Ungdomar väljer bort
yrken i offentlig sektor

Skola. Arbetsgivarna inom kommuner och landsting måste ta varningssignalerna från ungdomarna på allvar, annars stundar snart ett akut personalunderskott i vården och skolan.
Metta Fjelkner , ordförande Lärarnas Riksförbund

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) hävdar i en ny rapport att unga är intresserade av att välja så kallade välfärdsyrken. Vid en jämförelse av ungdomarnas intresse för olika branscher kommer de som oftast är offentligt finansierade ut sämst, men bland dem kommer ändå arbete i skola eller förskola främst. Ungdomarna är minst intresserade av välfärdsyrken av omsorgskaraktär.

Jag menar att en del av skolans problem har sin grund i de kommunala arbetsgivarnas inställning till skola och utbildning, som alltför länge setts som huvudsakligen handla om omsorg. Visserligen är det av omsorg om både elever och samhälle som skolan utbildar uppväxande släkten. Men det är inte omsorgen som är uppdraget i läraryrket.

De kommunala huvudmännen har på olika sätt under 90-talet också eftersträvat en ”enhetslärare”, lätt att placera in var som helst mellan den omsorgstunga förskolan och den utbildningstunga gymnasieskolan. Något som framöver är omöjligt då lärare måste vara behöriga för skolform och ämne – samt vara legitimerade. Utbildningsuppdraget är i fokus och eleverna ska både trivas och få användbara kunskaper.

Annons

Välfärdsyrkena i skola, vård och omsorg är viktiga för vårt samhälle. Emellertid är det inte samma sak att ansvara för omsorgen för en treåring som att utbilda en trettonåring eller myndig nittonåring. Eller att arbeta med omsorg av en demenssjuk 93-åring. Det är olika, men lika viktiga, uppdrag. Och vi behöver rätt personer i omsorgen, i vården – och i skolan.

SKL har låtit Ungdomsbarometern undersöka ungdomarnas inställning till välfärdssektorn och till några av de yrken som finns inom det som benämns som välfärdssektorn. 60 procent av de tillfrågade säger att de kan jobba där. Knappa hälften av de tillfrågade ungdomarna kan tänka sig att arbeta som lärare eller förskollärare och en tredjedel som sjuksköterska.

När SKL låter lista vad de unga förknippar med jobben i välfärdssektorn blir svaren i rangordning:
1.  Möjligheter att få ”göra skillnad” och hjälpa andra.
2.  Möjlighet att få träffa mycket människor i sitt arbete.
3.  Trevliga kollegor och bra stämning på arbetsplatsen.
4.  Trygg och säker anställning.
5.  Jämställdhet och mångfald.
6.  Schyssta arbetsvillkor och andra förmåner.
7.  Balans mellan arbete och fritid/familj.

Ingenstans nämns viljan att undervisa och lära ut, att förmedla kunskap och hjälpa eleverna att växa med kunskap. Det som är en av de viktigaste drivkrafterna i läraryrket.

Enligt SKL är ett problem att ungdomarna har ”felaktiga uppfattningar” när de förknippar sektorn med ”låg lön, dåliga karriärmöjligheter och dålig arbetsmiljö”, som SKL:s VD Håkan Sörman uttrycker det.

Men SKL inser nog egentligen grundproblemet då man nyligen gjort ett unikt försök att få kommunerna att satsa på läraryrket. I ett brev till alla kommunstyrelseordförande i landet uppmanas de att följa det nya läraravtalet och ge lärarna högre löneökningar än andra. Orsaken till detta är att lärarnas löner i grundskolan och gymnasieskolan under lång tid har halkat efter andra jämförbara akademikeryrken.

SKL påstår i sin rapport att det intresse som finns för läraryrket bland dagens ungdomar är tillräckligt för att fylla det framtida lärarbehovet. Samtidigt ser vi i rapporten att det är en tydlig skillnad mellan att kunna tänka sig att arbeta som lärare och att se detta som ett långsiktigt yrkesval. Endast drygt tio procent svarar det senare. Vem skulle lägga fyra till fem års högskolestudier på något de vill pröva en begränsad tid?

Vi ser istället att ungdomar och studenter väljer bort lärarutbildningen på högst rationella grunder. Fakta som Lärarnas Riksförbund har lagt fram i rapporten Allt annat än lärare visar att:

* Var fjärde gymnasieelev som tänker söka sig vidare till högskola och universitet har övervägt att söka lärarutbildningen, men endast tre procent tror att de kommer att göra det.
* De huvudsakliga skälen till att gymnasieeleverna väljer bort lärarutbildningen och läraryrket är för att de inte är lockade av yrket, inte är intresserade av att undervisa, inte anser att lönen är tillräckligt hög, inte anser att villkoren matchar den långa utbildningen samt att det är dålig arbetsmiljö.

Trots flera larmrapporter om akut brist på arbetskraft inom välfärdssektorn i framtiden säger sig alltså Sveriges kommuner och landsting, SKL, se ljust på möjligheterna rekryteringen av bland annat lärare.

Vi vet dock att den låga lönen, höga arbetsbelastningen och arbetsmiljön skrämmer bort många sökande. Ämneslärare i grund- och gymnasieskolan vill leda och undervisa och för att locka nya lärare måste möjligheterna till detta förbättras och undervisningsuppdraget uppvärderas.

Lärarnas kompetens har stor betydelse för elevernas resultat. Varje ny lärare måste ha kunskaper anpassade till arbetsuppgifterna - som är olika i olika delar av skolan. De ska uppskattas för sitt yrkesval och lärare ska känna att det är värt att stanna kvar i yrket.

Då kan också de bäst lämpade, och som vill arbeta med undervisningen, lockas till läraryrket.

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
675 har röstat hittills.

Fler artiklar om Skola

13 juli

Björklund, sluta svartmåla lärarstudenterna!

Anders Eriksson, statstjänsteman och utbildad gymnasielärare
11 juli

Myt att Jan Björklund styr svensk skola

Ulf Lindelöw & Thomas Beckman, författare
2 juli

Fel politiker syns och tar ansvar i skoldebatten

Bo Jansson m fl, Lärarnas Riksförbund
2 juli

En vinstdebatt utan vinnare

Alice Teodorescu
28 juni

Sviktande läsförmåga inte bara en fråga för skolan

Bo Jansson m fl, Lärarnas Riksförbund

Senast publicerat

Idag 15:18
Idag 12:35

Kommunalpolitikerna springer fastighets- och byggföretagens ärenden

Richard Murray m fl, ordförande Förbundet för Ekoparken
21 juli

PR-strategens råd: 10 tips till politiska twittrare

André Assarsson, chefsstrateg (M)
21 juli

Stockholms allergivård håller på att haverera

Pär Gyllfors m fl, specialist i Allergologi

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på nätet – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Läs mer och prova