Ta lärdom av framgångsrika skolor

Skola. Tydligare styrdokument, fler vägar till läraryrket och bättre möjligheter till kompetensutveckling. Det är några förslag till åtgärder som skulle kunna höja kvaliteten i den svenska skolan. Vi som representerar Huvudmännens expertråd för skolutveckling har tagit fram 30 rekommendationer i en rapport som riktar sig till alla som är engagerade i svensk skola.
Elisabet Nihlfors mfl , Huvudmännens expertråd för skolutveckling
Annons

Det är inte generella lösningar på specifika problem som krävs. Ska skolresultaten förbättras är det nödvändigt att våga utgå från de olika förutsättningar och behov som finns vid landets drygt 20 000 förskolor och skolor. Det är också viktigt att ta vara på de framgångsrika förskolornas och skolornas kunskaper och erfarenheter i dessa olika miljöer. 

Ska förbättringar komma till stånd behöver utvecklingsarbetet utgå från analyser av den enskilda förskolan/skolans aktuella situation. Dessutom måste satsningen vara långsiktig och ha ett helhetsperspektiv samt involvera hela styrkedjan. 

Vi behöver skräddarsy lösningar för specifika problem på olika arbetsplatser och därmed stärka professionen och öka tilliten i utbildningssystemet. 

Annons

Detta är både utgångspunkter och slutsatser i den rapport från Huvudmännens Expertråd för skolutveckling som överlämnats i dagarna. 

Expertrådet fick i somras uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting och Friskolornas riksförbund att utifrån egna kunskaper och erfarenheter ge exempel på väl fungerande skolutveckling i olika praktiker. 

Rapporten bygger på de 20 ledamöternas (lärares, skolledares och forskares) dokumenterade erfarenhet och forskning och visar på en mängd olika exempel.

Rapporten innehåller totalt 30 rekommendationer. De riktar sig till alla som är engagerade i svensk skola. 

Några förutsätter att regler förändras, medan flera kan omsättas omedelbart.

Här är ett urval:

1. Utveckla undervisningen. Skolan behöver systematiskt säkra att varje elev har erövrat färdigheter och kunskaper. 

Undervisningen utvecklas genom lärarnas analyser av den egna undervisningen och elevernas visade kunskaper. Därefter prioriteras några få och långsiktiga utvecklingsområden.

2. Mer användbara styrdokument för lärare och elever. I dag ägnar lärare, elever och vårdnadshavare mycket tid åt att tolka och förstå styrdokumenten. 

Styrdokumenten behöver på ett tydligare sätt förmedla förväntningar på elevernas visade kunskaper och demokratiska utveckling, med till exempel tydligare och färre kunskapskrav i grundskolan. 

I årskurs 6 och 9 arbetar och bedöms elever i dag mot över 100 kunskapskrav fördelat över 17 ämnen. 

3. Synliggöra värderingar. Ledare i skolan behöver synliggöra och påverka de värden och värderingar som finns på förskolan, skolan och i vuxenutbildningen samt analysera den egna verksamhetens syn på kunskap. 

Elever behöver mötas av höga och realistiska förväntningar som motiverar ansträngning. Arbetsro och trygghet i skolan ger en lugn och ordnad arbetsmiljö för barn och vuxna. 

Det behövs för att eleverna ska nå skolans demokratiska och kunskapsmässiga mål och samtidigt stärka läraryrkets attraktivitet.

4. Fler vägar till läraryrket. Regeringen bör öppna för fler vägar till läraryrket. Det ska finnas fler möjligheter att läsa in det som behövs, till exempel för yrkesverksamma lärare som kan bredda sin behörighet, personer med utländska examina eller de som kan tänka sig att byta yrkesbana och bli lärare. 

Distansutbildningar behöver byggas ut så att fler kan få behörighet där det råder störst lärarbrist. 

Lärosätena behöver tilldelas fler utbildningsplatser för att i högre utsträckning än i dag kunna anpassa antalet platser till de regionala behoven. 

Regeringen bör också överväga att skriva av studielån för universitetsutbildade som genomför en lärarutbildning.  

5. Bättre förutsättningar för lärare. Huvudmän och skolledare behöver begränsa, renodla och fördela lärares arbetsuppgifter, öka samverkan med fritidshemmen och elevhälsan samt öka grundbemanningen för att skapa ett lugnare och tryggare arbetsklimat.

6. Bättre organisation för kompetensutveckling och lärande i vardagen. Huvudmän och skolor behöver organisera sig effektivare för att ge lärarna möjlighet att fördjupa och bredda sin kompetens. 

Lärare behöver bli bättre på att analysera sin egen undervisning, internt och ibland med externa kollegor och forskare, i syfte att ta fram en plan för hur undervisningen kan förbättras, den egna kompetensen utvecklas och målen lättare kan nås. 

På så sätt utgår utvecklingen från identifierade behov och ägs av lärarna själva.

7. Bättre anpassad kompetensutveckling hos lärosätena. Universitet och högskolor behöver utveckla såväl form som innehåll i sina kurser, i dialog med skolor och huvudmän, för att stärka professionaliseringen av yrket. 

Det kan ske genom det reguljära kursutbudet, uppdragsutbildningar eller annan kompetensutveckling på avancerad nivå. Det kan också ske genom professionsinriktade mastersprogram.

8. Effektivare statligt stöd. Statens stöd till huvudmännen måste bli mer flexibelt, mer långsiktigt och bättre anpassat till lokala behov. 

Det finns till exempel statsbidrag som skolans huvudmän har svårt att söka, eller inte har behov av. 

9. Förbättra skolledares förutsättningar. Rektorer och förskolechefer har enligt lag stort utrymme att styra och utveckla sin verksamhet. Men ofta är skolledare klämda av yttre krav. 

Huvudmän behöver ge skolledare ökade befogenheter och bättre förutsättningar att utöva yrket.

10. Stärk kopplingen till forskningen. Förskolans och skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund. 

Kopplingen till forskningen, inom flera discipliner, stärks om fler kan forska i sin tjänst. Det är också ett sätt att behålla fler lektorer i skolan. 

Staten och huvudmännen behöver möjliggöra fler kombinationstjänster så att lärare och skolledare kan forska i tjänsten. Ett sådant särskilt avtal för skolområdet skulle vara ett viktigt steg i rätt riktning.

Samtliga rekommendationer i Expertrådets rapport grundas i vetenskap och dokumenterad erfarenhet. 

Med den extra utmaning som råder med det ökande antalet nyanlända barn, unga och vuxna är det än mer angeläget att förskola, skola och vuxenutbildning fungerar väl lokalt. Då behöver vi arbeta tillsammans för långsiktiga hållbara lösningar. 

Huvudmännens expertråd för skolutveckling

Fler artiklar om Skola

Idag 14:23

Kräv närvaro i skolan för att betala ut barnbidrag

Magdalena Schröder mfl, MUF Stockholm
Idag 11:43

Här har du kraven på nye ministern, Löfven!

Tobias Krantz & Johan Olsson, utbildningspolitisk expert Svenskt Näringsliv
Idag 05:45

Rekrytera lärare från andra EU-länder

Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund
Igår 14:04

Svenska elever behöver mer idrott, Fridolin

Christer Nylander , vice ordförande (L) i utbildningsutskottet

Senast publicerat

Idag 14:23

Kräv närvaro i skolan för att betala ut barnbidrag

Magdalena Schröder mfl, MUF Stockholm
Idag 11:43

Här har du kraven på nye ministern, Löfven!

Tobias Krantz & Johan Olsson, utbildningspolitisk expert Svenskt Näringsliv
Idag 10:29

”Lagen skyddar oseriösa vårdgivare”

Maj Sölvesdotter mfl, verksamhetscontroller

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här