”Värdegrundsarbete måste bygga på verkligheten”

Värderingar. Värdegrundsdelegationen har presenterat en värdegrund med sex principer, alla med sin grund i lagstiftning och ganska självklara. Men vill man verkligen förstå och påverka värderingar behövs mer än självklarheter. Man behöver närma sig offentlig sektors praktik.
Mats Alvesson & Dan Kärreman , professorer och organisationsforskare
Annons

Värderingar är ett svårfångat fenomen men handlar om vad som ses som gott, angeläget och eftersträvansvärt. Uttalade värderingar är ofta något annat än värderingar som verkligen styr. I offentlig sektor finns två parallella spår – regleringsspåret (lagstiftning och andra regelverk) å ena sidan och värdespåret (reella värderingar, organisationskulturer) å andra sidan. Båda är viktiga. De påverkar också varandra i viss mån. Men medan den juridiska vägen väcker mycket uppmärksamhet och diskussion, brukar kulturfrågor gå mer obemärkta förbi - åtminstone fram till dess att olika etikkriser uppstår. 

De principer som är prioriterade, enligt Värdegrundsdelegationen, är demokrati, legalitet, objektivitet, fri åsiktsbildning, respekt för lika värde, frihet och värdighet samt, slutligen, effektivitet och service. Samtliga dessa värderingar har sin grund i lagstiftning, det vill säga man har stannat på regleringsspåret. 

Det är inte så konstigt. Det finns en stark benägenhet att försöka styra genom legalism och centralism. Det finns en tro att alltmer lagstiftning löser problem. Djupdyker man i offentlig praktik så hade man kanske funnit sådant som konformism, karriärism, nepotism, tystnadskultur, låt gå-anda och ibland likgiltighet inför andemeningen i lagar och regler. Att ha ryggen fri är en vanlig huvudprincip – att göra allt formellt rätt dominerar. Värdegrundsformuleringar förmår sällan fånga upp eller påverka alla dessa beteenden. Bakom en vacker värdegrund döljer sig ofta en praktik som snarare visar på motsatsen. Vilken organisation eller yrkesgrupp predikar inte höga men vaga ideal? Prat och praktik särkopplas. 

Annons

Det finns många exempel på denna särkoppling. Inte sällan är öppenhet och etik till exempel uttalade värderingar, men i praktiken förföljer man sedan oliktänkande och visselblåsare i organisationen. I skolan betonas kvalitet och kunskap, men ofta utvecklas i praktiken en acceptans för svaga arbets- och studieinsatser och fyrkantigt regelföljande. Ibland döljer sig konkreta dilemman bakom ordet i värdegrunden. Många organisationer förfäktar gemensamma värderingar och kulturell mångfald – utan att beakta den inbördes motsägelsen. 

Det ligger en stor mobilisering bakom Värdegrundsdelegationen. Totalt har över 1 300 deltagare varit engagerade i diskussionerna. Kanske är det därför man duckar för svårare frågor om kultur. 

I värdegrundsarbete - om man nu ska hålla på med sådant –  behövs inte fler abstrakta principer, utan snarare arenor för samtal kring konkreta problem ute i verksamheterna. Här behövs skarpt material. Det är i vardagen värderingarna verkligen får betydelse - när läkaren möter patienten (och kanske sjukskriver generöst), när läraren möter eleven eller föräldern (och kanske ger efter för krav på högre betyg), när handläggaren möter den bidragssökande (och kanske undgår svåra samtal). Ingen värdegrund är viktigare för en organisation än en ordentlig belysning av vad man gör och åstadkommer. Men dessa måste hanteras utifrån den icke perfekta verkligheten, inte utifrån önsketänkande om abstrakta principer, vilka redan täcks i lagstiftningen.

Vi får som vanligt positiva, till intetförpliktigande utsagor i klassisk utrednings- och byråkratanda. Mindre lyckat är även delegationens förslag om introduktionsutbildning i statsförvaltningens värdegrund. Värdegrunden är inte ett datorprogram, som går att lära sig att nödtorftigt behärska efter en eller två dagars utbildning. En dags introduktion gör vare sig till eller från, bortsett från att ge ledningen ännu en punkt att pricka av i protokollet.

Vill man undersöka verkliga problem snarare än hålla sig till det politiskt opportuna gäller det att resa frågor som: vilka värderingar dominerar de facto den här verksamheten? Vad är skillnaden mellan det önskvärda och reella? Vad håller vi egentligen på med här? Det är i dessa konkreta frågor i medarbetarnas vardag och organisationers praktik som värdegrundsdiskussionen verkligen behövs.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

  • Mats Alvesson, professor Företagsekonomiska institutionen Lunds Universitet
  • Dan Kärreman, professor Copenhagen Business School

Fler artiklar om Demokrati

Idag 05:45

”Välfärdsdebatten måste handla om medborgarna”

Lena Dahlstedt & Klara Palmberg Broryd, Nacka kommun
Igår 05:45

Ge allmänheten insyn i EU-budgeten

Max Andersson & Staffan Dahllöf, EU-parlamentariker (MP) / rapportförfattare
Igår 05:45

”Mötesplatser medel mot ungdomars utsatthet”

Lena Nyberg, generaldirektör Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF
28 mars

LUF: Låt polisstudenter utreda vardagsbrott

Joar Forsell, förbundsordförande LUF
28 mars

Nej, SKL styrs inte från Rosenbad

Lena Micko mfl, ordförande (S) SKL

Senast publicerat

Idag 06:15
Idag 05:45

”Välfärdsdebatten måste handla om medborgarna”

Lena Dahlstedt & Klara Palmberg Broryd, Nacka kommun
Idag 05:45

”Utveckla de regionala järnvägarna”

Helena Leufstadius mfl, vd Svensk kollektivtrafik

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här