Vi har nästan inga rika i Sverige!

Flera partier går i år till val på att höja skatten för höginkomsttagarna. De rika ska betala. Bilden av människor som simmar i pengar, men betalar alldeles för lite skatt kommer upp i huvudet. Nu ska det minsann rättas till och kranen till statens inkomster öppnas. Men vilka är då alla dessa rika?

Om du ska tillhöra de vi kallar höginkomsttagare, de som har de tio procent högsta lönerna i Sverige, räcker det om du tjänar 48 800 kr i månaden (Källa: Skattebetalarna). Efter skatt har de här personerna cirka 33 000 kronor kvar.

Den genomsnittliga personen i Sverige tjänar 22 500 kr per månad eller 18 000 kr efter skatt. Skillnaden mellan en höginkomsttagare och övriga är alltså 15 000 kronor  Visst är det pengar men att kalla någon rik som har 15 000 kronor mer i månaden är inte sant. För de pengarna kan du bo lite större, ha råd med en bil, köpa lite bättre mat och kanske åka på en resa varje år. Många av höginkomsttagarna bor dessutom i storstäderna, främst i Stockholm, där snittpriset för en bostad i dag är 65 000 per kvadrat. Maten är dyrare, resor, luncher, parkering etc. 15 000 kronor mer räcker där inte till ett liv i överflöd, det räcker för att leva. Förmodligen leva bra.  

Dessa personer, som är mellanchefer på Ericsson, polischefer, rektorer och chefer i landstinget ska alltså betala mer i skatt för att de är ”rika”.

Men du behöver inte ens vara chef för att kallas höginkomsttagare. För Vänsterpartiet räcker det om du är lärare, polis eller sjuksköterska och tjänar 30 000 kronor per månad för att nu avkrävas högre skatt. Trots att de bara får ut 5 000 kronor mer än medel.

I dag betalar höginkomsttagarna över 120 miljarder kronor per år i skatt enligt SCB. Detta motsvarar hela statens kostnad för hälsovård, sjukvård, social omsorg, universitet och forskning under 2013. (Källa: Regeringen) Vi har bland världens högsta skatter.

Men det räcker alltså inte. De måste betala mer.

Även i ett internationellt perspektiv har vi låg inkomstspridning. Av OECD:s 35 länder ligger vi på 10:e plats. Om man tar hänsyn till den omfördelning som skattefinansierad välfärd gör (gratis skola, vård etc) har vi lägst inkomstspridning i hela OECD.

Varje gång jag hör debatten om att höginkomsttagarna inte bidrar tillräckligt i dag och måste betala mer hör jag ett populistiskt utspel som ska appellera till folks känslor och inte fakta. Politiker som vill skapa ett ”vi” och ”de andra”. De som har överflöd. När verkligheten är att överflödet är otroligt sällsynt. I stället handlar det om vanliga människor med vanliga jobb, som offrar kvällar och helger från sina familjer och tar ansvar över andra människors jobbsituation som ska straffas. Trots att de betalar högst skatt i världen redan. De utgör symboler i en plakatpolitik som syftar till att köpa väljare med känslor.

Vi har nästan inga rika i Sverige. Mest vanliga människor som sliter på jobb för att kunna betala lånen på bostaden, barnens fritidsaktiviteter och semester. När ska vi sluta låtsas som de är något annat?