Tänk om Stockholm tog emot 112 200 asylsökande

Svårgreppbara siffror är det gott om inom den svenska migrationspolitiken. Miljarder och tusental blir lätt perspektivlösa. När man sätter Migrationsverkets nya prognos i relation till mer konkreta saker hajar man till. Utvecklingen i Norberg är konkret.

Migrationsverkets nya verksamhets- och kostnadsprognos släpptes den 4 november. Den senaste prognosen som kom i juli väckte visst rabalder i valrörelsen när verket aviserade kommande kostnadsökningar på totalt 48 miljarder kronor.

Jag började i motsatt ände och läste Åsa Erikssons blogg. Hon är socialdemokratiskt kommunalråd i Norberg. Kommunen med drygt 5 600 invånare ligger i Västmanland. Årets företagarkommun 2012 utsågs den till av Företagarna. Något fel på driftighet kan den rimligen inte beskyllas för.

När Åsa Eriksson intervjuades i Sveriges Radio förra året sa hon frimodigt att kommunen hoppades på 26 nya kommuninvånare per år genom placering av personer som fått permanent uppehållstillstånd. Drygt hälften hade redan placerats så hon tyckte att det såg ut att bli ett bra och lagom befolkningstillskott. Kommunen skulle planera för att ta emot ytterligare 70 som kom på egen hand. Dialogen med Migrationsverket var viktig men hittills hade det gått bra, sa det positiva kommunalrådet. Tala om mönsterkommun.

Men historien slutar inte där. När jag nu läser Åsa Erikssons blogg har det gått 1 ½ år. Nu skriver hon om hur det stora flyktingmottagandet är ett allvarligt bekymmer, ett ”systemfel” och en ”orimligt stor börda”.  Några 26 placerade med permanent uppehållstillstånd blev det inte riktigt. Det blev 240 inklusive EBO. Den lilla kommunen anvisades 13 ensamkommande barn utöver avtal.  Men mest slående är antalet asylsökande på orten. Det motsvarar nämligen 10–12 procent av hela befolkningen i kommunen, skriver Eriksson.

Kan det vara möjligt? Jag kontrollerar. Och jodå, lite i underkant till och med. 703 personer i Migrationsverkets mottagningssystem var boende i Norberg den 1 november. Med ett invånarantal på 5 679 personer motsvarar det 12,4 procent av befolkningen. I proportion till kommunens storlek motsvarar det om enbart Stockholms stad tog emot 112 200 asylsökande. Imponerande att det fungerar alls.

Bakgrunden till vad som hänt i Norberg blir lättbegriplig i Migrationsverkets nya novemberprognos. Alla trendlinjerna pekar uppåt och hela mottagningssystemet knakar kraftigt i fogarna. I budgetpropositionen prognostiseras att statens direkta kostnader inom migration och integration mer än fördubblas från 2013 till 2017 för att då överstiga 40 miljarder kronor. Det motsvarar exempelvis kostnaden för hela rättsväsendet, med polis, domstolar och kriminalvård. Men de där siffrorna byggde på juliprognosen och nu har en ny kommit.

Prognosen från juli skrivs upp, och därmed kostnaderna. De tidigare bedömda toppen på 40,5 miljarder år 2017 blir med den nya bedömningen istället 46,4 miljarder. De dramatiska siffrorna som cirkulerade i valrörelsen visade sig snabbt vara i underkant. Situationen inne på verket är minst sagt ansträngd. Myndigheten kör med skiftarbete och sjudagarsvecka för att hinna med. Man räknar med att utöka personalen med 1 500 personer under de kommande 12 månaderna. Egentligen behövs fler, men det är så många som är praktiskt möjligt.

Åsa Eriksson och Norberg, då? Genom den torra prosan ser man konturerna av vad som har hänt. Ramavtalsupphandlingar under ordnade former drar ut för mycket på tiden. Det behövs platser omedelbart, och då är det direktupphandling från enskilda entreprenörer som gäller. Nu pågår den sjätte direktupphandlingsrundan. Någon väg åter syns inte. I slutet av oktober fanns 48 000 personer i verkets anläggningsboenden. Den siffran förväntas öka till 71 000 redan nästa år.

Åsa Eriksson berättade i en intervju i Expressen att hennes desperata vädjan till Migrationsverket och regeringen inte gett någon reaktion. Snarare, uppfattade hon, betraktades kommunen som främlingsfientlig.

I dagarna har nya upphandlingsprocedurer diskuterats som skulle kunna motverka en orimlig koncentration. De siffror som syns i Migrationsverkets prognos ger skäl till tvivel på att det skulle kunna förändra särskilt mycket för orter som Norberg. Om det akuta huvudproblemet nu är att kunna expandera mottagningssystemet i tillräckligt snabb takt, är det svårt att se hur det ovanpå detta skulle kunna finnas utrymme att avveckla befintliga boenden i kommuner där koncentrationen blivit orimlig.

Har utvecklingen i Norberg satt något politiskt avtryck? Jo, det vågar man nog gissa. Sverigedemokraterna blev näst största parti med 20,3 procent. En uppgång med över 170 procent. Där har vi en annan siffra som man kan fundera på konsekvenserna av om den skalas upp till nationell skala i nästa val.

Fil dr statsvetenskap, författare och opinionschef på Demoskop.
Åsa Eriksson berättade i en intervju i Expressen att hennes desperata vädjan till Migrationsverket och regeringen inte gett någon reaktion. Snarare, uppfattade hon, betraktades kommunen som främlingsfientlig.