Tvinga fram ett socialt
ansvar i upphandlingar

Upphandling. Varje år sker upphandlingar för mångmiljardbelopp. Hur de går till och vilka värderingar som styr dem är alltså i högsta grad en samhällsangelägenhet. Därför bör upphandlingar användas som ett verktyg för att ta sociala hänsyn.
Marcela Mella-Rinderud , koordinator Tema Likabehandling
Annons

Diskriminering är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder. Förbudet gäller bland annat arbetslivet, utbildningsväsendet eller när någon tar del av en tjänst eller vara.

Arbetsgivare har alltså ett ansvar för att inte diskriminera arbetstagare. Alla arbetsgivare i Sverige har dessutom ett ansvar att aktivt förebygga diskriminering som har samband med kön, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Trots att detta är reglerat i lagen är det många arbetsgivare som struntar i att arbeta med att förebygga diskriminering, eller som faktiskt bryter mot diskrimineringsförbudet. Ett verktyg för förändring är att i upphandlingar ställa krav på att företag ska följa diskrimineringslagen, med kännbara påföljder för den som inte lever upp till kravet.

Upphandling bör även användas på andra sätt – att arbeta för lika rättigheter och möjligheter kan och bör vara bredare än att bara följa lagen. Rätt utformad kan upphandling driva på utvecklingen för ett jämlikt samhälle.

Annons

Ett exempel är att ställa krav på upphandlade företag att de tillhandahåller tjänster som är tillgängliga för alla oavsett funktionsförmåga. Ett annat exempel är krav på att ett företag arbetar med att jämställdhetsintegrera sina tjänster. Med det menas att jämställdhetsperspektivet integreras i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av tjänsten. Konsekvenserna av hur förslag kan tänkas utfalla för kvinnor respektive män ska analyseras. Ett tredje exempel kan vara att ställa krav på att företaget arbetar aktivt för att anställa ett visst antal personer som är underrepresenterade i företaget och på arbetsmarknaden i övrigt. Det kan handla om personer med funktionsnedsättning eller personer med en viss etnisk tillhörighet, som ofta blir diskriminerade på arbetsmarknaden. På detta sätt kan upphandling användas för att lyfta sociala hänsyn och få till stånd en samhällsförändring.

Genom att myndigheter i upphandlingsprocessen till exempel kräver att leverantörer ska följa diskrimineringslagen, sätts press på företagen att faktiskt arbeta med frågor som rör lika rättigheter och möjligheter. I synnerhet om leverantören annars riskerar att förlora kontraktet. Offentliga upphandlingar är attraktiva eftersom det handlar om både stora och säkra pengar. Enligt Konkurrensverket omfattar enbart den offentliga sektorns upphandlingar 450 - 535 miljarder kronor per år, vilket motsvarar mellan 15,5 och 18,5 procent av BNP. Enligt Dagens Samhälles rapport Den Offentliga Marknaden 2012 uppgår summan för offentliga inköp till 860 miljarder kronor. Det är våra skattepengar det handlar om. Även inom den privata sektorn omsätts ansenliga belopp. Hur upphandlingar går till och vilka värderingar som styr dem är alltså i högsta grad en samhällsangelägenhet.

Många uttrycker osäkerhet kring vad som är tillåtet när det kommer till upphandling. Den praxis som utvecklats i Sverige innebär en mycket snäv tolkning av regelverket vilket lett till att sociala hänsyn sällan beaktas. Det är lätt att gå vilse i regelverket och många tror felaktigt att EU-direktiven närmast förbjuder andra hänsyn än strikt ekonomiska. Detta har lett till att Sverige, som ofta slår sig för bröstet internationellt när det kommer till frågor som rör mänskliga rättigheter, faktiskt är en av de sämsta i klassen när det gäller sociala hänsyn i upphandlingar. Tema Likabehandling, som är en av Europeiska socialfondens fem temagrupper, anser därför att det är mycket angeläget att den pågående Upphandlingsutredningen föreslår att regelverket tydliggör att det är tillåtet – och prioriterat – att arbeta med lika rättigheter och möjligheter i upphandling.

Tema Likabehandling har nu tagit fram skriften Upphandling eller nerköp? – Att använda upphandling som verktyg för lika rättigheter och möjligheter där vi går igenom möjligheterna för upphandlare att redan nu lägga in krav på att leverantörerna till exempel har kunskap i diskrimineringsfrågor. Ett exempel är Krokoms kommuns Pilotmodell för företagshälsovård i Jämtlands län som finansierats av Europeiska socialfonden. Kommunen hade som arbetsgivare höga ohälsotal och påtagliga könsskillnader i dessa. Eftersom dubbelt så många kvinnor som män var sjukskrivna ställdes krav på genusperspektiv när kommunen upphandlade sin företagshälsovård.

Resultatet från projektet visar inte bara att kunskapen om genusperspektiv på hälso- och sjukvård höjdes hos de leverantörer som ville vara med och lägga anbud på företagshälsovården. Deras interna arbete med jämställdhet förbättrades också. Dessutom sänktes sjuktalen i Krokoms kommun.

Tema Likabehandling menar att det inte finns några ursäkter för myndigheter och stora företag att inte ta sin del av vårt gemensamma ansvar för samhällsförändring och mänskliga rättigheter. Det är fullt möjligt att ställa krav på lika rättigheter och möjligheter vid upphandling – så gör det!

Fler artiklar om Upphandling

24 maj

Försämrat företagsklimat hot mot jobb och välstånd

Christer Östlund, ansvarig kommunrelationer Svenskt Näringsliv
24 maj

Nu är rätt läge för satsningar på infrastrukturen

Britta Lejon & Peter Lennartsson, Fackförbundet ST
20 maj

Oklar vinst när kommuner tar över varudistributionen

Håkan Åkerström, vd Martin & Servera
12 maj

Ställ högre krav på taximarknaden

Patrik Olofsson & Pia Ortiz Venegas, sekr Transportarbetareförbundet, Taxisektionen
4 maj

Svenska modellen hotas av nya upphandlingsregler

Peter Jeppsson & Niklas Beckman , Svenskt Näringsliv

Senast publicerat

Igår 14:32

Omställning till fossilfria bussar kräver stabila regler

Anna Grönlund & Helena Leufstadius , vice vd Sveriges Bussföretag / vd Svensk Kollektivtrafik
Igår 12:55

Positiva känslor gör lärandet enklare

Melanie Malmgren, elev i årskurs åtta i Fjällenskolan, Järfälla
Igår 11:38

"Dåliga" skolor ska inte finnas, de ska åtgärdas

Lars Leijonborg, ordförande Friskolornas riksförbund
Igår 10:43

Politikernas besök till vissa moskéer misstolkas

Sameh Egyptson, islamolog Lunds universitet
Igår 10:20

Kritiken mot Academedia en tankevurpa av stora mått

Paula Hammerskog, kommunikationsdirektör Academedia

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här