Ta sociala hänsyn vid upphandlingar

När lagen om offentlig upphandling (LOU) formades var den främsta politiska ambitionen att säkerställa att skattebetalarnas pengar används effektivt så att bra pris och god kvalitet erhålls i det som upphandlas. Under senare år har lagen dessutom ändrats så att den ska bidra till att lösa angelägna samhällsproblem.

Ett sådant samhällsproblem är att personer som är arbetsföra inte ges möjligheten att försörja sig själva. Detta leder till mängder av negativa konsekvenser för individen, företag och samhället. Det innebär ohälsa och utanförskap för den enskilde, ökade kostnader för skattebetalarna, och ibland ökade kostnader inom rättssystemet.

I LOU anges (1kap 9a§) att ”Upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta." Formuleringen infördes relativt nyligen och ska ses som politikens önskan att i större utsträckning använda LOU för att just lösa angelägna samhälleliga problem.

När lagstiftarna, alltså politikerna, så tydligt utrycker sin vilja är det minst sagt anmärkningsvärt att Konkurrensverket uttrycker sig så här i ett pressmeddelande från 31/8 2011:

”Om fler syften ska läggas till i upphandlingsreglerna bör även en konsekvensanalys göras för att bedöma vilka negativa effekter det kan innebära. Om framtida upphandlingar blir mindre effektiva genom att de används som styrmedel för andra samhällsmål kan en sådan reform visa sig dyrköpt. I Sverige upphandlas det för minst 500 miljarder kronor årligen. Detta medför att även smärre försämringar i effektiviteten snabbt kan orsaka stora förluster. Därför bör man ställa sig frågan om en viss samhällsnytta inte kan uppnås bättre genom andra styrmedel som till exempel skatter, lagstiftning eller regleringar.”

Konkurrensverket obstruerar därmed tydligt mot det som såväl den nationella som europeiska politiken vill och uttrycker tydligt i pressmeddelandet att om sociala hänsyn ökar i användning så leder det till mindre effektiva upphandlingar.

Vi menar tvärtom att vi får en bättre användning av skattemedel, uppnår en högre kvalitet och löser fler samhälleliga mål genom att i större utsträckning använda sociala hänsyn vid upphandling. Till exempel kan kommunen, som en del av uppdraget, som kontraktsvillkor ställa kravet att leverantören ska erbjuda praktikplatser eller anställningar till människor som kommer från arbetslöshet eller bidragsberoende.

Om det offentliga både kan erhålla bra varor och tjänster till ett rimligt pris och samtidigt till exempel möjliggöra för personer utanför arbetsmarknaden att få ett arbete och helt eller delvis kunna försörja sig själva menar vi dessutom att det är en dubbel vinst.

Denna möjlighet utnyttjas dock väldigt sällan. Det är få upphandlingar som ännu görs med krav på sociala hänsyn.

I Botkyrka och Göteborg har den politiska majoriteten noterat att sociala hänsyn används i mycket få upphandlingar och har därför tydligt uttryckt en vilja att ändra på detta. I både Botkyrka och Göteborg ska det i varje upphandling prövas om sociala hänsyn kan användas. I Göteborgs är det ett prioriterat mål i budgeten för 2012. I Botkyrka kommer det dessutom att ställas krav på att företag som levererar till kommunen ska följa de villkor som regleras i kollektivavtal.

Att i ökad utsträckning använda sociala hänsyn kommer att ställa krav på kommunens jurister och inköpare att finna fler sätt att bland annat formulera kontraktskrav som säkerställer att det som upphandlas är hållbart för såväl företagen, de anställda och brukarna. Vi utmanar nu fler kommuner att följa våra exempel och därmed i handling visa att Konkurrensverket gör en helt fel analys. 

Eva Ternegren mfl, Kommunpolitiker (MP), Göteborg
Bosse Olsson, Gruppledare (MP), Botkyrka