Värna valfriheten för de utlandsfödda barnens skull

Mot bakgrund av den stora invandringen kommer skolans problem bara växa. Akuta åtgärder och resurser måste sättas in – och valfriheten måste värnas för de mest utsatta gruppernas skull.

I valrörelsen för bara 15 månader sedan dominerade en fråga – skolan. Det var då Gustav Fridolin skrev sin berömda artikel om att han skulle rädda skolan på 100 dagar.  Och precis lika lite som debatten då handlade om migration, lika lite pratas det just nu skola. Men skolans problem kvarstår. Det visade sig att Fridolin behövde något fler dagar än hundra på att fixa den. 

Och mot bakgrund av den stora invandringen kommer det att bli värre. 

I maj 2015 slog Skolverket larm om att vi saknar 70 000 lärare fram till 2019. Hur mycket skatter vi än av vänstern påstås skulle kunna höja kan vi inte få fram lärare fortare än lärarutbildningen är lång, och den är fem år. Om vi inte radikalt sänker kraven. Eller skippa kravet på behörighet och ta in vem som helst. 

En årskull barn är cirka 110 000 varje år. Men i år har dessutom, enligt Migrationsverket, 149 000 människor hittills sökt asyl. Av dessa är 42 procent barn i skolåldern, nästan 50 000. Andelen pojkar är hisnande 80 procent.  

En halv årskull barn, nästan bara pojkar, att fylla på skolklasserna med runt om i landet. Och detta är bara 2015 års siffror. Vi väntar nästan lika många nästa år. 

Jag har tidigare skrivit om vad den här könsobalansen på sikt kommer göra med befolkningen. Men i skolan ställer det till problem omedelbart. 

För enligt Skolverkets flitigt citerade rapport från 2012 om likvärdighet i skolan är det stor skillnad mellan utlandsfödda elever och svenskfödda inklusive de med utländska föräldrar. Det positiva är att skillnaden mellan svenska barn till utlandsfödda föräldrar och de med svenskfödda föräldrar från 1998 minskat med cirka 10 meritvärdespoäng och nu är nära noll. 

Däremot har skillnaden mellan dessa två grupper och de utlandsfödda barnen ökat dramatiskt under samma tidsperiod. 2012, när rapporten skrevs, presterade utlandsfödda barn i snitt 43 meritvärdespoäng sämre än de två andra grupperna. Ett enormt glapp.

Och nu fyller vi alltså på den gruppen i skolorna med ytterligare en halv årskull, till 80 procent pojkar vilka dessutom är de som presterar sämst av könen. 

Kombinera detta med en alarmerande lärarbrist, och det ökade stöket i skolan, som också främst beror på pojkar, och man ser direkt att det kommer bli värre innan det kan bli bättre i den svenska skolan. 

För det är de utlandsfödda barnens resultat som ligger bakom försämringen av skolans totala resultat. Detta måste vi kunna prata om för att kunna hitta lösningar. 

Det är de som behöver mer resurser. Ska vi lösa skolans problem måste akuta åtgärder sättas in för att de utlandsfödda barnen ska fixa skolan bättre. Ignorerar vi det kommer skolans problem försämras ännu mer och det snabbt. 

Men det är också den gruppen som allra mest behöver skolvalet. 

För parallellt med lärarbrist har vi en enorm bostadsbrist. Enligt Boverket behöver cirka 700 000 bostäder byggas fram till 2019. Många av de nya asylsökande kommer att hamna på orter och i områden som redan domineras av utlandsfödda. Och det är i dag där de sämsta skolorna redan ligger, de med sämst resultat och mest stök. 

Folk flyr inte bara från krig utan för att skapa sig själv ett bättre liv, framför allt gör det detta för sina barn. 

Det är genom att framför allt värna skolvalet, som ger alla barn rätten att välja skola, bort från segregerade bostadsområden och stökiga skolor, som vi kan erbjuda en verklig chans till klassresa. Om vi på allvar inte ska ha en situation där skomakaren ska bliva vid sin läst och där född på fel sida järnvägen betydde allt. 

Det är för de som har allra minst, som de som lämnat hela sina liv bakom sig, som valfrihet betyder mest. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.

En halv årskull barn, nästan bara pojkar, att fylla på skolklasserna runt om i landet. Och detta är bara 2015 års siffror.

Ämnen i artikeln