Svensk dubbelmoral skapar matproblem

Upphandling. Problemen med inköp av lokalproducerad svensk mat handlar inte om att våra djurskyddskrav är så mycket skarpare än i övriga EU, utan framför allt om hur svenska myndigheter tolkar EUs direktiv.
Betty Malmberg , Riksdagsledamot (M), agronom
Annons

Varje dag serveras tre miljoner matportioner på skolor och sjukhus runt om i Sverige. Många måltider äts således utanför hemmet. Därför är det viktigt att maten är både god och näringsrik när den serveras. Samtidigt ska maten naturligtvis vara prisvärd eftersom den finansieras med skattemedel.

Kommunernas och landstingens upphandlingar av mat är en het potatis just nu. Varje upphandling följs noga eftersom osäkerheten på vilka krav som kan ställas är stor. Så stor att inte ens de statliga företrädarna är överens om vad som gäller.

Miljöstyrningsrådet har till exempel utfärdat kriterier för upphandling som hittills inte visat sig hålla ens genom den svenska rättsprocessen. Likaså gör domstolar olika tolkningar på i princip samma underlag, vilket gör situationen näst intill omöjlig att förstå för såväl leverantörer som beställare. Osäkerheten gäller i synnerhet områden som rör krav på närproducerade råvaror och krav på hur djuren behandlas. Tittar vi på de senaste två åren har en av aktörerna på området överklagat resultatet av matupphandlingar 25 gånger. Det är ohållbart. Sist ut i raden att drabbas är Rättvik vars skärpta krav på djurskydd har överklagats till högsta förvaltningsdomstolen.

Annons

Många riktar sin ilska mot EU och skyller på direktiv som är oförenliga med svenska förhållanden, och så är det ju på ett sätt, genom att de svenska kraven på djurskydd är så mycket skarpare än i övriga EU. Men problemet är framför allt hur svenska myndigheter tolkar EUs direktiv. Märkligt är nämligen att frågan om livsmedelsupphandlingar inte tycks vara något problem i övriga EU. Vi har flera exempel på det. Bland annat från tyska Niedersachsen där direktiven tolkas annorlunda och då till fördel för deras egen lokala produktion. Detta känns helt orimligt och förhållandet måste snarast klargöras. Ett ansvar som staten måste ta på sig.

Det som känns så oacceptabelt är den dubbelmoral som ligger i frågan. Få länder kan mäta sig med den höga kvalitet som svenska livsmedel har. Sedan länge har vi haft bland världens högsta krav på all djurhållning, vi har salmonellafritt kött och vi har rent mjöl i påsen utan bekämpningsmedelsrester. Dessutom har vi krav på att korna ska vara på sommarbete, grisarna har större yta att böka på och vi tillåter inte att de vare sig fixeras eller får sina svansar kuperade.

Allt detta har vi och vill vi ha. Men ändå kan vi som land inte dra nytta av de mervärden som svensk produktion ger. Samtidigt ålägger vi våra lantbrukare att producera sina råvaror med högre kostnader som följd. Det är absurt!

Som lagstiftare har man ett ansvar att se till helheten. Vi kan fortsatt ställa höga krav men i konsekvensens namn måste vi då också kunna ställa motsvarande krav i upphandlingar. För vi ska väl inte sätta krokben för oss själva? 

Fler artiklar om Upphandling

7 juli

Skattebetalarna får bekosta landstings flygbolagsplaner

Jan Olov Bergling, branschchef, Svenska Flygbranschen
25 juni

Sociala krav gynnar seriösa företag

P-O Ängegärd, busschaufför
24 juni

Skanska: Sociala krav kan minska utanförskapet

Christoffer Järkeborn , Chef Public Affairs, Skanska
23 juni

”Sociala krav hotar den svenska modellen”

Peter Jeppsson, vd Transportföretagen
22 juni

Tvång att anställa arbetslösa feltänkt, Shekarabi

Günter Mårder och Ulrica Dyrke , vd resp upphandlingsexpert Företagarna

Senast publicerat

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här