Vem som äger
välfärden spelar roll

Ekonomi. Det behövs en bredare debatt om ägarskapets betydelse för verksamheterna inom vården, skolan och omsorgen. Det visar både undersökningar om folks syn på vinster i välfärden och de stora välfärdsbolagens tillväxt på de små aktörernas bekostnad.
Anna Ardin och Andreas Linderyd , tankesmedjan Sektor3

Sju av tio svenskar – oavsett politiska sympatier – tycker att det spelar ganska eller mycket stor roll om skolor, vårdcentraler, sjukhus, äldreboenden och andra omsorgsverksamheter ägs och drivs av kommunen, vinstorienterade privata företag eller ideella aktörer utan vinstsyfte. Åtta av tio ser också hellre att ekonomiska vinster återinvesteras i verksamheten än delas ut till dess ägare. Det visar opinionsundersökningar genomförda av Novus år 2009 och nu igen i maj 2012. När företrädare från regering eller opposition säger att det viktiga är att reglera ”innehåll och kvalitet”, eftersom ägarskapet inte är avgörande, håller helt enkelt inte alla med.

Ägarens drivkrafter spelar rimligen roll för innehåll, värderingar och prioriteringar i verksamheten. Men vi kan i dag inte med säkerhet visa det, även om en rad studier tyder på att så är fallet. Om det vore irrelevant vem som äger välfärden, så vore ju inte heller en mångfald av ägare ett relevant politiskt mål.

I dagarna släppte Socialstyrelsen på regeringens uppdrag en rapport om systematiska kvalitetsskillnader i välfärden. Deras generaldirektör Lars-Erik Holm kommenterade att de inte sett några entydiga kvalitetsskillnader mellan privat och offentlig äldreomsorg. Men samtidigt även att äldre och anhöriga är mer nöjda med små enheter.

Annons

Sedan 1990-talets reformer har andelen privata företag ökat kraftigt i välfärden. Storskaliga kommersiella bolagskoncerner växer snabbt, men mindre företag och ideella aktörer förblir spelare i marginalen. I boken Välfärd bortom staten och kapitalet (tankesmedjan Sektor3, 2012) diskuterar vi civilsamhällets bidrag till mångfalden i välfärden och hur vissa aspekter, som småskalighet, lätt försummas när ideella aktörer utan vinstsyfte förbigås av kommuner och storföretag - och i regeringens utredningar. Att man inte tydligare skiljer på vinstdrivande och icke vinstdrivande privata ägare är symptomatiskt.

I USA finns studier som visat att ägaren spelar roll. Bland annat har man visat att icke-vinstdrivande äldreboenden har högre personaltäthet samt färre och mindre allvarliga klagomål än de vinstdrivande. Men i Sverige är detta ett outforskat område, något även Socialstyrelsen pekar på i sin rapport.

Det finns mycket att önska när det gäller väl underbyggda jämförelser mellan kommunala, privata och ideella utförare, när det gäller marknadsagerande och hur ekonomiska incitament (eller brist av) påverkar resultat, kvalitet och långsiktiga välfärdsåtaganden. Det behövs också mer forskning om vilka drivkrafter hos en ägare som främjar ett långsiktigt socialt ansvarstagande i vården, skolan och omsorgen. Och om hur ideella aktörers särskiljande roll som samhällskritiker och opinionsbildare bäst kan tas tillvara. Förmågan att identifiera och tala högt om brister i välfärden – och företräda enskilda individer i relation till myndigheter och politiker – är ett mycket värdefullt och unikt bidrag.

Det behövs en bredare debatt om ägarskapets betydelse, där jämförelser görs i fler dimensioner än den enskilda knäoperationen eller matematiklektionen. Vad företaget och organisationen gör utöver den specifika tjänsten är en viktig aspekt som ofta faller bort när välfärdens ägare och verksamhetens kvalitet debatteras. En sådan aspekt av flera är långsiktigheten. Snabba försäljningar kan i förlängningen ge en dyr nota för skattebetalarna. Det gäller också att anbud läggs på en realistisk nivå. I vissa fall måste det offentliga skjuta till ytterligare skattemedel för att säkerställa en långsiktig kvalitet i verksamheten. Ägarens betydelse för detta måste undersökas mer.

Svenska folket tycks – till skillnad från politikerna – övertygat om att välfärdens ägarskap spelar roll. Och det finns mycket som tyder på att så är fallet. Därför satsar tankesmedjan Sektor3 nu på att öka forskningen och kunskapen på området, och välkomnar alla som vill delta.

  • Anna Ardin, ansvarig välfärdsfrågor, Sektor3
  • Andreas Linderyd, doktorand på Handelshögskolan vid Åbo Akademi och Ersta Sköndal högskola

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
1205 har röstat hittills.

Fler artiklar om Ekonomi

27 juni

Använd välfärdens resurser smartare

Johan Fall m fl, Svenskt Näringsliv
19 juni

Kommuner måste få tjäna på vattenkraften

Per Langer, vd Fortum Sverige
18 juni

Långsiktigt ägande kräver vinst

Carl Cederschiöld m fl, Arbetsgivarorganisationen för samhällsnyttiga företag
17 juni

Lägg fler myndigheter i Göteborg och Malmö

Johan Trouvé m fl, Västsvenska Handelskammaren
13 juni

LO:s klagosång förakt mot fria viljan

Ulf Lindberg m fl, Almega

Senast publicerat

Igår 07:05

Gunnar Axén (M): Därför slängde jag ut min TV

Gunnar Axén, riksdagsledamot (M)
25 juli

Svårt ekonomiskt läge för flera lokala museer

Robert Olsson m fl, Sveriges museer
23 juli
23 juli

Kommunalpolitikerna springer fastighets- och byggföretagens ärenden

Richard Murray m fl, ordförande Förbundet för Ekoparken

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på nätet – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Läs mer och prova