Våga satsa på sociala företag

Regeringen antog 2010 en handlingsplan för sociala företag, men den behöver uppdateras. I dag bollas de arbetsintegrerande sociala företagen fortfarande mellan social-, närings- och arbetsmarknadsdepartementen. Något departement behöver ta ett samordningsansvar och på allvar erkänna hur sociala företag är ett verktyg för att nå full sysselsättning.

Enligt regeringens rapport Arbetsintegrerande sociala företag – användning och behov av statliga finansieringsstöd (Tillväxtanalys) blir arbetsintegrerande sociala företag ofta offer för godtycke eftersom hemkommunens och regionens inställning har stor betydelse för företagens villkor och möjlighet att bedriva verksamhet. I rapporten framgår att fler än hälften av de tillfrågade arbetsintegrerande sociala företagen (53 procent) menar att de offentliga stödformerna inte är anpassade till deras verklighet och ett hinder för verksamheten. Nästan fyra av tio (37 procent) uppger att attityder hos offentliga stödgivare är ett annat hinder för att få stöd med finansieringen.

De senaste två åren har de sociala företagen ökat i antal med cirka 64 företag och antalet anställda i de sociala företagen ökat med cirka 500 personer, som nu i högre grad kan försörja sig på lön istället för bidrag. Låt fler komma in på arbetsmarknaden genom att ge sociala företag ökade möjligheter till finansiering.

För att fler personer som står långt från arbetsmarknaden ska kunna komma in på arbetsmarknaden bör regeringen därför:

• Utveckla finansiella instrument hos aktörer med kunskaper om sociala företag för riktad finansiering till sociala företag.
• Ge Tillväxtverket möjlighet att utöka sin satsning på sociala innovationer och affärsutveckling för arbetsintegrerande sociala företag.

Vid en hearing i Riksdagen nyligen betonade Monica Selin från Sveriges kommuner och landsting (SKL) att arbetsintegrerande sociala företag måste växa och ges en mer framträdande roll i kommuner och regioner. SKL bekräftar att för personer med behov av flera olika stödåtgärder fyller arbetsintegrerande sociala företag en viktig funktion.

Det är också glädjande att SKL vid hearingen bekräftade att upphandlingarna bör ses över och att SKL ska stödja arbetsintegrerande sociala företag och se till att kommunernas attityder inte blir ett hinder. I dag är chansen att vinna upphandlingar för offentliga uppdrag dessvärre liten för sociala företag, eftersom lägsta pris har ett mycket större genomslag, än sociala vinster. Kommunerna behöver också utnyttja sitt handlingsutrymme då offentlig upphandling inte alltid är nödvändig.

SKL bör visa hur de stöttar arbetsintegrerande sociala företag genom att:

• Verka för ökad kunskap i stat, kommun och landsting för att kunna upphandla verksamhet med krav på sociala hänsyn med inriktning på inkludering i arbetslivet.
• Verka för att arbetsintegrerande sociala företag inkluderas i kommunala och regionala styrdokument.
• Verka för en konkret lokal och regional samverkan med arbetsintegrerande sociala företag så att individerna i företagen inte längre bollas mellan socialtjänst, arbetsförmedling och/eller försäkringskassan.

De arbetsintegrerande sociala företagen har visat sin samhällsekonomiska nytta, nu är det dags att staten och samhället återgäldar detta genom att skapa rimliga och rättvisa förutsättningar så att detta företagande ska kunna växa och utvecklas.

Annica Falk, projektledare SKOOPI, sociala arbetskooperativens intresseorganisation
Anna Carendi, generalsekreterare Coompanion företagsrådgivare
Eva Nordström, samhällspolitiskt ansvarig Arbetsgivarföreningen KFO