Vänstern sprider myter
om giriga friskoleägare

Skola. Vänsterpartiet sprider myten att de stora friskoleföretagen drivs i ett råbarkat vinstsyfte vars enda mål är att tjäna pengar på eleverna och skeppa vinsterna till riskkapitalisternas skatteparadis. Men en ny rapport visar att friskolornas verklighet ser helt annorlunda ut.
Cecilia Nykvist, vd friskolornas riksförbund

I de fristående skolorna tillförs ständigt resurser som stärker verksamheten. Tack vare att ägarna dels tillför egna pengar, dels återinvesterar så gott som allt överskott som verksamheten genererar, står friskolorna allt starkare och kan fortsätta att utveckla sin kvalitet.

Vid en jämförelse av resultaten i skolan är det ofta friskolor som uppvisar de högsta meritvärdena, de bästa resultaten i nationella prov och den största andelen som blir behöriga till vidare studier eller får arbete direkt efter gymnasiet. Också när man frågar de tusentals människor som dagligen arbetar eller möter verksamheten i våra skolor – elever, föräldrar och lärare – säger de att de trivs bättre, känner sig tryggare och har större inflytande jämfört med kommunala skolor.

Samtidigt hävdar bland andra Vänsterpartiet att friskolorna, och särskilt de större friskoleföretagen, bara är ute efter att tjäna pengar på eleverna, och att skolorna därför snålar och sparar in på allt, för att kunna dela ut så mycket som möjligt till sina ägare. Hur går det här ihop?

Annons

I en ny rapport har Almega studerat de tio största friskoleföretagens årsredovisningar och funnit att företagen investerar betydligt större belopp än vad vinsten uppgår till. De utdelningar av vinsten som görs är också väldigt blygsamma – endast omkring 9 procent av de sammanlagda vinsterna, under de senaste fem åren, har delats ut till ägarna. Resten har använts för att stärka företaget och verksamheten på olika sätt.

Dessa resultat går i linje med resultaten i Friskolornas riksförbunds medlemsundersökning, som vi publicerar i dag torsdag. I undersökningen har friskolorna fått svara på hur de använder en eventuell vinst. Drygt hälften av alla friskoleföretag som deltog i undersökningen – 54 procent – uppgav att de genererar ett överskott. Av dessa planerade 53 procent att investera detta i utrustning, lokaler och liknande, 28 procent tänkte satsa på att utveckla verksamhetens innehåll i form av bättre rutiner och metoder. 11 procent ville expandera – nyanställa eller öppna en ny verksamhet. Endast 6 procent angav att de ville dela ut hela eller en del av överskottet.

De skolor som inte går med vinst i dag fick också svara på vad de ville göra om de lyckades skapa ett överskott i framtiden: 48 procent ville stärka företaget, 29 procent tänkte utveckla verksamhetens innehåll, 19 procent ville expandera och endast 1 procent hoppades kunna dela ut pengar till ägarna. Dessa siffror visar att myten om giriga friskoleägare som bara vill tjäna snabba pengar på sin verksamhet inte är så mycket mer än just en myt.

De större friskoleföretagen hamnar ofta i fokus i debatten. Men de allra flesta – 86 procent – är fortfarande små, med endast en skola. I dessa företag är lönsamheten ofta ännu lägre än genomsnittet, och ägarna – som vanligen själva är rektorer eller lärare – har satsat sina egna besparingar för att kunna förverkliga sin pedagogiska dröm. I vår undersökning frågade vi var investeringskapitalet kom ifrån. 19 procent svarade att de satsat eget sparat kapital, 11 procent hade kapital i företaget eller organisationen, 14 procent hade tagit ett personligt banklån, ofta med kort återbetalningstid och den egna bostaden som säkerhet, 12 procent hade fått gåvor och donationer. Endast 4 procent hade lyckats få extern finansiering.

I den rapport som Friskolornas riksförbund presenterar vid ett seminarium i Visby i morgon fredag berättar vi om hur några av de mest tongivande friskoleföretagen arbetar med sitt systematiska kvalitetsarbete. Samtliga företag i rapporten drivs som aktiebolag, och de är alla lönsamma. Det ger en långsiktig trygghet, eftersom de har kapital att skjuta till om det skulle gå sämre något år eller i en enskild skola. Alla återinvesterar de hela eller den allra största delen av sin vinst i företaget, vilket innebär att överskottet kommer nuvarande och framtida elever till godo.

Företagens egna berättelser om sin bakgrund, sin filosofi och hur de arbetar med att ständigt stärka kvaliteten i sina skolor visar att det inte finns någon motsättning mellan att driva en skola med vinst och att erbjuda en verksamhet av mycket hög kvalitet. Inom skolan – precis som inom andra verksamhetsområden – går god kvalitet och långsiktig lönsamhet hand i hand.

  • Cecilia Nykvist, vd Friskolornas riksförbund

Ämnen i artikeln

Relaterade artiklar

30 april 2013
Fredrik Bergström och Emanuel Welander
27 februari 2012
Cecilia Nykvist
22 februari 2012
Jan-Åke Johansson
20 februari 2012
Sten Svensson
14 februari 2012
Mikaela Valtersson

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
704 har röstat hittills.

Följ den här debatten

Du får ett mejl varje gång ett nytt inlägg i denna debattråd publiceras.

Dela den här artikeln

Fler artiklar om Skola

23 april

Dumsnålhet slår mot fritidshemmen

Eva-Lis Sirén, ordförande Lärarförbundet
11 april

Lärarna pressas av orimliga krav

AnnKristin Allvin, gymnasielärare i samhällskunskap, historia och religionskunskap, Uddevalla
9 april

Låt skolan komma ut ur klassrummen

Louise Malmström m fl, ledamot (S) i riksdagens utbildningsutskott
7 april

Låt eleverna sätta betyg på lärarna

Isak Skogstad, lärarstudent Jönköping
7 april

Kommunaliseringen går inte att bortse från

Gunnar Petersén, kommunfullmäktigeledamot (V) Bergs kommun

Senast publicerat

Idag 06:28
Igår 15:11

Revisionen löser inte interna kontrollbrister

Jeppe Johansson, revisionsdelegationen SKL
Igår 12:34
Igår 11:25

Stockholm behöver Europa

Sten Nordin m fl, finansborgarråd Stockholm
Igår 05:34

Är allt våra politiker gör bara dumt och fel?

Andreas Krohn, vd Rud Pedersen Sverige

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på nätet – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Läs mer och prova