”Vänstern sprider myter om lägre ingångslöner”

Integration. Det är dags för arbetarrörelsen att skruva ner retoriken och börja föra anständiga resonemang. Det är en myt att lägre ingångslöner skulle undergräva basen för den generella välfärdsstaten.
Fredrik Segerfeldt , liberal debattör, rapportförfattare Timbro
Annons

Debatten om ingångslöner och enklare jobb i efterdyningarna av den stora flyktingströmmen har varit outhärdlig att betrakta. 

En lång rad nationalekonomer, myndigheter och internationella organisationer har pekat på den krock som uppstår, när stora mängder människor med mycket låga kunskaper kommer till en arbetsmarknad med förmodligen världens högst ställda krav på kompetens. 

Inte bara har människor från länder som Syrien, Irak, Afghanistan, Eritrea och Somalia i snitt lägre formell utbildning än infödingarna. 

Annons

Enligt Långtidsutredningen – baserat på data från OECD:s undersökning PIAAC – har dessutom högutbildade personer födda i Afrika och Asien lägre kunskaper i räkning än vad lågutbildade inrikes födda har. 

Eftersom många utrikes födda inte kan prestera mer än de kostar för arbetsgivaren, ställs de utanför arbetsmarknaden och tvingas i stället leva på bidrag. 

Därför har såväl Svenskt Näringsliv som de borgerliga partierna lagt fram olika förslag om ökad lönespridning. De exakta konstruktionerna har varierat, men syftet har varit detsamma: fler människor med lägre kvalifikationer ska kunna försörja sig själva genom lönearbete.

Som jag visar i en rapporten ”Tio myter om lägre ingångslöner”, som ges ut av Timbro i dag, måndag, har svaret från vänstern varit grova överdrifter och felaktigheter. 

LO har kallat samma förslag såväl apartheid (Arbetet 8 februari) som sovjetpolitik (Aftonbladet 5 februari).

Aftonbladets kulturchef påstår att ökad lönespridning leder till diktatur (Tyskland, Storbritannien?) medan ledarskribenten i samma tidning, Ingvar Persson, drar till med Nordkorea

I ett inlägg i Dagens Samhälles debatt i frågan formulerade LO:s avtalssekreterare det som att ”lönesänkarna är ute och vevar”.

Arbetarrörelsen ger också ett förvirrat intryck i själva sakfrågan. LO:s chefekonom Ola Pettersson säger i Dagens Nyheter att sänkta ingångslöner skulle öka sysselsättningen bland utrikes födda men att det är socialt oacceptabelt. Hans företrädare, Dan Andersson, hävdar däremot att sådana reformer inte fungerar.

En av myterna är argumentet att Sverige inte har något integrationsproblem, eftersom sysselsättningsgraden bland utrikes födda är relativt hög jämfört med andra länder. Men det beror på att Sverige har hög sysselsättning generellt sett. 

Det mest relevanta integrationsmåttet är i stället utrikes föddas ställning på arbetsmarknaden i förhållande till inrikes födda. Och här kommer Sverige mycket dåligt ut.

En del i LO:s aggressiva kampanj är budskapet ”Det är din lön de vill sänka”. Det är en myt. 

Vissa förslag handlar om att skapa nya jobb som i dag inte finns. En lång rad internationella studier visar dessutom att förändringar i lägstalönerna inte påverkar lönestrukturen i övrigt. 

Dessutom går hälften av de som finns i den lägsta lönetiondelen vidare till högre löner redan inom ett år. Efter elva år är endast 3,4 procent kvar i låglönejobbet.

Ytterligare en myt är det fantasifulla påståendet att lägre ingångslöner skulle undergräva basen för den generella välfärdsstaten. 

När människor jobbar i stället för att leva på bidrag både minskar utgifterna och ökar intäkterna, vilket leder till att välfärden stärks.

En annan myt är att det bara är fattiga länder som har låglönejobb. Statsminister Stefan Löfven har fört ett häpnadsväckande sådant resonemang i DN:

”De som tror att det är låglönejobben vi ska tävla om gör ett väldigt stort misstag. Det är bara att se den mängd av länder som finns i det fältet. Vi ska inte konkurrera med låga löner för det är inte där vår konkurrenskraft ligger. Den ligger i bra produkter, både varor och tjänster, kunskapsinnehåll, snabb omställning och nya produkter.”

För det första tävlar man inte om jobb. Sverige skulle inte förlora på att fler länder blev lika rika som vi. 

För det andra finns det många länder – som Tyskland, Storbritannien och USA – med större lönespridning och bättre integration som ligger i den absoluta världstoppen när det gäller kunskap och nya produkter. 

För det tredje är det få som tror att det är i den internationellt konkurrensutsatta industrin som de nya jobben ska komma. 

Nu är det dags för arbetarrörelsen att skruva ner retoriken ett par hekto och börja föra anständiga och intellektuellt hederliga resonemang. 

Lägre ingångslöner kommer inte ensamt att lösa integrationsutmaningarna Sverige står inför och det är inte utan kostnad. 

De som motsätter sig detta behöver dock beskriva sitt alternativ på ett trovärdigt sätt i stället för att bara skrika rakt ut.

  • Fredrik Segerfeldt, författare till Timbrorapporten Tio myter om lägre ingångslöner, liberal debattör
Debatt/

Lägre ingångslöner?

Borgerliga partier och andra debattörer kräver nu sänkta ingångslöner för att nyanlända ska få jobb. LO varnar för att det leder till ökade motsättningar i samhället.
Klicka här för att delta i debatten

Dela den här debatten

Fler artiklar om Arbete

29 juni

Sociala entreprenörer leder samhället framåt

Nicklas Wallberg, executive director på SE Forum (Social Entrepreneurship Forum)
27 juni

Låt taxibranschen skapa fler jobb åt nyanlända

Mikail Yüksel , vice ordf Centerpartiet Göteborg
21 juni

Gör Stockholm till regionalt exportcentrum

Jens Sjöström & Bengt Bengtsson, landstingsråd (S) Stockholm / ordf Företagarna Stockholm
16 juni

Sjukskrivningar bör stoppas i tid

Veronica Magnusson mfl, ordförande Vision

Senast publicerat

Igår 12:14

”Ingen motsättning mellan standard och utveckling”

Peter Strömbäck & Thomas Idermark, Swedac/SIS
Igår 11:24

”Nonsensord gör mig inte mindre funktionshindrad”

Jesper Sandström, översättare, språkutbildare & funktionshindrad
Igår 10:24

”LUF är de verkliga populisterna”

Patrick Benabou & Petter A Månsby, MUF Värmland

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här