Ta vara på de möjligheter som friskolorna erbjuder

Skola. Debatten om friskolor fokuserar på riskkapitalister och på ett fåtal misskötta skolor. Men det är knappast en representativ bild av friskolorna och den mångfald som de erbjuder, replikerar Britta Herder.
Britta Herder , Lärare samt delägare och vetenskaplig ledare i en liten friskola i Småland

Erik Andersson menar i en artikel i Dagens Samhälle den 9 januari att det finns ”få hållbara argument för friskolor i befintligt system”. Det framgår dock inte vilket system det är han betraktar som det befintliga. I det nuvarande skolsystemet är friskolor en del. Hans fråga leder således till en motfråga. Finns det några hållbara argument för att det befintliga systemet med friskolor inte ska finnas?

Anderson baserar sin uppfattning att friskolor inte behövs i Sverige på ett ganska tvivelaktigt påstående; ”det faktum att friskolereformen har lett till ökad segregation i det svenska samhället.” Det finns stöd för att etnisk skolsegregation har ökat, men det är nog närmast i likhet med att sila mygg och svälja kameler att påstå att friskolorna är orsaken till segregationen i samhället.

Det finns ganska väl belagda studier som visar på en social och etnisk segregerad bostadsmarknad, särskilt i storstäderna, som viktig orsak till ökad segregation i samhället. De flesta grundskoleelever, 90 procent, går i kommunal skola och de flesta elever går oftast i en skola närheten av bostaden. Det fanns under 1990-talet en viss social segregation med övervikt av barn från socioekonomiskt gynnade familjer i friskolor. Denna skillnad, menar forskaren Johan Vlachos, har till stor del utjämnats under 2000-talet. Noteras bör att det finns studier som visar att det fria skolvalet innebär en möjlighet att motverka effekten av bostadssegregation, vilket kan leda till att föräldrar med högre utbildning är mer aktiva när det gäller att välja skola till sina barn.

Annons

I dag går cirka tio procent av svenska grundskoleelever i fristående skolor. Det är en något lägre andel än genomsnittligt i Europa, och en skillnad mot före friskolereformen år 1992, då Sverige hade den lägsta andelen privata skolor i Västeuropa. Det svenska systemet med helt avgiftsfria friskolor som är öppna för alla elever är i dock stort sett unikt, även om även privata skolor i andra länder också får bidrag av stat eller kommun i olika omfattning.

Friskolorna i Sverige är i allmänhet små företag, enligt Dagens Samhälles granskning i fjol bestod 85 procent av skolföretagen av en skola. Många är små skolor som ägs och drivs av engagerade lärare och föräldra- eller samhällsföreningar.

Föräldrar till barn i friskolor är mer nöjda med barnens skola och med skolans lärare och har större förtroende för skolans ledning än föräldrar till barn i kommunala skolor. Elever i fristående grundskolor (även elever med utländsk bakgrund) når genomsnittligt likvärdiga eller bättre resultat på nationella prov än elever i kommunala skolor. Även lärare som arbetar i fristående skolor anser i högre grad än i kommunala skolor att skolan kan ge varje enskild elev det stöd den behöver, och att skolans resurser i huvudsak läggs på undervisning.

Rätten att påverka sina barns utbildning genom friheten att välja skola är sannolikt en viktig orsak till upplevd nöjdhet, och samtidigt ett starkt argument för friskolor. Ett annat viktigt argument för friskolor är att maktbalansen mellan skola och elever/föräldrar förändras till de senares fördel när elever har möjlighet att välja mellan kommunala skolor och fristående skolor.

Friskoledebatten har fokuserat på riskkapitalister och på ett fåtal misskötta skolor. Det är knappast en representativ bild av de flesta av landets friskolor. Det är synd att man inte i stället tar vara på de möjligheter till mångfald inom skolan och den metod- och idéutveckling som friskolor med engagerade skolledare, lärare och föräldrar kan bidra med. Reformpedagogiska och progressiva pedagogiska inriktningar har historiskt inte vuxit fram i de stora institutionerna, utan genom entusiastiska människor som fått frihet att pröva och experimentera med idéer.

  • Britta Herder, Lärare samt delägare och vetenskaplig ledare i en liten friskola i Småland

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
776 har röstat hittills.

Fler artiklar om Skola

13 juli

Björklund, sluta svartmåla lärarstudenterna!

Anders Eriksson, statstjänsteman och utbildad gymnasielärare
11 juli

Myt att Jan Björklund styr svensk skola

Ulf Lindelöw & Thomas Beckman, författare
2 juli

Fel politiker syns och tar ansvar i skoldebatten

Bo Jansson m fl, Lärarnas Riksförbund
2 juli

En vinstdebatt utan vinnare

Alice Teodorescu
28 juni

Sviktande läsförmåga inte bara en fråga för skolan

Bo Jansson m fl, Lärarnas Riksförbund

Senast publicerat

Igår 10:38

Svårt ekonomiskt läge för flera lokala museer

Robert Olsson m fl, Sveriges museer
23 juli
23 juli

Kommunalpolitikerna springer fastighets- och byggföretagens ärenden

Richard Murray m fl, ordförande Förbundet för Ekoparken
21 juli

PR-strategens råd: 10 tips till politiska twittrare

André Assarsson, chefsstrateg (M)

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på nätet – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Läs mer och prova