Tydligare regler för skolpengen krävs

Skola. Transparensen i många skolpengsbeslut är alltför dålig. Följden blir en mängd onödiga och kostsamma rättsprocesser, som kan undvikas genom bättre direktiv till kommunerna.
Cecilia Nykvist m fl, vd Friskolornas riksförbund

Skolpengen ska beräknas så att fristående och kommunala skolor får lika villkor. Pengarna ska alltså följa eleven; det ska vara kostnadsneutralt om en elev väljer fristående eller kommunal förskola och skola. För att både den fristående verksamheten, och en domstol för det fall att beslutet överklagas, ska kunna avgöra om pengbeloppet är beräknat på lika villkor, krävs ett tydligt underlag som visar hur kommunen kommit fram till det beslutade beloppet. Just denna transparens var en av de viktigaste grunderna för de skolpengsregler som infördes den 1 januari 2010.

Men en genomgång gjord av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) visar att mer än en femtedel av alla överklaganden av skolpengsbeslut – 175 fall på två år – sker på grund av otydliga underlag, eller på annat sätt oklara beslut. Friskolornas riksförbunds undersökning, från maj 2011, visar på samma tendens. Den tydlighet lagen skulle åstadkomma, just för att undvika dagens tolkningssvårigheter och därmed kostsamma och tidskrävande rättsprocesser, har alltså inte uppnåtts.

Nuvarande lagstiftning kräver bara att kommunen redovisar vilka poster som man har räknat med i skolpengsbeloppet, men inte vilka kostnader som har dragits bort, till exempel för administration. Andra utgifter, exempelvis för bibliotek eller idrottsanläggningar, kan redovisas i andra nämnders budgetar och på så sätt hamna utanför skolbudgeten. Kommunerna försöker i de allra flesta fall att göra rätt och följa de direktiv som finns, men det finns också exempel på kreativa metoder att flytta kostnader, i syfte att kunna sänka skolpengen.

Annons

Men det är alltså inte alls säkert att ett överklagande beror på att kommunen räknat fel eller avsiktligt undandragit kostnader – det går bara inte att säkert veta att skolpengen är beräknad på lika villkor, om det inte finns en möjlighet till jämförbarhet i underlaget. I frustration över att inte kunna få en ordentlig redovisning av beräkningen, har flera friskolor begärt ut ett stort antal dokument för att själva kunna se hur pengen räknats ut. Detta har lett till ett stort merarbete för både de fristående skolorna och för kommunerna, som tvingas lägga ned tid på att ta fram och gå igenom handlingarna.

En ytterligare svårighet är att de flesta domstolar tyvärr tycks ha fastnat för formuleringen i förarbetena att ett ”minimikrav” är att moms- administrations- samt lokalkostnader ska redovisas. Just dessa kostnader är bland de minst relevanta i sammanhanget, eftersom både moms och administration ersätts enligt en schablon, och lokalkostnader ska beräknas utifrån kommunens genomsnittskostnad.

Vi vill att reglerna förändras, så att det tas fram en modell som underlättar arbetet för både kommunerna och de fristående verksamheterna. Modellen skulle på ett enkelt sätt visa hur beräkningen av skolpengen gått till och förbättra jämförbarheten mellan kostnaderna i den kommunala verksamheten och den peng den fristående förskolan eller skolan får.

Det skulle innebära att både kommunerna och friskolorna slipper det merarbete, och därmed också kostnader de onödiga rättsprocesserna innebär. Pengar som i stället skulle kunna gå direkt till skolverksamheten. Då först skulle också lagens intention om tydlighet och lika villkor uppfyllas.

  • Cecilia Nykvist, vd Friskolornas riksförbund
  • Gudrun Rendling, förbundsjurist, Friskolornas riksförbund

Ämnen i artikeln

Relaterade artiklar

12 december 2013
Claes Nyberg
29 augusti 2013
Johan Enfeldt
8 januari 2013
Anders Andersson
23 november 2012
Cecilia Nykvist med flera
12 april 2012
Cecilia Nykvist mfl

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
585 har röstat hittills.

Följ den här debatten

Du får ett mejl varje gång ett nytt inlägg i denna debattråd publiceras.

Dela den här artikeln

Fler artiklar om Skola

11 april

Lärarna pressas av orimliga krav

AnnKristin Allvin, gymnasielärare i samhällskunskap, historia och religionskunskap, Uddevalla
9 april

Låt skolan komma ut ur klassrummen

Louise Malmström m fl, ledamot (S) i riksdagens utbildningsutskott
7 april

Låt eleverna sätta betyg på lärarna

Isak Skogstad, lärarstudent Jönköping
7 april

Kommunaliseringen går inte att bortse från

Gunnar Petersén, kommunfullmäktigeledamot (V) Bergs kommun
3 april

Stolligheten kring skolan är global

Per Åhlström, Författare och debattör

Senast publicerat

Idag 11:39

Varningar om läkarna på akuten missar kärnfrågan

Emma Spak m fl, ordförande SYLF
Idag 06:11

Sätt de äldre i centrum för hemtjänsten

Heike Erkers m fl, ordförande Akademikerförbundet SSR
Igår 14:08
Igår 11:27

Välkommen in i matchen för fler jobb, Roger Mogert (S)

Ulla Hamilton, borgarråd (M) Stockholm
Igår 05:30

Tågexperter: Den svenska järnvägen har havererat

Åke Nilsson m fl, fd vd Asea Traction AB

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på nätet – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Läs mer och prova