Toppstyrning och kontroll underminerar välfärden

Demokrati. Mål- och resultatstyrningen har lett till att anställda i den offentliga sektorn fått minskat inflytande över sin arbetssituation. Som studentföreträdare för professionsförbunden räds vi ett framtida yrkesliv präglat av kontroll, uppföljning och utvärdering. Lita på vårt goda omdöme istället, skriver representanter för Saco Studentråd, Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening och Medicine Studerandes Förbund.
Johannes Danielsson med flera , ordförande Saco Studentråd
Annons

När mål- och resultatstyrningen inom offentliga sektorn infördes under 1980-talet var målet att öka effektiviteten och ansvarsutkrävandet i en stat som upplevdes som uppsvälld och ineffektiv. Botemedlet som föreskrevs var grundat i ekonomisk teori och bestod av marknadsmodeller, konkurrensutsättning, kundtänk och valfrihet inom offentliga sektorn. Sverige anammade denna nya styrmodell, som kallas New Public Management (NPM).

En viktig slutsats inom NPM och dess ekonomiska teorier är att professionernas inflytande ska begränsas. Annars får professionerna, genom sitt informationsövertag, en förhandlingsposition som vilken rationell aktör som helst skulle missbruka för att få större budget och högre lön.

Ingen politiker skulle motivera reformerna på det sättet. Men precis som föreskrivits har professionernas inflytande kringskurits markant av NPM – genom ekonomiska incitamentssystem, kontroll och krav på uppföljning. Därför är vi bekymrade. Utvecklingen innebär att våra utbildningars fokus på gott omdöme och professionalism får allt mindre relevans i våra framtida yrkesliv inom offentlig sektor.

Annons

I skolan fick NPM stort genomslag. I dag kan vi se konsekvenserna av detta. Dokumentation tar tid från att planera undervisning och upplevs som viktigare än lektionernas innehåll. Decentraliserad styrning och ekonomiska incitament kopplade till elevernas prestation försvårar lärarnas förhållande till elever och arbetsgivare. Skolinspektionen låter inspektörer utan lärarutbildning säga hur undervisningen ska bedrivas. Trots att vi utbildas i det, är det inte längre professionen som definierar vad kvalitet i arbetet är.

Även inom sjukvården är genomslaget tydligt. Utfallet av prissystem, ekonomiska morötter och uppföljningskrav har beskrivits i upprörande artikelserier. Knappast någon kan säga att det blivit lyckat.

Inom läkarutbildningen fokuserar man på ett patientcentrerat arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Men på arbetsplatsen passar den professionella handläggningen inte in i ekonomiska ersättningssystem. Patienter är inte längre individer med specifika behov, utan reduceras till produkter med olika lönsamhetspotential.

Lärare och läkare är två av många professioner inom offentlig sektor där glappet mellan utbildningens innehåll och yrkesrollen vuxit i och med mål- och resultatstyrningen. Lärarens och läkarens produktivitet anses viktigare än professionskunskapen som vi utbildas i. Ger det bättre resultat och effektivare användning av skattemedel? Vi menar att så inte är fallet.

I många verksamheter är gott omdöme den viktigaste egenskapen hos en tjänsteman. Men gott omdöme kan inte mätas, kvantifieras eller utvärderas. Gott omdöme får man genom utbildning och erfarenhet. Låt oss blivande akademiker tro på en framtid i en offentlig sektor där samhället litar på och värderar vår kompetens och professionalism. Det är en ödesfråga för den svenska välfärden.

Fler artiklar om Arbete

9 juli

Regeringen tillfreds med en miljon i utanförskap?

Elisabeth Svantesson & Johan Forssell, talespersoner (M)
8 juli

Digitaliseringen ställer krav på ny lagstiftning

Erik Lakomaa, forskare vid Handelshögskolan
8 juli

MP: Så får fler asylsökande arbete från dag ett

Maria Ferm , talesperson migration (MP)
6 juli

KD: Så snabbar vi på integrationen

Desirée Pethrus, integrationspolitisk talesperson (KD)
5 juli

Krafttag krävs för att digitalisera vården

Carin Landsmer mfl, External Affairs Director, Eli Lilly Sverige

Senast publicerat

16 juli
15 juli

”Förhastade slutsatser om Migrationsverkets arbete”

Magnus Gustavsson & Kenneth Karlsson, Migrationsverket
15 juli

”Behövs en saklig debatt om surrogatmödraskap”

Terese Rustas mfl, Föreningen för surrogatmödraskap
14 juli

Så bygger vi ett sant pluralistiskt samhälle

Jacob Rudolfsson, Svenska Evangeliska Alliansen

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här