TCO: ”Sluta blockera en nödvändig utveckling”

Arbete. För att möjliggöra vidareutbildning och kompetensutveckling för yrkesverksamma måste högskolan få ett omställningsuppdrag. TCO har tre förslag på hur resursfördelningen kan förändras så att Sverige kan fortsätta vara ett konkurrenskraftigt land med hög tillväxt.
Eva Nordmark , ordförande TCO
Annons

Arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Globalisering, ny teknik och digitalisering gör att det som var välkänt igår byts ut mot något nytt imorgon. För att följa med i utvecklingen höjs eller förändras kunskapskraven i många yrken men alltför sällan hinner individer uppgradera sin kunskap i motsvarande utsträckning och tempo. 

TCO har låtit SCB fråga yrkesverksamma tjänstemän om vidareutbildning, och 44 procent svarade att de tror sig behöva kompetensutveckling som de inte kan räkna med att få av sin arbetsgivare. Samtidigt upplever många arbetsgivare att det är svårt att hitta välutbildad arbetskraft med rätt kompetens. Även om viljan till vidareutbildning och kompetensutveckling finns, både från individer och arbetsgivare, är det inget man kan få över en natt. Privatekonomi, tidsbrist och logistik sätter ofta käppar i hjulet. 

I Sverige finns drygt två miljoner tjänstemän, de allra flesta yrkesverksamma och de återfinns i samhällsbärande yrken. Genom satsningar på vidareutbildning för denna stora grupp kan matchningsproblematiken på arbetsmarknaden minska och tillväxten öka.

Annons

REPLIK: Lokalt samarbete med högskolan stärker kvaliteten. 

Även om de flesta tjänstemän efterfrågar högskoleutbildning är det dock inte traditionell högskoleutbildning som efterfrågas utan flexibla former som går att kombinera med arbete, exempelvis deltidsstudier och studier på distans. Dessvärre har högskolans utbildningsutbud utvecklats i motsatt riktning. De flexibla utbildningsformerna har minskat till förmån för längre programutbildningar.

Därför har TCO föreslagit att högskolan ska få ett omställningsuppdrag. Det kräver nytänkande såväl vad gäller utbildningarnas form som deras innehåll. För att skapa förutsättningar för detta behöver flera regler som rör högskolan förändras. Viktigast är förändringar av resurstilldelningen till lärosäten. Nu presenterar TCO tre alternativ på hur det kan ske. 

1. Särskilda anslag till utbildning för yrkesverksamma.
En del av lärosätenas anslag öronmärks för utbildningar som till form och innehåll passar för fort- och vidareutbildning. Regeringen pekar ut inom vilka ämnen respektive lärosäten som utbildningar ska anordnas. 

2. Högre ersättning för studenter registrerade för vidareutbildning.
Knyt den särskilda resurstilldelningen till studenterna snarare än till utbildningens form och inriktning. Studenter som studerar i vidareutbildningssyfte skulle då innebära en högre ersättning för högskolan än andra studenter. 

3. Anslag fördelade efter ansökan från lärosäten.
Lärosätena själva får ta initiativ, gärna i samarbete med andra aktörer till exempel branschorganisationer, arbetsmarknadens parter eller Arbetsförmedlingen, och ansöka om att få anordna utbildning. 

För att lyckas lösa utmaningarna med matchningsproblematiken på arbetsmarknaden måste både politiker och högskoleväsende se sin roll och ta sitt ansvar. Men både regeringen och oppositionen gör för lite, trots att det finns ett stort välkänt behov. Istället väljer man att nästan enbart satsa på utbildningar som riktar sig mot grupper med lägre utbildningsnivå.

Det är också viktigt, men det kommer inte att vara tillräckligt på framtidens arbetsmarknad för att Sverige även fortsättningsvis ska vara konkurrenskraftigt. Högskole- och universitetsvärlden å sin sida håller emot en nödvändig utveckling av rädsla för att dessa förslag ska inkräkta på deras autonomi.

Det är en missuppfattning att så skulle ske eftersom TCO på intet sätt vill styra deras forskning. Däremot menar vi att det är rimligt att de bidrar till en fungerande arbetsmarknad och erbjuder utbildningar som till form och innehåll passar arbetsmarknadens och de yrkesverksammas behov. För att få möjlighet att diskutera våra förslag och samtidigt fånga upp andra tankar och få inspiration kommer jag under mars och april att besöka högskolor och universitet runt om i Sverige.  

Det är hög tid att regeringen och högskolorna inser att de måste sluta blockera en nödvändig utveckling. Tiden är sannolikt förbi när vi jobbade hela livet på samma arbetsplats. Det skapar många möjligheter om vi förvaltar dem rätt.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Fler artiklar om Arbete

21 mars

”Sverige måste utbilda för framtidens välfärd”

Heléne Fritzon, ordförande (S) förhandlingsdelegationen SKL
13 mars

Replik: Bristyrken hjälps inte av protektionism

Anna König Jerlmyr , oppositionsborgarråd (M), Stockholms stad
9 mars

”Det måste bli lättare att rekrytera till bristyrken”

Emilia Bjuggren, arbetsmarknadsborgarråd (S), Stockholm
8 mars

Fler i arbete med nationell strategi för validering

Jonas Milton mfl, ordförande Valideringsdelegationen 2015–2019
8 mars

Senast publicerat

Idag 16:20

Sämre konkurrenskraft med kommunal högskola

Göran Arrius, ordförande Saco
Idag 14:31

LUF: Låt polisstudenter utreda vardagsbrott

Joar Forsell, förbundsordförande LUF
Idag 11:32

Kommunal högskola felaktig slutsats av Saco

Johan Persson mfl, Parlamentariska landsbygdskommittén
Idag 11:27

”Vi står gärna bakom en utfallsbaserad vård”

Gunnar Akner mfl, nätverket mot olämplig styrning av hälso- och sjukvården
Idag 10:38

Nej, SKL styrs inte från Rosenbad

Lena Micko mfl, ordförande (S) SKL

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här