3 av 4 kommuntoppar
vill ha mer övervakning

DS Enkät 74 procent av landets kommunstyrelseordförande ser positivt på kameror, visar en enkät som Dagens Samhälle gjort om trygghets- och polisfrågor.

Men länsstyrelserna håller emot när kommunerna och polisen trycker på med ansökningar. Frågan är kontroversiell. Integritet står mot trygghet.

DS enkät visar att kommunpolitikerna är nöjda med polisens arbete. Hälften uppger till och med att polisens närvaro i deras kommuner har ökat de senaste åren.

Problemet är resurserna. De räcker inte till, framhåller politikerna. Och därför ser sig kommunerna tvingade att gripa in själva och hjälpa polisen – för att klara tryggheten, säkerheten och ordningen.

Det gör man bland annat genom att köpa tjänster av privata vaktbolag för att hålla koll på gator och torg – och genom att sätta upp kameror på allt fler platser.

– Vi tror att kamerorna har en dämpande effekt och att de bidrar till att lösa brott, säger Jimmy Jansson (S), kommunstyrelsens ordförande i Eskilstuna där kameror bevakar det stundtals oroliga Fristadstorget.

Integritet? Det är en balansgång och debatten ska tas på allvar, tycker Jimmy Jansson. Men han pekar på allt som den moderna tekniken redan fört med sig, med elektroniska spår som blir kvar från mobiler, Facebook, gps.

Flera bland de kamerakramande kommunalråden är inne på samma spår. Varför ska polisen ”sitta med uråldriga utredningsmetoder” när ”förövarna gör övertramp med modern teknik”, undrar Ewa Lindstrand (S) i Timrå.

– Att bli nerslagen, rånad och trakasserad på allmän plats är väl om något ett ingrepp i den personliga integriteten. Kameraövervakning har en mycket stark preventiv verkan.

Rader av kamera-ansökningar från kommunerna och polisen får nej hos länsstyrelsen. Malmö ville ha 60 kameror på stråket mellan centralstationen och Möllevångstorget. Det blev inget, trots överklaganden.

Ängelholm ville övervaka en liten park i centrum efter mycket slagsmål, misshandel och incidenter. Länsstyrelsen sade nej. Då anlitade kommunen ett vaktbolag i stället.

Östersund har väktare vid busstorget. Gällivare önskade kameror vid en utebassäng efter ständigt upprepad förstörelse och ”mycket elände”, enligt kommunalrådet Tommy Nyström (S). Det blev nej.

I Uddevalla är en ansökan på gång om övervakning av en gångtunnel som upplevs som ”otrygg och läskig”, berättar ks-ordföranden Henrik Sundström (M). I Partille har kommunen fått avslag flera gånger för kameror på väg till pendeltågsstationen.

– Det har varit överfall och misshandel, säger kommunalrådet Stefan Svensson (M). Vi gjorde en egen enkät på nätet och en stor majoritet av invånarna var positiva till kameror.

Lycksele har precis fått klartecken för kameror vid sitt resecentrum och vid djurparken. På campingplatsen blev det dock nej häromåret.

Mariestad har fått nej till kameror på bussterminalen, medan grannkommunen Töreboda har sådan övervakning på sitt resecentrum och funderar på fler platser.

Hallstahammar fick avslag, inga kameror på torget. Där är det medborgarna som uppvaktat politikerna om kameror, konstaterar kommunalrådet Catarina Pettersson (S).

– Det är en tråkig utveckling om vi ska hålla på och kameraövervaka varandra. Men den upplevda tryggheten är viktig. Om människor tycker att det känns tryggare med kameror så vågar de gå ut mer, och när fler rör sig ute minskar brottsligheten.

Helsingborg har sedan tidigare fått kameraövervaka Stadsparken. Ett färskt tillstånd gäller ett gatustråk i centrum, ”gyllene triangeln”, med mycket rån och överfall.

Helsingborg är också först i landet med mobila övervakningskameror. Polisen kan använda sådana kameror under en månad utan tillstånd från länsstyrelsen.

Kommunen har haft flera duster med länsstyrelsen (bland annat nej till kameror på Hamntorget) och ”känt frustration”, enligt kommunalrådet Christian Orsing (M).

I Linköping driver polisen på för kameror på krogtäta Ågatan i centrum efter skottlossning vid en sportbar.

Ger övervakningskameror effekt? Inte entydigt, visar undersökningar som Brottsförebyggande rådet presenterat. Den största effekten har uppmätts på parkeringsplatser.

I Landskrona installerades 16 kameror i centrum 2007. En utvärdering visade att brottsligheten inte minskade. Tvärtom ökade våldsbrotten på de övervakade gatorna. Men hälften av medborgarna kände sig tryggare.

Brå påbörjar inom kort en utvärdering av kamerorna på Stureplan och Medborgarplatsen i Stockholm.

Kriminologen Heidi Mork Lomell vid polishögskolan i Oslo har deltagit vid flera konferenser i Sverige och förklarat det starka trycket på fler kameror så här:
”Kameror är tydliga symboler för att politiker gör något. Och de har stöd bland väljarna, som också tror att kameror fungerar.”

I England, som är världsledande på området, finns tre miljoner övervakningskameror. För antalet i Sverige finns inga exakta uppgifter. En uppskattning härom året pekade på 60 000–70 000 kameror.

Läs mer i Dagens Samhälle, nummer 24/2012