8 av 10 kommuner vill
inte ha fler flyktingar

Endast var femte kommun är villig att ta emot fler flyktingar. Om antalet platser inte ökar kan Sverige inte hantera den stora flyktingvågen från Syrien.

Tycker du att det här är intressant?

Den här artikeln publiceras i tidningen Dagens Samhälle. Du kan prova en gratis prenumeration här.

Flyktingfrågan Brist på bostäder. Problem i skolan. För låga ersättningar. Krockar med Migrationsverkets asylboenden.

Så kan hindren för ett utökat flyktingmottagande i kommunerna sammanfattas. Och därmed klarar inte Sverige att hantera den stora flyktingvåg som Migrationsverket väntar under 2013 från framför allt det sargade Syrien. 

Samtidigt säger fler än 8 av 10 av de ledande politikerna i Dagens Samhälles enkät att deras kommun klarar en bra kvalitet i dagens flyktingmottagande. 

Annons

Enkäten ger klart besked om klyftan mellan utbud och efterfrågan på flyktingplatser: Endast 22 procent är öppna för att öka sin kommuns flyktingmottagande.

Det borde vara 70 procent för att klara trycket, enligt Lars Göran Brandt, länsstyrelsernas samordnare i flyktingfrågor.

– De här människorna finns ju, och kommer att finnas, i kommunerna! Därför är det lite speciellt att kommunerna säger att de inte kommer att ta emot dem.

Länsstyrelsernas förhandlingar med kommunerna går ännu trögare efter årsskiftet. En av bromsarna är den statliga ersättningen till kommunerna. En översyn pågår. 

Samtidigt förbereder Sveriges Kommuner och Landsting en framstöt till regeringen om bättre ersättning, efter massivt missnöje i kommunerna.

Men även om regeringen släpper till mer pengar finns en annan stor propp: bristen på bostäder. En lång rad kommentarer i DS enkät pekar på bostadsfrågan som det avgörande hindret. 

– Det står 13 000 människor i den kommunala bostadskön, konstaterar Fredrik Saweståhl (M), ks-ordförande i Tyresö, som ligger långt ner på listan över mottagna flyktingar per capita de senaste åren.

Samma problem finns i Uppsala, Umeå, Lund, Uddevalla, Kalix, Vännäs, Hammarö, Ljungby, Sjöbo och stora och små orter över hela landet.

 Uppsalas hittills låga mottagande skulle kunna se helt annorlunda ut, enligt ks-ordföranden Fredrik Ahlstedt (M):

– Vi har en bra arbetsmarknad och på flera sätt bra möjligheter att ta emot flyktingar, men i dag gör bostadsbristen att vi inte kan leva upp till vår ambitionsnivå. Vi ska öka vårt bostadsbyggande från 2 000 till 3 000 lägenheter om året, men det kommer att ta flera år.

Enkäten visar att det finns ett tydligt samband mellan bristande kvalitet i flyktingmottagandet och en stor flyktingström.

Totalt sett svarar hela 85 procent av landets ks-ordförande att kvaliteten är god i deras kommun. Men bland de 20—30 kommuner som tar emot flest finns mycket få ks-ordförande som svarar att de klarar en bra kvalitet. 

Långt från kvalitet ligger till exempel Södertälje. Boel Godner (S), ks-ordförande, beskriver ”fattigdom, trångboddhet, långt bidagsberoende, arbetslöshet”.

Samtidigt finns kommuner som trots stort mottagande per capita är beredda att öka ytterligare. Gullspång är på topp 10-listan, men bygger just nu lägenheter för ensamkommande flyktingbarn och skriver avtal om att öka från 30 till 40 kommunplatser — i politisk enighet.

– Vi vill vara solidariska och göra vad vi kan, säger ks-ordföranden Carina Gullberg (S).

Annars finns inte mycket av signaler från kommunpolitikerna om att, trots praktiska problem, försöka ställa upp när folk från andra länder flyr för sina liv från brinnande krig.

Att till exempel lösa bostadsfrågan genom tillfälliga och enklare moduler verkar inte aktuellt.

– Det har vi faktiskt inte diskuterat, men jag skulle inte säga att det är uteslutet om det kommer en förfrågan, säger dock Fredrik Saweståhl (M) i Tyresö.

Många kommuner har retat sig på obefintlig information när Migrationsverket upprättar asylboenden. Det påverkar direkt kommunernas vilja — och möjlighet — att ställa upp med platser för dem som beviljats uppehållstillstånd.

– Vi känner oss överutnyttjade, säger Ewa-Leena Johansson (S), ks-ordförande i Ljusnarsberg, och pekar på att upp emot 1 500 personer ”vandrar in och ut” i asylboenden i den lilla bergslagskommunen. 

– Det blir en påfrestning på hela samhället, väldigt många människor går sysslolösa. Det är stor brist på samordning.

Johan Delby, jd@dagenssamhalle.se

Magnus Wrede, mw@dagenssamhalle.se

Läs mer i Dagens Samhälle nummer 5, 2013

Höj ersättningen från staten!
8 av 10 topppolitiker tycker att dagens statliga ersättning för kommunernas flyktingmottagning är för låg.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här 

Senast publicerat

Idag 12:14

”Ingen motsättning mellan standard och utveckling”

Peter Strömbäck & Thomas Idermark, Swedac/SIS
Idag 11:24

”Nonsensord gör mig inte mindre funktionshindrad”

Jesper Sandström, översättare, språkutbildare & funktionshindrad
Idag 10:24

”LUF är de verkliga populisterna”

Patrick Benabou & Petter A Månsby, MUF Värmland