Tänk rätt om etiska regler

Demokrati. Allt fler kommuner och landsting tar efter näringslivet och inför etiska regler för sina anställda. Ofta sker det för att skydda politikerna från negativ publicitet när huvudsyftet i stället borde vara att stärka medarbetarnas etiska kompass.
Sara Vikman och Martin Krüger , etikexperter, KPMG

Ramverken för etiska frågor i offentlig sektor växer i rekordfart. Fler och fler kommuner, landsting och myndigheter inför etiska policies för sina anställda. De som redan har regler vässar dem inför den nya mutbrottslag som snart väntas träda i kraft. Oftast är det den så kallade ryktesrisken som får organisationerna att ta fram eller skärpa sina regelverk etiska frågor. Reglerna ses som ett skydd mot exempelvis en mutskandal eller uppmärksamhet kring annat oetiskt beteende som mobbing eller dåliga arbetsvillkor. Ofta är det den politiska ledningen, som genom ansvaret för intern styrning och kontroll, vill ha interna regler som tydliggör vad som är tillåtet och otillåtet.

Förebilderna till etikreglerna finns i den privata sektorn där många företag har så kallade uppförandekoder. Inom offentlig sektor har etiska riktlinjer historiskt haft låg prioritet. Bilden är att kommunens och landstingens tjänstemän är oförvitliga och arbetar med det allmännas bästa för ögonen. De senaste årens uppmärksammade fall av misstänkta oegentligheter, som Arenamålet i Solna stad och fallen i Göteborgs stad, har dock fått den offentliga sektorn att vakna ur törnrosaslummern.

Statskontorets utredning om korruption i kommuner och landsting från juni 2012 visar på låg riskmedvetenhet i frågan. Offentlig sektor är inte immun mot korruption och oegentligheter. Visst är problemet litet i jämförelse med många länder (Sverige ligger på plats fyra i Transparency International Corruption Perceptions Index). Men oetiskt agerande börjar inte med penningtvätt och barnarbete, som kanske är stora problem i länder långt ned på listan. Trixande med tidrapporter, felaktigt uttag av semester och lyxig representation kan vara inkörsport till mer flagranta överträdelser. Vaccinet mot oetiskt beteende är att skapa en kultur där medarbetare tränas i att argumentera och agera etiskt.

Annons

Problemet är att uppförandekoder och etiska policies ofta införs som ett slags skydd mot negativ publicitet. Organisationer är inte enbart ”lagstiftare” utan framför allt ansvariga för att bygga ett internt rättsmedvetande. För att detta ska lyckas krävs ett öppet klimat med respekt för individen, högt i tak med möjligheter till diskussion, sanktioner mot dem som gör fel samt försvar och skyddsmekanismer, inte minst för dem som ”vittnar”. Vi vet av erfarenhet att whistleblowers betalar ett högt pris för sitt mod. Många råkar illa ut genom social utfrysning, avsked och stigmatisering på arbetsmarknaden. Det finns tyvärr många exempel; Sarah Wägnert som kritiserade ISS Care, Tommie Sjölin på länsstyrelsen i Malmö och Karin Törnqvist vid Göteborgs Energi.

När kommuner och landsting anpassar sig till den nya mutbrottslagen eller av andra anledningar ser över etiska riktlinjer bör de börja med att stärka skyddet för sina anställda. Etablera gärna en uppförandekod och tillhörande whistleblowingfunktion.

Utgångspunkten bör dock inte vara att politikerna eller kommunledningen ska ha ryggen fri om en skandal skulle uppdagas. Regelverket bör i stället vara ett verktyg för alla de anställda som varje dag ställs inför etiska dilemman. Med bra träning och möjligheter till diskussion om svåra situationer blir offentliganställda säkrare i sina jobb bättre representanter för sin organisation.

Fotnot: Skribenterna är experter på etik- och korruptionsfrågor på KPMG och hjälper organisationer och företag att ta fram värdegrunder, definiera och utbilda i etiskt agerande, etablera whistleblowerfunktioner och utreda avvikelser.

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
551 har röstat hittills.

Fler artiklar om Demokrati

Igår 05:31

Sex punkter för ett bättre flyktingmottagande

Patric Åberg, kommunalråd (M) Östra Göinge
21 november

"Vi måste tala om N-ordet i asylpolitiken"

Johan Westerholm, S-märkt bloggare
21 november

"Stoppa flytten av samernas kulturarv söderut"

Erik Bergkvist m fl, regionråd (S)
19 november

"Ateister inte alls tolerantare än religiösa"

Eli Göndör, religionshistoriker

Senast publicerat

Idag 09:06

"Sluta skicka hem tiggarna"

Sven Hovmöller mfl, föreningen Hemlösa EU-migranter
Idag 05:31

"Vi behöver mer storstadspolitik"

Gustav Lorentz, Handelskammaren
Igår 13:05

"Sjukvården behöver forskande läkare"

Madeleine Liljegren m fl, Sveriges Yngre Läkares Förening
Igår 11:59

"Kommunerna behöver hjälp med skolan"

Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här