Vänstern sprider myter
om giriga friskoleägare

Skola. Vänsterpartiet sprider myten att de stora friskoleföretagen drivs i ett råbarkat vinstsyfte vars enda mål är att tjäna pengar på eleverna och skeppa vinsterna till riskkapitalisternas skatteparadis. Men en ny rapport visar att friskolornas verklighet ser helt annorlunda ut.
Cecilia Nykvist , vd friskolornas riksförbund

I de fristående skolorna tillförs ständigt resurser som stärker verksamheten. Tack vare att ägarna dels tillför egna pengar, dels återinvesterar så gott som allt överskott som verksamheten genererar, står friskolorna allt starkare och kan fortsätta att utveckla sin kvalitet.

Vid en jämförelse av resultaten i skolan är det ofta friskolor som uppvisar de högsta meritvärdena, de bästa resultaten i nationella prov och den största andelen som blir behöriga till vidare studier eller får arbete direkt efter gymnasiet. Också när man frågar de tusentals människor som dagligen arbetar eller möter verksamheten i våra skolor – elever, föräldrar och lärare – säger de att de trivs bättre, känner sig tryggare och har större inflytande jämfört med kommunala skolor.

Samtidigt hävdar bland andra Vänsterpartiet att friskolorna, och särskilt de större friskoleföretagen, bara är ute efter att tjäna pengar på eleverna, och att skolorna därför snålar och sparar in på allt, för att kunna dela ut så mycket som möjligt till sina ägare. Hur går det här ihop?

Annons

I en ny rapport har Almega studerat de tio största friskoleföretagens årsredovisningar och funnit att företagen investerar betydligt större belopp än vad vinsten uppgår till. De utdelningar av vinsten som görs är också väldigt blygsamma – endast omkring 9 procent av de sammanlagda vinsterna, under de senaste fem åren, har delats ut till ägarna. Resten har använts för att stärka företaget och verksamheten på olika sätt.

Dessa resultat går i linje med resultaten i Friskolornas riksförbunds medlemsundersökning, som vi publicerar i dag torsdag. I undersökningen har friskolorna fått svara på hur de använder en eventuell vinst. Drygt hälften av alla friskoleföretag som deltog i undersökningen – 54 procent – uppgav att de genererar ett överskott. Av dessa planerade 53 procent att investera detta i utrustning, lokaler och liknande, 28 procent tänkte satsa på att utveckla verksamhetens innehåll i form av bättre rutiner och metoder. 11 procent ville expandera – nyanställa eller öppna en ny verksamhet. Endast 6 procent angav att de ville dela ut hela eller en del av överskottet.

De skolor som inte går med vinst i dag fick också svara på vad de ville göra om de lyckades skapa ett överskott i framtiden: 48 procent ville stärka företaget, 29 procent tänkte utveckla verksamhetens innehåll, 19 procent ville expandera och endast 1 procent hoppades kunna dela ut pengar till ägarna. Dessa siffror visar att myten om giriga friskoleägare som bara vill tjäna snabba pengar på sin verksamhet inte är så mycket mer än just en myt.

De större friskoleföretagen hamnar ofta i fokus i debatten. Men de allra flesta – 86 procent – är fortfarande små, med endast en skola. I dessa företag är lönsamheten ofta ännu lägre än genomsnittet, och ägarna – som vanligen själva är rektorer eller lärare – har satsat sina egna besparingar för att kunna förverkliga sin pedagogiska dröm. I vår undersökning frågade vi var investeringskapitalet kom ifrån. 19 procent svarade att de satsat eget sparat kapital, 11 procent hade kapital i företaget eller organisationen, 14 procent hade tagit ett personligt banklån, ofta med kort återbetalningstid och den egna bostaden som säkerhet, 12 procent hade fått gåvor och donationer. Endast 4 procent hade lyckats få extern finansiering.

I den rapport som Friskolornas riksförbund presenterar vid ett seminarium i Visby i morgon fredag berättar vi om hur några av de mest tongivande friskoleföretagen arbetar med sitt systematiska kvalitetsarbete. Samtliga företag i rapporten drivs som aktiebolag, och de är alla lönsamma. Det ger en långsiktig trygghet, eftersom de har kapital att skjuta till om det skulle gå sämre något år eller i en enskild skola. Alla återinvesterar de hela eller den allra största delen av sin vinst i företaget, vilket innebär att överskottet kommer nuvarande och framtida elever till godo.

Företagens egna berättelser om sin bakgrund, sin filosofi och hur de arbetar med att ständigt stärka kvaliteten i sina skolor visar att det inte finns någon motsättning mellan att driva en skola med vinst och att erbjuda en verksamhet av mycket hög kvalitet. Inom skolan – precis som inom andra verksamhetsområden – går god kvalitet och långsiktig lönsamhet hand i hand.

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
704 har röstat hittills.

Fler artiklar om Skola

23 oktober

"Panikutryckning hjälper inte skolan"

Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund
23 oktober
22 oktober

Låt tiggarnas barn gå i svensk skola

Micael Grenholm, Stefanushjälpen
21 oktober

Senast publicerat

24 oktober

"Kaplan har aldrig försvarat våld"

Gösta Hultén, Charta 2008
24 oktober
24 oktober

Slopad nolltolerans ökar risken för klotter

Per Forsling m fl, Fastighetsägarna
24 oktober

Ekonomiska intressen får inte styra val av hörapparat

Pia Uhlin, leg audionom och ordförande i Svenska Audiologiska Sällskapet

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här