19 kommuner riskerar att dö

Trenden är obeveklig. Nitton svenska kommuner har krympt vartenda år i två decennier. Tolv av dem kan ha dött ut före sekelskiftet. År 2070 är Ljusnarsberg och Strömsund först på tur för ättestupan, om befolkningen fortsätter att minska i samma takt som nu.

Tycker du att det här är intressant?

Den här artikeln publiceras i tidningen Dagens Samhälle. Du kan prova en gratis prenumeration här.

DEMOGRAFI Utvecklingen tycks obönhörlig. Redan små glesbygdskommuner blir allt mindre och får alltmer åldrade invånare. Sveriges befolkning fortsätter att koncentreras till storstadsområden, högskoleorter och attraktiva kustkommuner.

För 19 kommuner är befolkningsstatistiken särskilt dyster. Invånarantalet har minskat vartenda år de senaste 20 åren. Dras kurvan ut från 1990 och framåt visar den att de flesta av dessa kommuner inte kommer att överleva seklet ut.

Överst på denna dödslista står Ljusnarsberg och Strömsund.

Annons

– Ja, det är för sorgligt, säger Cathrine Reinemyr, som arbetar med Strömsunds inflyttarservice och nyligen avslutat projektet ”Livet på landet”.

Det stora bekymret för Strömsund, liksom för många andra krympande kommuner, är att det föds för få barn. En stor del av Strömsundsborna är gamla och dör, men kommunen fylls inte på med tillräckligt många yngre invånare.

Ändå har Cathrine Reinemyr och hennes kolleger på några år lockat 60 holländare och tyskar att bosätta sig i Strömsund.

– Det tycker vi är ett jättebra resultat. Och vi har kontakt med fler intresserade, så vi kommer nog att se effekter under flera år framöver.

Kommunen har tillsammans med övriga Jämtlandskommuner värvat holländare på den årliga emigrantmässan i Utrecht, och nosat upp potentiella nya invånare bland tyskar som pluggar svenska på kvällskurser hemma i Tyskland. Men trots alla ansträngningar minskar Strömsunds befolkning, sakta men säkert.

Kramfors är i samma besvärliga sits. Kommunen har på tjugo år förlorat nästan var fjärde invånare och riskerar att hamna på noll om 60 år.

Men kommunstyrelsens ordförande Micael Melander (S) ger inte upp. Han spår att dagens 18 500 invånare kommer att bli ännu färre, men runt 17 000 stabiliserar antalet sig för att sedan åter växa, med nya Botniabanans hjälp.

– Med bättre kommunikationer ska utvecklingen vända, säger Micael Melander.

Bra skolor och äldreomsorg ska kommunen bidra med, eftersom det är viktigt för inflyttare. Och ett aktivt näringslivskontor ska stötta företagare.

– Vi har anställt sex personer på näringslivsavdelningen, som vägleder och stöttar med utbildningar, säger Micael Melander.

Hoppet om att öka invånarantalet genom inflyttning lever i många krympande kommuner. Men hittills har alla kampanjer inte gett något vidare resultat. Det är helt enkelt svårt att få vuxna svenskar att bryta upp.

– Forskning kring regional utveckling visar entydigt att männi­skor sällan flyttar till ett arbete. Vi flyttar i anslutning till studier och för att vi hittat kärleken, men den som i 35–årsåldern flyttat in i en villa får statistiskt sett bäras ut ur den, säger Tore Englén, analytiker på konsultföretaget WSP.

Han har på uppdrag av Centerpartiet skrivit en rapport om hur bruksorter på dekis ska kunna förbättra sin situation. Den presenterades i Almedalen i somras och partiledaren Annie Lööf sade då att kommunerna med mörkast framtidsprognos ”inte är det förlorade Sverige utan det underskattade Sverige”.

Tore Englén talar om dessa krympande kommuner som ”underpresterande”.

– De har potential för högre tillväxt, även om det inte finns några mirakelkurer, säger han.

Tore Englén jämför med mindre kommuner utanför storstadsområdena som haft en gynnsam ekonomisk utveckling och konstaterar att de satsat på turism och besöksnäring samt handel.

– Bruksorterna växte en gång i tiden eftersom de exporterade sina varor till en stor marknad. Frågan är nu om kommunerna kan växla spår, in i den nya tjänsteekonomin och importera köpkraft i form av turister och konsumenter.

Kommunpolitikerna bör alltså se sig omkring och fundera över om de har attraktiv natur, kan locka till sig stora varuhus och om de kan få fram sjönära tomter.

– De ska tänja så mycket som möjligt på strandskyddet, säger Tore Englén, som också påpekar att gymnasieskolorna bör ge eleverna den kompetens som det lokala näringslivet efterfrågar.

Ljusnarsberg är en av de typiska, krympande bruksorterna. På 50 år har befolkningen halverats och år 2070 kan kommunen ha utplånats. Men kommunchefen Bo Wallströmer tror på en vändning. Första halvåret i år har invånarantalet faktiskt ökat med tolv personer.

– Kurvan planar definitivt ut. Tidigare har vi ju vissa år förlorat 100 invånare. Nu har vi en ökad inflyttning, även av yngre personer. Det föds fortfarande för få barn, men jag ser ljust på framtiden. Särskilt om gruvnäringen kommer i gång i Bergslagen.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här 

Senast publicerat

24 september

Ibland ska regeringen ha beröm också

Hans Li Engnell, socionom och liberal
23 september

S: Moderaternas egoism stoppar hyresrätterna

Roger Mogert, stadsbyggnads- och kulturborgarråd (S) Stockholms stad
23 september

Erbjud flexibla jobb för att locka unga

Sofia Larsen & Magnus Hedberg, Jusek
23 september

En ungdomsrörelse i fritt fall

Alexander Hallberg, Sverok, samt 24 ungdomsorganisationer
23 september

”Gamla regler stoppar utbildningen”

Linus Hammarlund m fl, ordförande Teknologkåren vid Lunds tekniska högskola