Varför är det jaktsäsong på Malmös friskolor?

Friskolor. I Malmö måste 6 000 nya platser i grundskolan fram inom fyra år. I staden går 16 procent av eleverna i friskolor, som dessutom har långa köer med nya elever. Trots detta försvårar Malmös vänsterstyre medvetet för friskolorna. Men den S-märkta kommunledningen skulle kunna så mycket bättre, om den bara ville.
Jan-Olof Bengtsson , fri debattör, f d ledarskribent, EU-korrespondent
Annons

I tisdags publicerade Lärarförbundet sin årliga ranking över kommunernas skolkvalitet. Malmö hamnade på plats 245 av 290 möjliga från botten.  Den tragikomiska kommentaren från skolansvariga i staden är att det i alla fall är bättre än i fjol.

Samma dag hölls ett seminarium i staden där jag presenterade skriften: ”Jaktsäsong året runt – en skrift om hur friskolor i Malmö upplever sin vardag”, utgiven på Ohlininstitutet. Det är ingen uppbygglig läsning över skolsituationen i en stad där betygssnittet i ett nationellt perspektiv är urdåligt och där exempelvis högstadiet på kommunala Rosengårdsskolan stängdes i fjol höstas då gymnasiebehörigheten sjunkit till 29 procent och nått vägs ände.

I skriften berättar frustrerade friskolerektorer (anonymt) att de vill så mycket mer, men att de konsekvent motarbetas av Malmös vänsterstyre. 

Annons

Sammantaget har 16 procent av de cirka 30 000 grundskoleleverna i Malmö valt att gå i friskola. Efterfrågan är stor och köerna är långa. Men ansökningarna om utbyggnad och utvidgning från friskolorna som har akut platsbrist, stupar på konstruerade hinder från de styrande som för hög bullernivå i utomhusmiljön, för liten skolgård, för nära en trafikkorsning, grönområdet äventyras och mycket annat uppfinningsrikt. Långbänken är utan slut, nålsögat mikroskopiskt litet.

Det är fel att använda ordet rädsla när rektorerna berättar. Snarare utsatthet och osäkerhet. ”Jaktsäsong året runt”, är ett talade citat. Så hur långt vågar rektorn gå i sina rättvisekrav? Hur högt vågar jag protestera? När sänks strukturersättningsnivån för mina elever nästa gång? Faktum är ju att det inte är friskolorna med allt mindre pengar per elev som presterar sämre. Det är de kommunala skolorna med mer pengar som gör det.

Helt klart råder det platsbrist. Malmös kommunala skolsektor klarar inte trycket eller demografin och har tvingats köpa in eller hyra snabbproducerade paviljonger/baracker som per definition ju är provisorium.  Och skattefinansierade. Fram till 2018 måste 6 000 grundskoleplatser fram. Malmö är alltså i den märkliga situationen att medan vänsterstyret stoppar/förhalar friskolornas ansökningar om utbyggnad är deras jakt på lediga platser i de kommunala grundskolorna intensiv. Ska det behöva vara så?  

Resultatet blir en politisk cynism där principerna går före behoven och där organisationstillhörigheten tycks viktigare än skolresultaten. Istället för att kraftsamla för att höja resultaten i de sämst presterande kommunala skolorna, fokuserar man på att förhindra eleverna att få en bättre utbildning någon annanstans. Malmös skolbarn är tyvärr inte längre hela stadens barn utan etiketteras utifrån om man är elev på en kommunal eller fristående grundskola. Detta trots att friskolereformen och det fria skolvalet från 1992 stöds av så där 75 procent av befolkningen.

Det finns mängder av jättebra kommunala grundskolor i Malmö. Men det är friskoleleverna som lyfter upp det samlade betygssnittet.  Ett exempel: På Kastanjeskolan i Malmö, som är en friskola, är gymnasiebehörigheten närmast 100 procent. På kommunala Sofielundsskolan hundra meter bort är den däremot bara hälften.  Trots samma upptagningsområde och trots samma blandade ursprung bland eleverna. 

I en stad som är så hårt boendesegregerad och där utbildningsresultatet i ett nationellt perspektiv är så dåligt är det fria skolvalet den enda ventil för dem som vill lyfta sig både ur ett geografiskt och socialt sammanhang. Exempelvis har 40 procent av eleverna i Rosengård har gjort det genom att ha valt skolor utanför stadsdelen.

Friskolorna bryter bostadssegregationen eftersom en elev kan välja vilken som helt skola över hela stan. Att påstå något annat är helt enkelt inte sant.  Därför måste vänsterstyret i Malmö lära sig att se att friskolorna är en del av lösningen för alla stadens elever i en gemensam strävan att höja kunskap och kompetens. Och inte att med politisk makt exkludera eller försvåra dem som nyttjar sin rätt till att fritt välja skola.  

Att motarbeta och ”att jävlas”, som en rektor uttryckte det, är ovärdigt både mot friskoleleverna och personalen. Malmö är en dynamisk framtidsstad stad med 310 000 invånare och där hälften är under 35 år. Vilken potential! Malmös vänsterstyre kan bättre!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

  • Jan-Olof Bengtsson, fri skribent och fd ledarskribent och EU-korrespondent för Kvällsposten

Fler artiklar om Skola

Igår 16:20

Sämre konkurrenskraft med kommunal högskola

Göran Arrius, ordförande Saco
Igår 11:32

Kommunal högskola felaktig slutsats av Saco

Johan Persson mfl, Parlamentariska landsbygdskommittén
Igår 05:45
24 mars

Lokalt samarbete med högskolan höjer kvaliteten

Eva Nordmark
, ordförande TCO
24 mars

”Lyft frågan om statlig styrning av skolan, M”

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

Senast publicerat

Idag 16:31

Replik: Politiker ska inte styra över teaterscenerna!

Saga Axmalm , vice ordförande Liberala ungdomsförbundet Göteborg
Idag 15:40

Stoppa regeringens upphandlingslag - igen!

Carina Lindfelt & Birgitta Laurent, avdelningschef Arbetsmarknad / expert på upphandlings- och konkurrensfrågor, Svenskt Näringsliv
Idag 11:41

Låt funktionsnedsatta arbeta i omsorgen

Monica Lingegård, vd Samhall
Idag 09:12

”Skärp kraven för miljövänliga hus”

Pernilla Winnhed mfl, vd Energiföretagen Sverige

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här