Ensamkommandes lidande tungt ansvar för samhället

Det larmas om psykisk ohälsa, vanvård och social utslagning bland ensamkommande barn och unga. Här vilar ett tungt ansvar på svenska politiker och myndigheter.

I förra veckan tog en ensamkommande i Trollhättan livet av sig, det sjätte självmordet på ett halvår. Nu varnar nätverket “Vi står inte ut men vi slutar aldrig kämpa” för att det talas om kollektivt självmord bland ensamkommande i slutna grupper på sociala medier. 

Det är bara ett av flera larm de senaste månaderna om psykisk ohälsa, vanvård och social utslagning bland ensamkommande barn och ungdomar. Stora problem finns också bland vuxna som sökt asyl som minderåriga men som fått sin ålder uppskriven av Migrationsverket. (Jag skriver ”ensamkommande” här både om minderåriga och vuxna som varit en del av mottagningssystemet för ensamkommande under arton år – inte för att ge en bild av att vuxna människor skulle vara barn.) 

Organisationen Göteborgs räddningsmission rapporterar om ensamkommande som säljer sex på gatan och i lägenhetsbordeller. Sveriges Radio har berättat om ensamkommande som bor på gatan efter att ha fått sin ålder uppskriven. Blotta mängden asylsökande minderåriga har också inneburit att kommunerna tappat kontrollen över placeringarna i jourhem. Täby kommun satte exempelvis en asylsökande i en familj i Vivalla i Örebro, där en av sönerna misstänks ha rest till IS i Syrien. Det är enligt polisen ett av flera fall där ensamkommande har placerats i hem med koppling till IS.

I Uppsala har polisen rapporterat att heroinmissbrukande ensamkommande ligger bakom en våg av personrån i centrum. Enligt polisen rör det sig om ett 90-tal unga missbrukare 

”De här personerna missbrukar rökheroin, ett preparat vi inte haft några större problem med i Uppsala på många år. Uppsala riskerar nu att få en stor grupp missbrukare som kommer att ha mycket svårt att lämna sitt beroende under lång tid framöver,” berättar en polis som arbetar med brottsligheten. ”Rättssystemet håller på att överhopas av det här. Inom polisen hade vi en ansträngd situation redan tidigare men nu hinner vi inte alls med,” säger han till UNT.

Det är inte bara polisen som är överbelastad. I en artikel för tidskriften Kvartal skriver socionomen Jenny Sonesson (krönikör på denna sida) ingående om krisen inom svensk socialtjänst. Samtidigt som det behövs större insatser än någonsin för att stävja vapenvåldet i städerna, och förhindra rekrytering av barn och unga till tung kriminalitet, saknar socialtjänsten personal för att nå ut till unga i områden som präglas av brottslighet. Till viss del beror det på den stora tillströmningen av ensamkommande. Sveriges Kommuner och Landsting skriver: ”Det ökade flyktingmottagandet under 2015 har lett till en ökning av arbetsbelastningen inom socialtjänsten, särskilt inom området Barn och unga. Orsaken är den stora ökningen av ensamkommande barn.”

Här vilar ett tungt ansvar på svenska politiker och myndigheter, som sett på när människor farit illa i ett system vars brister varit uppenbara i flera års tid. Att visa upp förment godhet och humanism har gått före realistisk analys av konsekvenserna av migrationen, både för de ensamkommande själva och för samhället i stort.  

journalist och jurist
Att visa upp förment godhet och humanism har gått före realistisk analys av konsekvenserna av migrationen

Ämnen i artikeln