Parallellt juridiskt system mer än spricka i fasaden

Jag har hittills velat se Sverige som någorlunda rättssäkert. Chefsåklagarens ord i Sveriges Radio blir sista spiken.

”Det är vanligt i vissa länder att man betalar till offrets familj”, sa Pär Andersson, chefsåklagare i Malmö, i radio för en månad sedan, för att i nästa andetag vittna om att Sverige idag är ett av dessa länder, där det hålls inofficiella rättegångar och vittnen får betalt för sin tystnad. ”Att det förekommer är ett faktum", konstaterar Andersson, inte bara i Malmö utan över hela landet.

Chefsåklagare Anderssons uttalande lämnar mig ingen ro. När blev vi ett av dessa rättsosäkra länder, med parallella juridiska system?

”That's what the FBI can never understand - that what Paulie and the organization offer is protection for the kinds of guys who can't go to the cops. They're like the police department for wiseguys”, säger Ray Liottas karaktär i Martin Scorseses Goodfellas (Maffiabröder) från 1990.

Att se maffiafilmer är en njutning - verkligheten är mindre charmig.

En halv miljon kronor till rätt personer och man går fri från mordförsök, förklarar Pär Andersson. Rättvisa skipas medan polisen och åklagarväsendet hålls utanför. Maffia, rätt och slätt.

När jag hörde intervjun trodde jag i min enfald att ”nu briserar det, detta kommer att slås upp stort, på riksnivå och internationellt”. Men icke. Intervjun följdes i princip av tystnad. Det talas om ”fake facts” men vad kallas det när fakta ignoreras?

När somliga köper sig rättvisa ska många saker klaffa. Brottsoffer måste förmås att inte vidta rättsliga åtgärder och vittnen tystas - med pengar eller på annat sätt.

Aftonbladets ledarskribent Fredrik Virtanen menar lite nedlåtande att det är onödigt att oroa sig om man inte tillhör tungt kriminella kretsar. Visst har han rätt: de flesta drabbas aldrig, ens i betydligt mer våldsamma länder. Men det är som med försäkringar: de flesta hus brinner inte ner. Så jag betalar hemförsäkringen - och är dystopisk.

Blir jag utsatt för inbrott, rån eller våldtäkt kan jag inte räkna med hjälp från samhället, eftersom polisen - enligt chefsåklagaren - har fullt upp att försöka lösa tyngre brott. Av Malmöregionens 37 mord och mordförsök det första halvåret 2016 ledde bara sju till åtal. De kriminellas förehavanden smittar hela samhället, tilliten tryter, människor tar saken i egna händer och bildar medborgargarden.

När märks det att ett system kollapsar? Är vi på väg rakt in i väggen eller är det som Andersson säger tecken på att vi redan har brakat igenom? När han säger att "Man litar inte på polisen, för där man kommer ifrån har man kanske en korrumperad polis" låter det som när Liotta i Goodfellas säger: ”it was tribute, just like in the old country, except they were doing it here in America.”

Är det verkligheten i Sverige nu? Lösningar, enligt Andersson, är fler poliser och att kunna garantera vittnens säkerhet. Politiska beslut behövs, slår han fast. Om vi inte får ordning på det här nu, hur kommer det att se ut om fem, tio, tjugo år?

Trots sprickor i fasaden har jag hittills velat se Sverige som någorlunda rättssäkert. Chefsåklagarens ord blir sista spiken. Det är svårt att smälta. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.

journalist och liberal debattör
Att se maffiafilmer är en njutning - verkligheten är mindre charmig.