”Vinstutredningen håller inte som beslutsunderlag”

Vinster i välfärden. I fredags gick remisstiden för Ilmar Reepalus utredning ”Ordning och reda i välfärden” ut. Man kan säga mycket om utredningen, men ordning och reda har den definitivt inte skapat.
Ulf Lindberg , näringspolitisk chef, Almega
Annons

Den utgångspunkt som regeringen haft för utredningen – att man vill stoppa de påstådda ”övervinsterna” – har helt kommit på skam. Istället konstaterar regeringens egen myndighet, Konkurrensverket, att det inte finns några behov av att reglera vinsterna och att Reepalu misslyckats med att styrka påståendet om övervinster.

Man skriver: ”Välfärdsutredningen har inte visat upp några så kallade övervinster på de välfärdsmarknader där avtal träffats efter konkurrensutsättning.”

Till det ska läggas att Kammarrätten i Stockholm påpekar att det är högst tveksamt om utredningens förslag är förenliga med EU-rätten och därför måste utredas ytterligare.

Annons

Bristerna som påtalas är mycket allvarliga, inte minst då utredningen berör ett stort och samhällsviktigt område som välfärden.

Den modell för att begränsa de övervinster, som inte tycks finnas, som utredaren föreslagit innebär i praktiken ett vinstförbud. Detta då vinsttaket på sju procents rörelseresultat avser i relation till det som kallas operativt kapital.

Problemet är att de absolut flesta välfärdsföretag inte äger sina egna fastigheter och därmed har små rörelsetillgångar. Löneskatteskulden – alltså de skatter som betalas in i slutet av året – är däremot större eftersom välfärdsföretag i allt väsentligt bygger på just personal.

När så rörelsetillgångarna ställs mot löneskatteskulden så får man fram ett lågt eller i många fall negativt operativt kapital. Det innebär att rörelseresultatet maximalt får vara sju procent av detta låga eller negativa belopp. Det är därför en lång rad företag nu förutsätts gå minus enligt utredarens förslag.

Sammantaget skapar det en situation där privata välfärdsföretag i praktiken inte har råd att finansiera grundläggande behov som löneförhöjningar, hyreshöjningar, investeringar i nya hjälpmedel eller för den delen oväntade utgifter. 

På samma sätt kan en minimal minskning av patienter eller elever försätta en hel vårdcentral eller skola i ett läge där man riskerar konkurs. 

Senaste tiden har vi sett en stor och populär skolaktör i Göteborgsområdet som nu föreslås gå 800 000 kronor i förlust och en väldigt välbesökt vårdcentral i Lycksele som helt plötsligt måste förlora 4 000 kronor varje år för att tillåtas existera.

Frågan är: Till vilken nytta?

Precis som Konkurrensverket konstaterar är det svårt att påvisa någonting som skulle kunna ses som övervinster. Istället utgör privata välfärdsföretag en presumtiv besparing för skattebetalarna. Helt enkelt för att vinsten bygger på att välfärdsföretaget lyckas erbjuda en efterfrågad välfärdstjänst till ett lägre pris än det offentliga. Vinster som beskattas eller återinvesteras i verksamheten är en besparing för skattebetalarna.

Nu har regeringen en juridiskt tveksam utredning som inte ens lyckas påvisa existensen av det problem den är satt att åtgärda och den bör därför betraktas som fullständigt oanvändbar. En sådan utredning kan inte en ansvarstagande regering använda som beslutsunderlag i stora och viktiga frågor.

Därför kan inte utredningen ligga till grund för en lagstiftning som kommer påverka välfärden för tusentals förskolebarn, skolelever, patienter och äldre i Sverige.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Skribenten svarar själv för åsikterna i artikeln.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatt/ Ekonomi

Vinsttak i välfärden?

Ilmar Reepalus vinstutredning är ute på remiss. Debatten rullar på.
Klicka här för att delta i debatten

27 inlägg i denna debatt

Anne-Marie Pålsson, nationalekonom, docent Lunds universitet, f d riksdagsledamot (M)
Hans Bergström, docent, aktiv inom Internationella Engelska Skolan
Johan Andersson, vd Mellby Gård, tillika delägare i Academedia  
Gunilla Andersson, Nätverket för Gemensam Välfärd
Håkan Wiclander m fl, Styrelsen för Idéburna skolors riksförbund
Sofia Jarl mfl, förbundsordförande Centerkvinnorna
Jennifer Råsten & Maria Mattsson Mähl, näringspolitisk talesperson Fi / vd för AlphaCE.
Karin Rågsjö , vårdpolitisk talesperson (V)
Jakob Forssmed, ekonomisk-politisk talesperson (KD)
Andreas Ericson, chef, Timbro Medieinstitut
Meg Tivéus, styrelseproffs & tidigare bla vd Svenska Spel
Gunilla Andersson, Nätverket för gemensam välfärd
Andreas Schönström, kommunalråd (S), Malmö stad
Agneta Lenander mfl, sjuksköterska, ledamot (V) regionfullmäktige, Region Skåne
Agneta Lenander mfl, sjuksköterska, ledamot (V) regionfullmäktige, Region Skåne

Dela den här debatten

Fler artiklar om Ekonomi

Igår 05:45

Ge allmänheten insyn i EU-budgeten

Max Andersson & Staffan Dahllöf, EU-parlamentariker (MP) / rapportförfattare
28 mars

”Skåne har inte råd med Länsstyrelsen”

Carina Wutzler & Henrik Thorsell , kso resp andre vice ordf (M), Vellinge
27 mars

Vill C skapa kaos med SD i hejarklacken?

Hedda Berkesand, språkrör Grön Ungdom i Stockholmsregionen
22 mars

”Vårdpersonal förlorar på sänkt brytpunkt”

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet
21 mars

”Höga marginalskatter ger lägre skatteintäkter”

Johan Lidefelt, skatteexpert, Svenskt Näringsliv

Senast publicerat

Igår 16:31

Replik: Politiker ska inte styra över teaterscenerna!

Saga Axmalm , vice ordförande Liberala ungdomsförbundet Göteborg
Igår 15:40

Stoppa regeringens upphandlingslag - igen!

Carina Lindfelt & Birgitta Laurent, avdelningschef Arbetsmarknad / expert på upphandlings- och konkurrensfrågor, Svenskt Näringsliv
Igår 11:41

Låt funktionsnedsatta arbeta i omsorgen

Monica Lingegård, vd Samhall

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här