Välfärden och valfriheten
går hand i hand

Skola. Valfriheten är numera en självklar del av den svenska välfärdsmodellen, visar tydliga siffror från en opinionsundersökning. Men arbetet för att utveckla och stärka både välfärden och valfriheten måste fortsätta inom skolan, vården och omsorgen.
Edvin Alam , ledamot (M) utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Sollentuna

I år är det tjugo år sedan riksdagen klubbade igenom friskolereformen. Genom det beslutet förändrades den svenska välfärdsmodellen från att enbart vara en föregångsmodell för vänstern i omvärlden till att även bli en föregångare för högern.

Jag har hört spännande historier om hur människor som kämpade för valfrihet kallades för alltifrån önsketänkare till extremister. Skepsisen mot valfriheten fanns inte bara inom vänstern, den fanns även inom flera partier höger om blockgränsen. Trots de senaste årens valfrihetsreformer och starka stöd till för vår välfärdsmodell finns det två utmaningar som vi måste hantera: Dels har valfriheten och tillgången till god välfärd inte kommit alla till del och dels har medborgarna höga krav på mer valfrihet och bättre välfärd.

I dag är valfriheten inte en självklarhet utan en rättighet. Den är kärnan i den svenska välfärdsmodellen. En undersökning gjord av Demoskop visar att över 90 procent av väljarna tycker det är rätt med valfrihet inom välfärden. 74 procent tycker att välfärden blir bättre av fler utförare än färre och 97 procent vill hellre ha enhetliga nationella regler för äldreomsorgen än att lokala hövdingar ska kunna sätta käppar i hjulet.

Annons

Valfrihetsförespråkare måste göra mer för att säkerställa att valfriheten och tillgången till god välfärd inte bara kommer människor med god ekonomi och hög utbildningsbakgrund tillgodo. Människor med den bakgrunden har bättre förutsättningar att välja och ställa krav på hög kvalitet än människor med sämre ekonomi och låg utbildningsbakgrund.

För att alla ska kunna välja och ha tillgång till god välfärd behövs en kontinuerlig reformagenda. Exempel på reformer som behövs är förbättrade valsystem, ett nationellt studie- och yrkesvägledarlyft inom grundskolan så att fler kan göra medvetna val, att fler landsting inför sjukvårdscoacher så att våra mest sköra kan få rätt vård i rätt tid samt att informationen blir mer tillgänglig för människor som precis anlänt till Sverige så att de kan välja och ställa krav på högre kvalitet och bättre service.

Svenska folket vill ha mer valfrihet, både när det gäller att välja verksamhet efter behov men även för att kunna planera sin välfärd. De nya valfrihetsreformerna måste vara inriktade på att ge mer makt åt människor och ge dem möjlighet att planera sin välfärd. Varför vänta till att man har åldern inne för att få möjlighet att välja och bestämma över sin äldreomsorg? På samma sätt som vi fått ökad makt att styra över våra pensioner bör det vara en självklarhet för människor att redan i yngre dagar kunna planera och bestämma över sin ålderdom.

Varför inte ge fler familjer till grundskoleelever verktyg och möjligheter att göra medvetna val? I Finland får grundskoleelever som är osäkra på vad de vill göra i framtiden möjligheten att mellan 6-12 månader bekanta sig med olika yrken och utbud av studier. Innehållet är individuellt för att tillgodose varje enskild elevs behov. Ett liknande system skulle stärka valfriheten, leda till högre kvalitet och att fler elever når kunskapsmålen i den svenska skolan.

Det fantastiska med vår välfärdsmodell är att den är föränderlig samtidigt som den har stärkt Sverige under såväl goda som svåra tider. Låt oss därför rikta blicken framåt för att fortsätta utveckla modellen som gjort Sverige till ett föregångsland.

  • Edvin Alam, ledamot (M) Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden, Sollentuna

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
989 har röstat hittills.

Fler artiklar om Skola

12 september

Barnen offras när Stockholm växer

Maria Ljuslin m fl, Föräldranätverket - Får barnen plats i Stockholms stad?
12 september

Barnen offras när Stockholm växer

Maria Ljuslin m fl, Föräldranätverket - Får barnen plats i Stockholms stad?
12 september

Barnen offras när Stockholm växer

Maria Ljuslin m fl, Föräldranätverket - Får barnen plats i Stockholms stad?
12 september

Inte bara skolresultaten som är bättre i Finland

Mattias Hallberg m fl, Sveriges Elevkårer
12 september

"Missa inte att satsa på lärarutbildningen"

Tomas Selin, Lärarförbundet Student

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på nätet – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Läs mer och prova