Stor risk för monopol på bredbandsmarknaden

Bredband. Ska det vara möjligt att köpa upp olika vägsträckor runt om i Sverige – och sedan stänga dem för konkurrenter? Det är ett fullt realistiskt – och farligt – scenario för bredbandsmarknaden, varnar Jonas Birgersson och Jon Karlung, ledare för två bredbandsbolag.
Jonas Birgersson och Jon Karlung , vd Labs2 resp vd Bahnhof
Annons

Just nu är kapitalstarka intressenter på jakt efter kommunal fiberinfrastruktur. Strategin är densamma som när man bestämde sig för att gå in i vårdsektorn: här finns oexploaterad, samhällsnyttig verksamhet i offentlig regi med potentiellt dolda värden.

Vi vill rikta en stark uppmaning till kommuner och regionala aktörer att inte ogenomtänkt sälja ut infrastruktur. Risken är överhängande att långsiktiga förutsättningar för fri och likvärdig konkurrens i stadsnäten undermineras – kommunerna säljer smöret, tappar pengarna och förlorar tjänsteutbudet.

Vi som undertecknar är i grunden marknadsvänner. Jonas blev kallad ”bredbandsjesus” när han på 1990-talet förutsåg att bredband maximalt skulle kosta några hundralappar för minst 100 Mbit/s. 

Annons

Jon är verksam i Sveriges första internetoperatör Bahnhof, som länge brottades med resterna av ett sammanfallande statligt nät (bland entreprenörer ofta kallad ”Felia”) för att hitta nya vägar, inte sällan i allians med lokala stadsnät.

Det var avregleringen av marknaden och den fria konkurrensen som var nyckeln bakom IT-revolutionen. I dag är den digitala infrastrukturen själva fundamentet i nästan all mänsklig verksamhet. Den är en tillgång som bygger välstånd och gör det möjligt att driva nya innovationer framåt.

Det paradoxala är – nu mer än 20 år efter Televerkets fall – att offentliga aktörer på många orter i Sverige blivit en garant för mångfald. Det gäller särskilt på kommunal och regional nivå där det i dag finns en väl fungerande marknad som består av öppna och konkurrensneutrala stadsnät. 

Stadsnäten äger fiberinfrastruktur, och öppnar sedan upp sina nät för privata konkurrerande kommunikationsoperatörer, bredbandsoperatörer och tjänsteleverantörer. Här finns även en öppenhet för parallell infrastruktur (som till exempel "svart fiber"). Marknaden fungerar överlag bra!

Varför vill då riskkapitalbolagen köpa upp fiberinfrastruktur? Vi tror att risken är överhängande för ett slags återmonopolisering. Man kan jämföra fibernäten med vägnätet ur ett ägandemässigt perspektiv. Ska det vara möjligt att köpa upp olika vägsträckor runt om i Sverige – och sedan stänga dem för konkurrenter? Det är ett fullt realistiskt – och farligt – scenario för bredbandsmarknaden om kommunerna släpper kontrollen över sina stadsnät till ett stort riskkapitalbolag, som både blir ägare av näten, leverantör av tjänster, och grindvakt mot konkurrenter.

Tänk er ett Sverige som blivit inkapslad i ett slags historisk bubbla där tiden stått stilla sedan början av 1990-talet. Tänk er ett Sverige där Televerket fortfarande hade funnits kvar. 

Alla teletjänster hade byggts av orangeklädda män, anställda i staten och försedda med en logotyp föreställande en kronförsedd stjärna med blixtar. Minsta handläggningstid vid alla typer av ärenden är tre månader. 

De som efterfrågar något annat än ljudet av raspiga modemljud och en högsta möjlig fart om 32 kilobit per sekund är belagda med näringsförbud. Ordet bredband är inte uppfunnet.

Den tiden är förbi. Men framgångarna måste bevakas och monopol är alltid förödande. Intäkten från en försäljning av fibernätet kan vara frestande för en kommun på kort sikt. Men håll emot! Ytterst handlar det om samhällsnytta, förutsättningar för den fria konkurrensen – och nöjda medborgare.

Debatt/ Infrastruktur

Bredbandsutbyggnaden

Regeringens mål: 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020. Hur ska detta gå till? Diskussionerna är i full gång.
Klicka här för att delta i debatten

8 inlägg i denna debatt

Jonas Birgersson och Jon Karlung , vd Labs2 resp vd Bahnhof
Ellinor Bjennbacke & Kajsa Frisell, IT & Telekomföretagen inom Almega
Caroline af Ugglas & Anna-Karin Hatt, vice vd Svenskt Näringsliv / vd Almega
Gunilla Glasare, chef avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL
Caroline af Ugglas & Anna-Karin Hatt, vice vd Svenskt Näringsliv / vd Almega

Dela den här debatten

Fler artiklar om Infrastruktur

Idag 14:11

”Missförstånd att särkrav går emot lagen”

Gunnar Söderholm, förvaltningsdirektör, Miljöförvaltningen Stockholms Stad
5 december

Skåne växer, men inte bostadsbyggandet

Mikael Stamming & Anders Gärdsmark, Region Skåne resp. Sveriges Byggindustrier Syd
2 december

Riskfrågan bör vägas utifrån helheten

Rosie Kvål, riskkonsult, Brandskyddslaget
2 december

Södra Sverige behöver utbyggd järnväg

Bo Frank mfl, Nätverket höghastighetsbanan
1 december

Ge oss bättre förutsättningar att ta emot

Meeri Wasberg m fl, gruppledare (S) Haninge

Senast publicerat

Idag 14:11

”Missförstånd att särkrav går emot lagen”

Gunnar Söderholm, förvaltningsdirektör, Miljöförvaltningen Stockholms Stad
Idag 14:03

Måste vi vara så rigida om barnmorskerollen?

Anna Ekelund Nachman, journalist och liberal debattör
Idag 11:41

Miljözoner begränsar människors resande

Anders Ydstedt & Paul G Höglund , Kungliga Automobil Klubben (KAK)
Idag 11:21

Stockholm, upp till bevis om narkotikapolitiken

Robert L. DuPont mfl, president, Institute for Behavior and Health

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här