en behovsprövad utbetalning för att täcka förlorad arbetsinkomst. En sådan reform ansågs nyttig på 1980-talet, men kunde inte finansieras. Efter 1990-talet fick vi i stället en diskussion om fusk i socialförsäkringarna.

De offentliga sociala försäkringarna i Sverige formades för att ersätta inkomstbortfall. Folk ville helt enkelt ha det så. Det bidrog till trygghet, individens frihet och till lugn och välstånd. Erfarenheter från 1930-talet och kriget var att även bättre ställda kunde drabbas och då räckte inte ett lågt grundbelopp. Under Alliansens regeringsår naggades dock ersättning efter inkomstbortfall när de offentliga sociala försäkringarna tunnades ut.

Förespråkare till vänster menar att basinkomst underlättar att lämna jobb med dåliga villkor. Du har ju din basinkomst att leva på. För att klara hyra eller en plötslig utgift kan tillfälliga jobb bli en lösning. Men dagens hårda konkurrens kan leda till att svaga grupper vare sig får en dräglig lön eller inbetalning till egna pensions-, sjuk- och olycksfallsförsäkringar.

Betalt arbete organiserat i stor skala har visat sig vara effektivt för att skapa ökat värde. En betydande övergång till subventionerat enskilt arbete befriar oss inte från arbetets möda. Den enskilde har en begränsad möjlighet att utveckla teknik och att rationalisera. Plattformar på internet för att matcha köpare och säljare av arbete är av ringa värde om det arbete som utförs inte är produktivt.

Visst ska vi kunna lämna ett dåligt jobb, utan att tappa för mycket i inkomst.  Arbetslöshetsförsäkringen ger den möjligheten, med karenstid, en bortre gräns och krav på att söka arbete. Ett mer ansvarstagande projekt än att lämna är att stanna och utveckla jobbet. Det är på arbetet vi kan påverka arbetet och fördelningen av arbetets frukter. Fackförbundet Metall beslöt 1985 att verka för det goda arbetet. LO-kongressen 2016 beslöt att åter ta upp den idén. I det sammanhanget kan basinkomst ses som ett sätt att smita in i en privat lösning.

Det här är en fördjupande text, som syftar till att ge perspektiv på en fråga. De eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Senast publicerat

Idag 11:32

Kommunal högskola felaktig slutsats av Saco

Johan Persson mfl, Parlamentariska landsbygdskommittén
Idag 11:27

”Vi står gärna bakom en utfallsbaserad vård”

Gunnar Akner mfl, nätverket mot olämplig styrning av hälso- och sjukvården
Idag 10:38

Nej, SKL styrs inte från Rosenbad

Lena Micko mfl, ordförande (S) SKL
Idag 05:45
Idag 05:45

”Socialstyrelsens riktlinjer försämrar för patienterna”

Rolf Holmqvist & Christer Sandahl, professorer Linköping resp Karolinska