Tydligare regler för skolpengen krävs

Skola. Transparensen i många skolpengsbeslut är alltför dålig. Följden blir en mängd onödiga och kostsamma rättsprocesser, som kan undvikas genom bättre direktiv till kommunerna.
Cecilia Nykvist m fl , vd Friskolornas riksförbund
Annons

Skolpengen ska beräknas så att fristående och kommunala skolor får lika villkor. Pengarna ska alltså följa eleven; det ska vara kostnadsneutralt om en elev väljer fristående eller kommunal förskola och skola. För att både den fristående verksamheten, och en domstol för det fall att beslutet överklagas, ska kunna avgöra om pengbeloppet är beräknat på lika villkor, krävs ett tydligt underlag som visar hur kommunen kommit fram till det beslutade beloppet. Just denna transparens var en av de viktigaste grunderna för de skolpengsregler som infördes den 1 januari 2010.

Men en genomgång gjord av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) visar att mer än en femtedel av alla överklaganden av skolpengsbeslut – 175 fall på två år – sker på grund av otydliga underlag, eller på annat sätt oklara beslut. Friskolornas riksförbunds undersökning, från maj 2011, visar på samma tendens. Den tydlighet lagen skulle åstadkomma, just för att undvika dagens tolkningssvårigheter och därmed kostsamma och tidskrävande rättsprocesser, har alltså inte uppnåtts.

Nuvarande lagstiftning kräver bara att kommunen redovisar vilka poster som man har räknat med i skolpengsbeloppet, men inte vilka kostnader som har dragits bort, till exempel för administration. Andra utgifter, exempelvis för bibliotek eller idrottsanläggningar, kan redovisas i andra nämnders budgetar och på så sätt hamna utanför skolbudgeten. Kommunerna försöker i de allra flesta fall att göra rätt och följa de direktiv som finns, men det finns också exempel på kreativa metoder att flytta kostnader, i syfte att kunna sänka skolpengen.

Annons

Men det är alltså inte alls säkert att ett överklagande beror på att kommunen räknat fel eller avsiktligt undandragit kostnader – det går bara inte att säkert veta att skolpengen är beräknad på lika villkor, om det inte finns en möjlighet till jämförbarhet i underlaget. I frustration över att inte kunna få en ordentlig redovisning av beräkningen, har flera friskolor begärt ut ett stort antal dokument för att själva kunna se hur pengen räknats ut. Detta har lett till ett stort merarbete för både de fristående skolorna och för kommunerna, som tvingas lägga ned tid på att ta fram och gå igenom handlingarna.

En ytterligare svårighet är att de flesta domstolar tyvärr tycks ha fastnat för formuleringen i förarbetena att ett ”minimikrav” är att moms- administrations- samt lokalkostnader ska redovisas. Just dessa kostnader är bland de minst relevanta i sammanhanget, eftersom både moms och administration ersätts enligt en schablon, och lokalkostnader ska beräknas utifrån kommunens genomsnittskostnad.

Vi vill att reglerna förändras, så att det tas fram en modell som underlättar arbetet för både kommunerna och de fristående verksamheterna. Modellen skulle på ett enkelt sätt visa hur beräkningen av skolpengen gått till och förbättra jämförbarheten mellan kostnaderna i den kommunala verksamheten och den peng den fristående förskolan eller skolan får.

Det skulle innebära att både kommunerna och friskolorna slipper det merarbete, och därmed också kostnader de onödiga rättsprocesserna innebär. Pengar som i stället skulle kunna gå direkt till skolverksamheten. Då först skulle också lagens intention om tydlighet och lika villkor uppfyllas.

Fler artiklar om Skola

24 augusti

Kräv närvaro i skolan för att betala ut barnbidrag

Magdalena Schröder mfl, MUF Stockholm
24 augusti

Här har du kraven på nye ministern, Löfven!

Tobias Krantz & Johan Olsson, utbildningspolitisk expert Svenskt Näringsliv
24 augusti

Rekrytera lärare från andra EU-länder

Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund
23 augusti

Svenska elever behöver mer idrott, Fridolin

Christer Nylander , vice ordförande (L) i utbildningsutskottet

Senast publicerat

Igår 15:19

Ge singlar verklig rätt att bli föräldrar

Sophia Nilsson & Linnea Hansson, föreningen Femmis
Igår 11:49

Ställ högre krav på utländsk tandteknik

Gunilla Krieg & Olle Sahlin, ombudsman Unionen / ordf Sveriges Tandteknikerförbund
Igår 05:45

”Mediekrisen gynnar SD i kommunerna”

Annika Hamrud, frilansjournalist och författare
Igår 05:45

Våga berätta om svenska normer

Mustafa Panshiri, polis och integrationsföreläsare
Igår 05:30

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här