Tänk om när det gäller skolans resursfördelning

Skola. Skoldebatten handlar alltför mycket om hur mycket pengar som ska satsas på skolan och alltför litet om hur pengarna används och fördelas. Det är inte alltid som mer resurser är den lösning som ger bäst resultat.
Robert Noord , oppositionsråd (S), Haninge

Skolans viktigaste uppgift är att ge barnen de kunskaper och färdigheter som de faktiskt har rätt till. Trots denna självklara uppfattning så handlar den politiska debatten allt för ofta om hur mycket pengar som ska satsas på skolan. Men det är inte alltid som ökade resurser är den lösning som ger bäst resultat. I lärarförbundets senaste rankning blir detta mycket tydligt. De kommuner som ligger i topp vad gäller lärartäthet är inte alltid de kommuner som ligger i topp vad gäller elevernas resultat. Vi kan till och med se att det finns kommuner som åstadkommer mycket höga resultat men som faktiskt ligger bland de lägsta vad gäller resurser till skolan.

Den viktigaste politiska frågan för att öka elevernas kunskapsresultat är med andra inte hur mycket pengar som satsas på skolan utan snarare hur dessa resurser används och fördelas. Resursfördelningen har diskuterats och debatterats länge. Förenklat har skiljelinjen gått mellan de som anser att alla barn, oavsett förutsättningar, ska ha chans att nå kunskapsmålen och därför ska skolans resurser fördelas efter behov, det vill säga att vissa skolor ska få mer resurser. Denna linje har främst företrätts av Socialdemokraterna. På den andra sidan står främst Moderaterna som vill underlätta valfriheten och därför strävar efter att resursfördelningen är så lika som möjligt för alla skolor.

Detta syns tydligt i Stockholms län där en undersökning som Socialdemokraterna i Stockholms län låtit genomföra visar att 55 procent av de borgerligt styrda kommunerna i regionen inte fördelar skolpengen utifrån socioekonomiskt struktur medan 80 procent av de socialdemokratiskt styrda kommunerna använder en sådan modell.

Annons

I takt med att skillnaden mellan elevernas kunskapsresultat ökar och att segregationens effekter blir allt tydligare i skolan har återigen frågan om resursfördelning hamnat i fokus. Till och med den borgerliga regeringen har tvingats ge efter för kritiken och har nu gett Skolverket i uppdrag att genomföra en fördjupad studie av hur kommunerna fördelar sina resurser.

Skolverket har i en tidigare rapport pekat på att det är stora skillnader mellan kommunerna och hur mycket de satsar på skolan. De konstaterar också att den andel av resurserna som fördelas efter behov är relativt liten, oftast högt tio procent. Skolverket kom då fram till slutsatsen att kommunerna borde anstränga sig mer för att följa upp effekterna av resursfördelningen.

Att Skolverket nu genomför en särskild studie av resursfördelningen, och i den kommer lyfta fram flera goda exempel är välkommet. Vi skulle gärna se att denna översyn även gällde förskolan. I takt med att förskolan har fått en allt större pedagogisk betydelse och verksamheten blir allt viktigare för barnens utveckling få även frågan om resurserna användning och fördelning för förskolan också ökad betydelse.

För att alla elever ska nå skolans kunskapsmål är det nödvändigt att fördela resurserna olika, men i dag saknas kunskap om vilken fördelning som gör störst nytta. Moderaternas linje att inte fördela resurserna olika har nått vägs ände. Orättvisorna i skolan ökar och de elever som har störst behov av stöd får inte därmed inte den kunskap de faktiskt har rätt till. Men samtidigt så måste även den tidigare socialdemokratiska hållningen att enbart ge mer pengar förpassas till historiearkiven. Resursfördelning måste handla om så mycket mer än bara pengar:

Kompetensfördelning snarare än resursfördelning. Att enbart ge mer pengar till de skolor som har större behov räcker inte. Det skulle vara mer intressant med en särskild kompetensfördelning. Det är redan i dag fullt möjligt att samla resurser centralt i kommunen som kan användas till riktade insatser. Exempelvis skulle en central utvecklingsgrupp kunna skapas med de bästa rektorerna och de bästa lärarna. Deras uppdrag skulle vara att handleda lärare och skolledare på de skolor där resultaten inte är tillfredsställande. Kostnaden för detta skulle inte drabba den enskilda skolan utan ses som en del av resursfördelningen.

Rätt lön för rätt insats. Många lärare och rektorer drivs av ett genuint engagemang för eleverna och skolans utveckling. Detta är en enorm tillgång för skolan och för eleverna. Men vi kan inte enbart förlita oss på personers individuella engagemang, även lönen har betydelse för motivationen. Högre lön för lärarna är en viktig fråga men även lönespridningen och hur vi fördelar kommande års löneutrymme är intressant att diskutera. Det skulle vara mer intressant med en lönesättning där resultatet blir avgörande för vilken lön personen får. Det vill säga det ska vara fullt möjligt för en rektor att ha högre lön än utbildningsförvaltningens chef och det måste vara fullt möjligt för en lärare att ha högre lön än sin rektor. Men detta givetvis under förutsättning att personen ifråga åstadkommer sådana resultat som motiverar en sådan löneskillnad. Det ska helt enkelt löna sig att göra skillnad i skolan.

Se kommunen samlade resurser som en del av skolans resursfördelning. När skolans resursfördelning diskuteras utgår diskussionen oftast från skolnämndens budget. I många kommuner utgör skolan halva kommunens budget. Om man även väljer att se den andra halvan som en del av skolans resursfördelning så går det att åstadkomma än mer resultat. I Nynäshamn använder kommunen exempelvis en särskild folkhälsoinsats riktad till vissa prioriterade skolor för att fördela resurserna efter behov. På samma sätt kan kommunerna se över hur man strategiskt kan använda fritidsgårdar, idrottsanläggningar, föreningsstöd med mera som en del av arbetet med att stärka skolornas möjligheter att ge alla elever likvärdig tillgång till kunskap. 

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
752 har röstat hittills.

Fler artiklar om Skola

Igår 12:32

"Panikutryckning hjälper inte skolan"

Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund
Igår 11:35
22 oktober

Låt tiggarnas barn gå i svensk skola

Micael Grenholm, Stefanushjälpen
21 oktober

Senast publicerat

Idag 05:30
Igår 15:16

Så får vi en bättre äldreomsorg för pengarna

Monika Bäckman, ordförande SKPF
Igår 14:07

MP sämst rustat att styra över kulturpolitiken

Lars Anders Johansson, kulturansvarig Timbro
Igår 12:32

"Panikutryckning hjälper inte skolan"

Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här