Dyr äldreomsorg inte bättre

Skillnaderna är dramatiska mellan kommunernas kostnader för äldreomsorg. Glesbygd eller kommunstorlek kan inte förklara variationen, och dyr omsorg garanterar inte nöjda brukare. Det visar Dagens Samhälles granskning av ny statistik.

Tycker du att det här är intressant?

Den här artikeln publiceras i tidningen Dagens Samhälle. Du kan prova en gratis prenumeration här.

DS granskar Det är lätt att föreställa sig att hemtjänst blir dyrare i glesbygd, där personalen måste lägga mycket tid på resor mellan brukare. Men så enkelt är det inte. 

Av landets 50 mest glest befolkade kommuner hör visserligen 11 till de 50 dyraste, vad gäller hemtjänstkostnad per brukare. Men bland de 50 mest glesbefolkade kommunerna finns samtidigt 

6 av de 50 kommuner som har landets lägsta hemtjänstkostnader. Det finns heller inte några samband mellan kostnader och kommunens invånarantal. Såväl små som stora kommuner kan ha höga kostnader. 

Annons

Det visar Dagens Samhälles granskning av kostnaderna för äldreomsorg 2012, som redovisas i rapporten Vad kostar verksamheten i din kommun? från Sveriges Kommuner och Landsting och Statistiska centralbyrån. 

Kostnaden för en plats på ett äldreboende varierar mellan 364 000 kronor och 807 000 kronor. Kostnaderna för hemtjänst varierar ännu mer. 

När kända rapporteringsfel och avvikande uppgifter har tagits bort är hemtjänsten femdubbelt dyrare i de kommuner som har högst kostnad jämfört med dem som har lägst genomsnittskostnad per brukare.

I Sorsele kostar till exempel en person som bor på äldreboende i genomsnitt 803 000 kronor per år. I grannkommunen Stor­uman är kostnaden betydligt lägre, 527 000 kronor. Och medan den genomsnittlige hemtjänsttagaren i Sorsele kostar 216 000 är Storumans kostnad 88 000 kronor per år.

Båda kommunerna ligger i Västerbottens inland och är lika stora till ytan, men Stor­uman har 6 000 invånare och Sorsele 2 700. 

– Vår hemtjänstpersonal tillbringar många timmar i bil, men vi ska lära av Stor­uman som har effektiviserat sin hemtjänst, säger Sorseles socialchef Matz Jonsson. 

En förklaring till Sorseles höga hemtjänstkostnader är ett tidbanksystem som avskaffades tidigare i år eftersom det var ineffektivt. Det innebar att hemtjänstpersonalen inte var schemalagd all sin arbetstid, utan skulle finnas till förfogande en del av den tid de hade betalt för. 

Storuman har minskat personalen i hemtjänsten sedan det visat sig att det fanns för mycket personal i förhållande till hur många timmar hjälp som skulle utföras. Det upptäcktes när kommunen förra året skulle börja tillämpa lagen om valfrihetssystem (LOV), i hemtjänsten.

– Då gjorde vi en ordentlig genomlysning av vår verksamhet, säger May-Louise Nilsson, socialchef i Stor­uman. 

Att ha noga koll på hemtjänsten, på hur många biståndstimmar som beviljas och utförs är A och O för den som vill ha kontroll över kostnaderna. Det visar en analys som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) nyligen publicerade.

Där konstateras att varken geografi, kommunstorlek, vårdtyngd eller andel äldre i befolkningen förklarar de stora skillnaderna i kostnader. Snarare handlar det om att olika biståndshandläggare gör helt olika bedömningar av hur många timmars hjälp som krävs, även när behoven är likartade. Och ibland beviljas några extra timmar bistånd som inte ska tas i anspråk förrän behoven ökar.

Det handlar också om hur effektivt hemtjänstens arbete organiseras, det vill säga hur mycket tid som ägnas åt annat än brukaren, som resor, möten och dokumentation. 

– Biståndsbedömningen och så kallad kringtid är avgörande faktorer, säger Anders Norrlid, kanslichef på RKA.

Men har kommunerna som lägger mycket pengar på äldreomsorgen nöjdare brukare? Nej, något sådant samband syns inte heller i statistiken.

Konsultföretaget Sirona Health Solutions, som bland annat gör analyser åt Socialstyrelsen, har sammanställt Statistiska centralbyråns uppgifter om kommunernas kostnader och Socialstyrelsens nationella brukarundersökning 2012 där äldre som bor på äldreboenden eller har hemtjänst anger hur nöjda de är. 

Jämförelsen visar till exempel att hemtjänsttagarna i Håbo är lika unisont nöjda som de i Lessebo, trots att Lessebo lägger nästan dubbelt så mycket pengar på en genomsnittlig brukare. Och i både Töreboda och Sorsele är 92 procent av dem som bor på äldreboendena mycket nöjda eller ganska nöjda, trots att Töreboda lägger 540 000 kronor per boende och Sorsele 800 000 kronor.

Hemtjänsttagarna är generellt nöjdare, i samtliga kommuner är minst tre fjärdedelar av dem som besvarat enkäten nöjda. 

På äldreboendena varierar åsikterna mer, från 100 procent nöjda ner till drygt 50 procent. Och kommuner med höga kostnader har både nöjda och mindre nöjda brukare, precis som kommuner med låga kostnader.

Äldreomsorgen står för ungefär en femtedel av kommunernas samlade kostnadsbörda. Den genomsnittliga kostnaden för en plats på ett äldreboende ligger enligt statistiken på knappt 590 000 kronor per år. Den genomsnittliga hemtjänsttagaren kostar 156 000 kronor per år. 

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här 

Senast publicerat

16 juli
15 juli

”Förhastade slutsatser om Migrationsverkets arbete”

Magnus Gustavsson & Kenneth Karlsson, Migrationsverket
15 juli

”Behövs en saklig debatt om surrogatmödraskap”

Terese Rustas mfl, Föreningen för surrogatmödraskap
14 juli

Så bygger vi ett sant pluralistiskt samhälle

Jacob Rudolfsson, Svenska Evangeliska Alliansen