”Sverige befinner sig på ett sluttande plan”

Extremism. Bryssel 22 mars 2016. Ytterligare en plats och ett datum att lägga till listan över terrorns blinda hat. Människor drabbas mitt i steget och återigen tvingas vi se på när fanatism och extremism tar sig rätten att styra över andras liv. Sverige är ännu relativt förskonat men vi befinner oss på ett sluttande plan.
Mona Sahlin mfl , nationell samordnare mot våldsbejakande extremism
Annons

Gränsen för vad som kan sägas flyttas ständigt och den våldsbejakande retoriken får allt större utrymme på våra sociala medier. Låt oss aldrig vakna till en morgondag där vi valt att acceptera hat och hot som en del av vårt språk. Inte på nätet, inte i skolan, inte i samhällsdebatten. 

Varje dag utsätts människor för stormar av hat och redan i dag väljer journalister tystnad, unga tjejer blundar för glåporden för att orka med sin skoldag och politiker drar sig undan när familjen utsätts för hot. 

I arbetet kring våldsbejakande extremism pratar vi ofta om att vit-maktrörelser, vänsterautonoma och fundamentalistiskt religiösa grupper utgör hot mot vår demokrati. Vi räds gatans parlament, ser med oro hur medborgargarden försöker skipa sin egen ”rättvisa” och ryggar för terrorismens dunkla budskap.

Annons

Men alltför ofta är det på chattforum, i kommentarsfält och på sociala medier dessa hot börjar växa för att sedan sippra ut i verkligheten i form av det hat som ger extremisten sin näring. Vi får därför inte bara betrakta den som utövar våld som våldsbejakande. Ett stort ansvar vilar också på författaren till de texter som sporrar aktivisten till handling.

Extremismen har alltid funnit sin grogrund i otrygga och utsatta miljöer, även om ledarskiktet ofta återfinns långt därifrån. Med breda penseldrag i svart och vitt skapas en tillvaro som är lätt att begripa och med erbjudande om mening i tillvaron är det enkelt att se lockelsen i denna imaginära trygghet. 

Näthataren finns däremot i helt andra miljöer. Hen är hemtam i både villakvarter och radhusområden, liksom på caféets uteservering och i kontorslandskapet. Obemärkt sprids dödshoten i trådlösa nätverk men landar obarmhärtigt tungt hos den som adresseras.

Att arbeta aktivt mot våldsbejakande extremism är därför betydligt mer mångfacetterat än att erbjuda enkla lösningar. Inte minst är det något som berör oss alla eftersom det i grunden handlar om att värna demokratin och våra mänskliga fri- och rättigheter. 

I svepande ordalag går det att peka på vikten av ett meningsfullt arbete och en rättvis skola men vad betyder det i praktiken? Hur ska den enskilda kommunen, redan tyngd av utmaningar lösa även detta?

För det första tror vi att det handlar om att inte låta sig skrämmas av orden. Lokalt arbete mot våldsbejakande extremism handlar förvånansvärt ofta om sådant som redan görs men behöver hållas samman till en helhet. Att bygga ett väl fungerande arbete kräver sällan stora investeringar men ger god avkastning både mänskligt såväl som ekonomiskt.

Genom att utgå från den lokala kulturen tar vi inga omvägar i arbetet. Ta lärdom av goda exempel men placera dem i den lokala kontexten. Vi måste också ha mod att tänka långsiktigt. Ingen blir extremist över en dag, därför kan vi heller inte utgå från att en enstaka temadag är vägen till lösning.

Det är också viktigt att se på befintliga strukturer. En lokal handlingsplan är ett gott stöd för att belysa vad som är bra och vad som behöver lite mer omtanke.

Vi står inför stora utmaningar. Att finna vägar där det fria ordet kan samsas med respekt är en. Att bygga lokalsamhällen där människor känner sig inkluderade är en annan. 

Dessa löser vi inte med några enkla ”quick fix”,  men genom att prata med varandra och att aldrig ge upp kan vi nå långt. Med kunskap om våra brister och styrkor ökar sannolikheten att vi inte bara fattar riktiga beslut, utan också det som kan göra verklig skillnad – fattar kloka beslut.

FÖRTYDLIGANDE: Undertecknarna vill med anledning av den starka kritiken mot ovanstående text ge en kort bakgrund till artikeln. 

Bakgrunden är en kommande konferens den 6 april på Karlstads universitet som planerats sedan länge och som kommer att lyfta frågan kring hot och näthat som riktas mot journalister och andra personer i offentligheten. Innehållet i artikeln var med andra ord tänkt att läsas i ett helt annat ljus än som nu blev fallet. Fokus i artikeln är det som undertecknarna tidigare har sett och fortfarande ser som viktiga delar i det perspektivet, ett långsiktigt och samordnat förebyggande arbete.

Mycket av kritiken grundas i avsaknaden av reaktioner och kommentarer kring terrordåden i Bryssel. Vi vill här framhålla att artikeln var författad innan dessa tragiska händelser. Att inte nämna det alls vid tidpunkten för publicering var dock inget alternativ, därför gjordes en kort skrivning om det men artikeln var aldrig tänkt att adressera terrordådet.

I efterhand är det uppenbart att det faktum att publiceringen inträffade precis efter händelserna i Belgien i sammanhanget blev olyckligt eftersom det inte alls fanns på agendan när skrivningen gjordes.

Vi hoppas att detta kan förtydliga artikelns innehåll och perspektiv.

Debatt/ Demokrati

Terrorn i Bryssel

Ännu en gång på kort tid drabbas Europa av ett fasansfullt terrordåd. Hur ska demokratiska och öppna samhällen möta hotet från terrorismen?
Klicka här för att delta i debatten

Dela den här debatten

Fler artiklar om Demokrati

Idag 13:45

Dags att sy ihop Sverige till ett sammanhållet land

Tiemon Okojevoh & Manuel Cortez Azero, Grön Ungdom
Idag 11:32

Tio kvoteringsfrågor till regeringen

Siri Steijer & Nima Sanandaji, programansvarig, Timbro & tekn. dr. och författare

Senast publicerat

Idag 13:45

Dags att sy ihop Sverige till ett sammanhållet land

Tiemon Okojevoh & Manuel Cortez Azero, Grön Ungdom
Idag 12:46

Straffa fuskarna istället för de rörelsehindrade

Cecilia Brinck, oppositionsborgarråd (M)
Idag 11:32

Tio kvoteringsfrågor till regeringen

Siri Steijer & Nima Sanandaji, programansvarig, Timbro & tekn. dr. och författare

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här